Vision 2026 i Hjärtum och Västerlanda: älvens självkörande färjor är som att åka hiss

Inbjudan till invigningen Ekoby – hållbart boende i Hjärtum lät lockande. Hur bevara den närhet som finns i byn runt kyrkan och samtidigt skapa ett nytt boende, miljösnällt och plats för det gemensamma. Det visualiserade arkitekten Erik Berg i ett antal skisser, som också fanns för samtal vid skärmarna. I det lilla en revolution, för här fick folk forma en vision med möjligheter – till skillnad från till byråkraternas vanliga sätt att rita en översiktsplan med restriktioner där man inte får bygga.

Plan ekoby, arkitekt Erik Berg, Inobi Göteborg.

 

Fortsätt läsa “Vision 2026 i Hjärtum och Västerlanda: älvens självkörande färjor är som att åka hiss”

Elektroniska mjölkbord i Hjärtum? Löser e-handelns problem med sista kilometern?

Kollade häromdan vilka e-handlare som kan leverera till vårt torp.  Coop kan komma med en matkasse och möjligen någon enstaka till. Annars inga paketleveranser om de inte ryms i brevlådan. I stället får paketen hämtas i Lilla Edet eller Stenungsund. Då kan man lika gärna handla där.

Sista kilometern är e-handlarnas huvudvärk, så dyrt att de struntar i glesbygden. Finns det smartare sätt? Fortsätt läsa “Elektroniska mjölkbord i Hjärtum? Löser e-handelns problem med sista kilometern?”

Var tredje svensk drömmer om att bo på landsbygden. Dags för en frizon i Bohusläns inland?

”Egentligen skulle man flytta till ett lugnare liv på landet, kanske ha häst och odla egen potatis”. Drömmen att hoppa av ekorrhjulet finns hos många. Men få förverkligar drömmen, ens om man kan ta välbetalda jobbet med sig.

En tröskel är närhet till skolor och butiker, särskilt som bensinskatten drar iväg. Är jag välkommen i bygden eller tar det par generationer för att smälta in? Finns attraktiva tomter? Lönar det sig att bygga? Ofta njet från kommunens byråkrater och i glesbygden är banken njugg med lån. Fortsätt läsa “Var tredje svensk drömmer om att bo på landsbygden. Dags för en frizon i Bohusläns inland?”

Lilla Edet, kommunen med en mörk framsida och en ljus baksida.

Säg Edet och de flesta tänker på något som man använder där bak. Varumärket Lilla Edets kommun är solkat, om man ska vara ärlig. Nummer 248 i Svenskt näringslivs ranking 2017 av landets bästa företagskommun. I botten bland Sveriges 290 kommuner.  Det är svårt att tvätta bort bilden av en typisk bruksort, bortskämd med ett pappersbruk där 400 jobbar.

Tidningen Dagens rankade 2017 årets superkommun bland 130 landsbygdskommuner. Lilla Edet på plats 109. Rangordningen drogs ner av företagsamheten (120) och den det kommunala resultatet (123) och soliditeten (128). Låginkomstkommunen är illa rustad för framtiden.

dnsolide
Svarta stapeln: kommuns långsiktiga betalningsförmåga. Röda stapeln: förändring befolkning 2007-2017

Kommunen är mogen för konkurs – om den varit ett företag.  En negativ soliditet på 30 % placerar Lilla Edet som landets tionde sämsta kommun. Siffrorna redovisas i försäkringsbolaget Skandias inventering för år 2017. Där jämförs tillgångarna mot lån och dolda pensionsåtaganden för att avgöra kommunens betalningsförmåga på sikt.

En tröst är att folk flyttar in i kommunen och kan bidra till skatten i framtiden. De flesta i samma liga är avfolkningskommuner, mest  i Norrland och Bergslagen ner mot Västergötland.

 

Lilla Edets dåliga ekonomi sticker ut i den västsvenska tillväxtregionen. Är den fattiga kusinen i Göteborgs kommunförbund.  Lägst inkomst per skalle, sedan ett tiotal år – till och med lägre än rikssnittet. Fler bidragstagare även om talen sjunker. I procent av befolkningen bara hälften så många högutbildade som i riket.

