2026-spaning. Kyrkbacken modell för Ucklums delamedsig-pool

Ett framtidsscenario 2026.

Från 15 miljarder dollar 2013 till 335 år 2025 enligt spåmännen på PWC. Prognosen för delningsekonomin globalt tycktes slå in. I Sverige samma trend. Regeringen fick eld i baken och kom med en utredning, SOU 2017:26 Delningsekonomi.

Bättre för miljön och lokala sammanhållningen och ett effektivare näringsliv konstaterade Per Bolund. Fast han hade inte varit finansmarknadsminister om han inte oroat sig för skattetappet, oavsett sett som hobby eller skattefusk. Fortsätt läsa “2026-spaning. Kyrkbacken modell för Ucklums delamedsig-pool”

Tekniken med intelligenta bilar i smartare trafik är 20 år gammal. I Västsverige.

Trafikstyrning: Bilister provkör in i framtiden

I år kommer 350 slumpvis utvalda göteborgare att få köra in i framtiden. Ett hundratal privatbilar utrustas i dagarna med en färddator som via en GPS registrerar exakt var och när bilen har kört.

NÄR FÖRAREN VRIDER OM startnyckeln ringer färddatorn upp en central och ger ett besked om senaste resan. Betalningen beräknas efter körsträcka där prislappen är högre under rusningstid och i zonerna inne i city. Pengarna dras direkt från kontot där verkligheten simuleras med en penningsumma som fyllts av projektledningen. Saldot och priset för olika alternativ kan avläsas på handdatorn, som sitter på instrumentbrädan.

EU-projektet i Göteborg kallas Progress. Det står för Pricing ROad use for Greater Responsibility, Efficiency and Sustainability in citieS, vilket på svenska blir Prissättning av väganvändande för bättre framkomlighet, miljö och uthållighet i städer.

Sveriges första försök med vägavgifter ska pågå fram till 2004. Avsikten är att ge politikerna svar på frågan om trafikanterna vill betala för vägen på ungefär samma sätt som när vi åker taxi.

– Den teknik som behövs finns på marknaden men den är fortfarande för dyr säger projektledaren Jonas Sundberg på konsultföretaget Sweco, som svarar för den tekniska administrationen. Men, säger han, snart är denna telematik så billig att den finns i de flesta nya bilar.

I morgonrusningen mellan 7.30 och 8.30 stiger priset till 50 kronor milen i centrala Göteborg och 70 kronor i stadskärnan. Genom att klicka på två punkter på kartan fås exakt besked om vad resan kostar – och hur mycket man skulle spara om färden senareläggs en halvtimma. Uppgifter om zonkarta och tariffer hittar man på www.progress.nu.

Den som på billigaste sätt vill ta sig från Mölndal till Hisingen tipsas om en rutt öster om staden via Angeredsbron i stället för E 6 genom Tingstadstunneln. Projektet innehåller också en miljödel som visar alternativkostnaden för till exempel spårvagnen. I miljötestet kan vägtaxan växla mellan 2 och 10 kronor per mil beroende på var man åker.

Att försöket hamnade i Göteborg och inte i Stockholm, som har mycket värre trafikproppar, påstås hänga samman med att såren inte läkts efter de kapsejsade Dennistullarna. Att trafikanterna ogillar vägtull som en extra pålaga vet man från intervjuer med ett stort antal göteborgare. Vägen är ju redan betald över skattsedeln anser de.

– Enkäten visade också att folk inte bryr sig så mycket om att storebror kan se dig säger Jonas Sundberg. Något hot mot integriteten finns inte heller i vårt projekt.

Accepteras vägavgifter bättre om man kommer fortare fram eller om miljön skonas

Det vill finansiärerna av testet, EU, Vinnova (Verket för Innovationsforskning) och Vägverket, få besked om. Tekniken för att mäta när och var vi kör, ner på några meter när, finns redan. Frågan är om prismekanismen fungerar för att ändra våra vanor, som när vi tar samma väg till jobbet under ett helt liv.

Sju europeiska städer förutom Göteborg deltar i projektet.

Helsingfors, Köpenhamn, Trondheim, Edinburgh, Bristol, Genua och Rom prövar vägavgifter inom ramen för Progress. Resultatet ska redovisas 2004. Olika tekniska lösningar prövas; till exempel som i Trondheim där bilisterna får passera en tull efter samma modell som på Öresundsbron.

Ingemar Lindmark

ekonomi@dn.se

08-738 10 00

FAKTA/trafiken år 2010

Biltelematik

2010 innehåller flertalet nya bilar satellitpejl, dator för navigation och Internet via mobila nät. Ford säger sig kunna leverera sådan telematik i alla nya bilar redan 2005.

Olyckor

År 2010 ska antalet döda på vägarna i EU-länderna vara halverat jämfört med de 40 000 som omkommer i år enligt ett mål som EU-kommissionen satt upp.