Bruksorten Lilla Edet riskerar samma öde som många orter som dominerats av ett stort företag. Edets pappersbruk  är ett av de mindre i Essitykoncernen, vilket inte båda gott i en omstrukturering. En fara som inte direkt stärker den kommunala sjukdomsinsikten.


 

Boten mot soten?

Valet står mellan att höja kommunala skatten eller att krympa de offentliga tjänsterna.  Besk medicin för en kommun som redan tar ut 22,37 kronor på varje hundralapp – förutom de 11,48 som går till landstinget. Mer än konkurrenterna i Göteborgsregionen. Ett par med miljoninkomst får räkna med 24 000 mer i skatt om de flyttar från Partille till Lilla Edet, kanske mer i framtiden.

Det behövs bra argument som biter på den kalkylen. Ett är att folk flyttar in. Åldersstrukturen i Lilla Edet talar för att fler kan betala av kommunens skuldberg.

Skära ner kommunens utgifter? När Lärarförbundet 2018 rangordnade 290 kommuner som bästa skolkommun trillar Lilla Edet ner till nummer 285. Studieresultat och lärartäthet ligger kommunen i fatet.

edetresultat

Inte mycket sjukdomsinsikt i kommunens årsredovisning för 2017, fast en tröst är att  siffrorna går åt rätt håll. Markförsäljning och Migrationsverket är bräckliga intäkter på sikt. En tidvis ansträngd relation till myndigheten, för Lilla Edet har fått pengar och sedan hyst ensamkommande i andra kommuner. En opinion har hindrat de styrande att jaga iväg olycksbröderna då de fyllt 18.

Missnöjet gynnar Sverigedemokraterna som i valet 2014 fick fem fullmäktigeplatser, lika många som för centern och moderaterna. Det räcker inte för att rubba vänstermajoriteten med 11 platser för s, tre för v och en liberal. Bara en stol för mp men så är inte Lilla Edets miljöarbete något att skryta med: ranking 230 av 290 kommuner 2018.


 

Ljusa sidan: husbingo

Fastighetsbyrån  jämför säljpriserna för en 140 kvm enhetlig villa, Sverigevillan kallad. 2017 kostade en sådan i Göteborgs kranskommuner, som Partille, 6-7 miljoner. Och ungefär det dubbla i Stockholmsregionen. Statistik ges inte för Lilla Edet men i Vänersborg och Uddevalla säljs typvillan för  2,1 respektive 2,6 miljoner.

Edhemnet
Klicka till Hemnet

Lilla Edet kommer man närmre med SCB-statistiken där medelpriset 2017 för ett småhus låg på 1,9 miljoner, samma som i Vänersborg. Att jämföra med 2,5 för Uddevalla, 5,2 för Partille och 7,5 miljoner för Täby.

Än viktigare är pristrenden, upp 17 % i Lilla Edet 2016-2017. Ungefär det dubbla jämfört med storstadsnära kommuner som Partille och Täby. I Hjärtum ligger senaste slutpriset runt 15-20 tusen kr/kvm för 130+kvm-hus, alltså i storleksordningen  2 miljoner.

 

Den i Göteborgstrakten som säljer en lågbelånad kåk och flyttar till något liknande  i Lilla Edets kommun kan i runda svängar  ha 4-5 miljoner i handen för att starta ett företag eller förverkliga en livsdröm. För att inte tala om vad en stockholmare kan komma med. Med en årsränta på fyra procent kan exgöteborgaren räkna hem sådär 150 000 kr/år. I centralorten och ännu mer i glesbygden, som Hjärtums socken. I den jämförelsen väger högre kommunalskatten lätt.

edettomt
Foto Ingemar Lindmark

Kommunens tomter går åt som smör, som på på Ströms gamla åkermark. Att älvdalens bästa jord behövs bättre i framtiden för matproduktion bekymrar bara de miljöaktiva.  Frågan är hur många i ett husgytter i till exempel Partille som vill flytta till ett liknande husgytter i Edetkommunens planlagda områden?

Kniven mot strupen. Vill man få in goda skattebetalare måste det till attraktiva bomiljöer, gärna runt gårdar och uppe bland sjöarna i fjällbygden. De behövs om Lilla Edet ska ta sig ur den ekonomiska rävsaxen.