Bränslecellmotorn

Daimler Chrysler och andra bilföretag spår att massproduktion är i gång runt 2010.Vatten är enda restprodukten från bilen när motorn drivs med vätgas.

Priset för trafikinfarkten

2010 kommer trafikstockningarna att kosta EU-länderna 80 miljarder euro motsvarande 1 procent av BNP jämfört med 0,5 procent i dag. Sker inte något radikalt ökar godstrafiken på vägarna med 50 procent och personbilstrafiken med 37 procent under detta decennium.

Galileo

Lyckas inte USA sätta krokben kommer EU i mars att besluta om ett europeiskt alternativ till de amerikanska GPS-satelliterna. 30 europeiska satelliter ska om några år ge bättre precision och integreras med ett avancerat system för trafikstyrning.

EU-kommissionens vitbok

Vitboken med titeln “Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010” publicerades i höstas.

Får kommissionen gehör innebär det en radikal omställning av trafikpolitiken, där kilometeravgifter ingår. Första steget är kraftigt höjda vägavgifter för lastbilarna så att järnvägen kan konkurrera.

Stockholm

Antalet bilar som fastnar i Stockholms flaskhalsar väntas 2010 nästan vara fördubblat jämfört med 1998.

Enligt utredaren Transek kommer varje invånare i länet att köa bort en solsemester varje år – och köandet antas då kosta 3 760 kr per skalle.

Bilinfarkt. Kan ny teknik lösa upp trafikknutarna i våra innerstäder

Ny satellitbaserad teknik för biltullar testas i år i Göteborg – tanken är att ekonomiskt kunna styra trafikflödet, samtidigt som bilisterna får förslag om snabbare och billigare vägval.

Automatisk betalning. Ulrik Karlsson visar hur man använder utrustningen för automatisk vägavgift. Genom att slå in vart han vill åka kan han få uppgift om snabbaste eller billigaste vägval.

Fortsätt läsa “Tekniken med intelligenta bilar i smartare trafik är 20 år gammal. I Västsverige.”

Vision 2026 i Hjärtum och Västerlanda: älvens självkörande färjor är som att åka hiss

Inbjudan till invigningen Ekoby – hållbart boende i Hjärtum lät lockande. Hur bevara den närhet som finns i byn runt kyrkan och samtidigt skapa ett nytt boende, miljösnällt och plats för det gemensamma. Det visualiserade arkitekten Erik Berg i ett antal skisser, som också fanns för samtal vid skärmarna. I det lilla en revolution, för här fick folk forma en vision med möjligheter – till skillnad från till byråkraternas vanliga sätt att rita en översiktsplan med restriktioner där man inte får bygga.

Plan ekoby, arkitekt Erik Berg, Inobi Göteborg.

 

Fortsätt läsa “Vision 2026 i Hjärtum och Västerlanda: älvens självkörande färjor är som att åka hiss”

Kulturspaning mot år 2026. I Hällungens vildgässdal mellan Stora Höga och Ljungskile.

Vårkvällar hörs gässen nere vid sjön. Några sträck väljer rutten från Spekeröd över Hällungen, östidan oftast för uppvindens skull – och vidare norrut. Uppe vid Ljungs kile tar de följe med fåglar som valt huvudstråket längs Hakefjorden. Vårt torp ligger vid en korsning. För där ser vi andra flockar som kommer från Stigfjorden och efter Hällungen följer Huverödsdalen upp mot Göta älv.

Fortsätt läsa “Kulturspaning mot år 2026. I Hällungens vildgässdal mellan Stora Höga och Ljungskile.”

Spaning mot år 2026. Lokalwebb och näthemvärn i Ucklum knäcker Facebook?

 

Så flaggades ett seminarium på Bokmässan i Göteborg september 2019 – med utgångspunkt från boken “Internet är trasigt, Silicon Valley och demokratins kris” skriven av Karin Pettersson och Martin Gelin. Seminariet speglade boken, som radar upp Facebooks demokratiska tillkortakommanden, från Burma till Donald Trump och ryska troll. I boken illustreras hatet: Fortsätt läsa “Spaning mot år 2026. Lokalwebb och näthemvärn i Ucklum knäcker Facebook?”

Hjärtum Smartby år 2026, med hus nästan som Långbens husvagn

Hjärtum Smartby förlöstes i april 2019 då arkitekten Erik Berg presenterade tre förslag för Hjärtum kyrkby. Inte så att bygdens folk nappade direkt. Men man började tänka i nya banor.

Makthavarna i Lilla Edets kommun ströp socknen, inte bara genom att stänga skolor och krympa social service.  I översiktsplanen nöjde man sig med ett nytt hus om året i bygden, det vill säga utanför tätorten nere vid Edetbron. Just ingen byggde nytt för mest attraktiva marken var reserverad för annat.

Upphovsrätt: arkitekt Erik Berg, Inobi Göteborg. Klicka till arkitekten. Se kommentar från Berg sist i texten.

Fortsätt läsa “Hjärtum Smartby år 2026, med hus nästan som Långbens husvagn”

Till Kurt Nilssons minne: idrottshistoria från Ucklum

Denna text som jag kopierat från Vallens IF strider mot upphovsrätten om man ska va noga. Men BussVilles Kurt kan inte tillfrågas för han är inte längre i livet. Är själv med i några rader, från enda idrottstävlingen jag har vunnit. Se källan.  Ett och annat känns igen från kåserier i ST-tindningen, lokalbladet som han drev i Stenungsund. Att han var engagerad i u-hjälp visste jag inte.

/ Ingemar Lindmark / Larsson med egna minnen i “Memoarer från en gosse i Svenshögen“. Mer som kuriosa kan nämnas att jag smugit in Kurts dotter Marie Nilsson i detta scenario: Så blev Hjärtum och Ucklum de självkörande fordonens Arvidsjaur

Fortsätt läsa “Till Kurt Nilssons minne: idrottshistoria från Ucklum”

Hur Hjärtum blev Sveriges lärosäte nummer ett – på nätet

Ett scenario för 2026 av Ingemar Lindmark, “framtidsarkeolog”.

Att Hjärtum skulle bli nätutbildningen Mekka, snart för hela Europa, var ingen som trodde 2019. Socknen tog stryk i Lilla Edet, som skolkommun av Lärarförbundet rankad på plats 288 av landets 290 kommuner. Hög sjukfrånvaro noterades. Många hoppade av gymnasiet. Svag skolledning och missnöjda lärare drog ner statistiken, särskilt som de var för få och sämre utbildade. Fortsätt läsa “Hur Hjärtum blev Sveriges lärosäte nummer ett – på nätet”

Så blev Hjärtum och Ucklum de självkörande fordonens Arvidsjaur

“Bättre kontrafaktisk före än efter”.

– När det kommer till självkörande bilar pågår det ett race i världen. De tre ledande regionerna är Silicon Valley, södra Tyskland och vårt västsvenska kluster med alla starka fordonsbolag i regionen Göteborg–Trollhättan. Dessutom ser vi en stark utveckling i Asien, inte minst i Kina.

Citatet är från Carl Johan Aldén då han svarade för AI och självkörande fordon i Semcom i Göteborg. Då, 2019, sålde konsultbolaget internationellt för ett par miljarder kronor med ett par tusen anställda . Idag sex år senare fem gånger så stor personal – mycket tack vare boomen för självkörande fordon, med eldrift oftast. Fortsätt läsa “Så blev Hjärtum och Ucklum de självkörande fordonens Arvidsjaur”

Elektroniska mjölkbord i Hjärtum? Löser e-handelns problem med sista kilometern?

Kollade häromdan vilka e-handlare som kan leverera till vårt torp.  Coop kan komma med en matkasse och möjligen någon enstaka till. Annars inga paketleveranser om de inte ryms i brevlådan. I stället får paketen hämtas i Lilla Edet eller Stenungsund. Då kan man lika gärna handla där.

Sista kilometern är e-handlarnas huvudvärk, så dyrt att de struntar i glesbygden. Finns det smartare sätt? Fortsätt läsa “Elektroniska mjölkbord i Hjärtum? Löser e-handelns problem med sista kilometern?”

Inga Lindström räddning för Film i Väst – och Hjärtum med omnejd?

I år ser miljoner tyskar på ZDF fem timslånga avsnitt av såpan med blonda Inga Lindström. Inga är döpt efter flickan i Astrid Lindgrens Wir Kinder aus Bullerbü. Varje sommar sedan 2004 kommer ett tyskt TV-team med RyanAir till Nyköping för att i Sörmland föreviga  blonda Inga bland herrgårdar och sköna landskap,  En romantik så sentimental att avsnittenb inte kan visas i svensk TV. Fortsätt läsa “Inga Lindström räddning för Film i Väst – och Hjärtum med omnejd?”

Framtidens bilindustri/3: Den smarta bilen på väg . I Sverige finns företagen med kunnandet som krävs för att utveckla framtidens fordon

Var tredje bil som bilindustrin kan tillverka vill ingen köpa. Sveriges framtid ligger inte i att producera backspeglar och bilsäten, kanske inte ens vanliga bilar. Framtiden finns i en ny bransch som i brist på bättre namn kan kallas intelligenta bilar. Tidigare artiklar i serien har varit publi cerade den 22 och 23 juni.

Ur Dagens Nyheter Ekonomi 1999 06 24 Text: Ingemar Larsson/ Lindmark Fortsätt läsa “Framtidens bilindustri/3: Den smarta bilen på väg . I Sverige finns företagen med kunnandet som krävs för att utveckla framtidens fordon”

Hård Brexit katapult för Inlands härader och Göteborg?

Brexit inte bara negativt för Irland. Landet laddar upp för en Brexodus, både för företag och vanliga engelsmän. Dublin är förstahandsvalet i konkurrens med metropoler som Paris, Madrid och Stuttgart. Ett titt i webben Business Region Göteborg avslöjar att här läggs inte två strån i kors för att fånga upp Brexodus, trots kompetensbristen som bromsar Västsverige. Fortsätt läsa “Hård Brexit katapult för Inlands härader och Göteborg?”

Var tredje svensk drömmer om att bo på landsbygden. Dags för en frizon i Bohusläns inland?

”Egentligen skulle man flytta till ett lugnare liv på landet, kanske ha häst och odla egen potatis”. Drömmen att hoppa av ekorrhjulet finns hos många. Men få förverkligar drömmen, ens om man kan ta välbetalda jobbet med sig.

En tröskel är närhet till skolor och butiker, särskilt som bensinskatten drar iväg. Är jag välkommen i bygden eller tar det par generationer för att smälta in? Finns attraktiva tomter? Lönar det sig att bygga? Ofta njet från kommunens byråkrater och i glesbygden är banken njugg med lån. Fortsätt läsa “Var tredje svensk drömmer om att bo på landsbygden. Dags för en frizon i Bohusläns inland?”

När kungamördaren återsåg sin mor, änkegrevinnan på Ströms slott i Hjärtum

Frampå hösten 1809 får ärkegrevinnan Eva Helena von Löwen på Ströms slott i Hjärtum besök av sin efterlängtade son, Adolph Ludvig Ribbing, som hon inte sett sedan 1790-talet. Efter många böner fick Adolph Fredriksson, som han hette efter avadlingen, besöka sin sjuka mor – låt vara bara under någon/några månader i Bohuslän. Så långt kunde kung Karl XIII sträcka sig. Hos Gustav IV Adolf, som avsattes i maj, var det blankt nej på bönerna. Adolph Ribbing var ju delaktig i mordet på hans far, Gustaf III.

Godafton vackra mask var Ribbings hälsning till kungen innan Anckarström avlossade pistolen. Ribbing dömdes att förlora egendom och adelskap. Innan han steglades och halshuggs, som Anckarström, skulle Ribbing mista högra handen.

Läs mera …

“Smarta städer” hetare än hett. Smart landsbygd…? Kanske i Bohuslän.

Google ”Smarta städer” och det väller fram träffar. Konferenser där konsulter agerar väckelsepredikanter för stadsbyråkrater med problem upp till hakan. IT-investeringar för smarta städer väntas öka 70 % fram till 2021, ett år då en global marknad tros vara värd 135 miljarder dollar.

Statliga Vinnova lyfter på locket till kassakistan.  Regeringens arbetsgrupper spottar ut lägesrapporter. Hållbarhet är ett  mantra, inte bara med ny teknik som löser upp proppar i infrastrukturen. Det handlar om ett nytt sätt att tänka för att hantera det komplexa i stora städer. Där hjärnan inte räcker till hjälper tekniken med sensorer som matar massdatahantering i snabba nät. I verktygslådan finns artificiell intelligens, blockkedjor och autonoma fordon. Men även digitalisering i små steg, Som i Barcelona, där sensorer tänder gatlyktor när någon passerar. Fortsätt läsa ““Smarta städer” hetare än hett. Smart landsbygd…? Kanske i Bohuslän.”

Barnaår i Ucklum. Läs Olle Länsbergs trasiga familjehistoria

Inte många upptäcker stenplattan på en gravvård några steg innanför grinden till Ucklums kyrkogård. Än färre inser att här ligger mamman till en av 1960-talets mest lästa författare, Olle Länsberg.

Två av hans böcker, Barnatro och Skilsmässa, baseras på en trasslig barndom – med avbrott för en lycklig tid i Ucklum.

barnatroElma ligger i samma grav som föräldrarna från Tjurbacken , ett småbruk i Ucklums dalgång ner mot Spekeröd. På gravstenen står: Simon Pettersson hustrun Maria. Det var där hos morföräldrarna Olle hade sin bästa tid när det krisade för föräldrarna. Uppväxten i Uddevalla och Mölndal  skildras i boken Barnatro, där den lyckliga tiden i Ucklum har fått ett par kapitel. Att tränga in i 1920-talet är ett gott skäl att läsa boken, som om den finns på biblioteket brukar gömmas i magasinet.äs Fortsätt läsa “Barnaår i Ucklum. Läs Olle Länsbergs trasiga familjehistoria”