 

Eko ger eko

ekoodl1
Foto Ingemar Lindmark

Från mitt torp i Ucklum ser jag ekoodlingar på gärdet och i växthus. Odlaren är en före detta utvecklingschef på Alfa Laval som här ger jobb för ett tiotal unga sommarpraktikanter. Grönsakerna säljs av en före detta teknikdoktor på Chalmers, bland annat i gårdsbutiken som hustrun från Kina sköter. Möblerna till kaféet snickras i lagården av en engelsman som bor i mangårdsbyggnaden.

solglantan
Solgäntans gårdsbutik
ekohus
F d källarvinden

Källarvinden har en före detta marindirektör rustat upp till ett ekohus, trots motstånd från kommunen. Nedanför mitt hus har en konsult i företagsutveckling flyttat in från Göteborg. Alla med resurser att realisera drömmar. Allt på gården där jag växt upp.

En granne spenderar en del av miljonerna från sålda kakfabriken i Stockholm för att rusta upp kursgården nedanför torpet. En annan granne, inflyttad frän Göteborg, gör dokumentär för TV och en tredje skriver böcker.

Den gemensamma nämnaren är kultur och vacker natur. Som även finns i Hjärtum på andra sidan kommungränsen. Så vad är skillnaden?


 

Öppna famnen?

Räknat utifrån företagens bokslut kom Lilla Edet trea av länets 49 kommuner i rankingen Bästa tillväxt 2017.  Det vill säga baserat på hårda fakta och inte vad folk tycker.

Kanske rentav starta ett eget företag trots företagarnas utskåpning av näringslivsklimatet där? “Har Stenungsunds kommun hört av sig med en klapp på axeln”? Nix blir svaret då jag frågar företagare som flyttat in nära mitt torp.  Samma bruksanda i Lilla Edet?

Så frågan är om man ska starta i ett expansivt företag i Lilla Edet men bo i en annan kommun med bättre ekonomi och service? Som dom som bor i ett fiskeläge men skriver sig i en lägenhet i stan. Eller hellre skatta i Lilla Edets kommun, bo bra och pendla.

akerstrom
Älven sett från Åkerström. Foto Ingemar Lindmark

Med bil tar det från Hjärtums kyrkby 50 minuter till Göteborgs City och halva den tiden tiden till Trollhättan. En Täbybo behöver minst 20 minuter för att bila till Stockholm C. Inte mycket fortare går det med bil från Partille till Göteborg C.

Mest av allt drömmer svensken om en herrgård på landet enligt Fastihetsbyråns enkäter. Det går före Karibien, Toscana och paradvåning i Stockholm. . Så många herrgårdar finns inte i Hjärtum men däremot nära till vatten och bullerbyar, inbjudande för både barn och hästar. I varje fall om kommunen är mer generös med byggloven.

Vacker natur och pengar i plånboken är inte allt. Tas jag som inflyttare emot i bygden med öppna armar? Det kan bara Hjärtumborna svara på.

 


/ Av Ingemar Lindmark

Robotbåtar räddning för Hjärtum och Västerlanda?

Lilla Edet är en märklig kommun. Som två lunghalvor med bron vid fallen som bronker. Den ursvenska öster om älven får syre från E45 och järnvägen. Den urnorska sidan skrumpnar längs en väg nästan lika slingrig som när pilgrimerna gick här. Så illa att Google Maps placerar Hjärtum mitt i Lilla Edets samhälle.

Thorskog med sitt slott i Västerlanda är en idyll med sjörika skogar in mot Svartedalen. Åt andra hållet syns Lödöse men där älvfåran fungerar som en Berlinmur. Om man inte har en eka vill säga.

Fågelvägen är det några hundra meter till ICA. Lika långt till Tingbergsskolan och Elfhemsgymnasiet. Nu måste man handla i Lilla Edet eller Kungälv halvannan mil bort eller mer. Ungarna i Västerlanda bussas till skolor på samma orter. Men kvällar och helger går inga bussar.

Klicka till Opencyclemap

För en fågel är det två kilometer från Thorskog till Lödöse Södra där det går tåg varje timma till Göteborg. Bara 25 minuter för en tågpendlare.


Robotfärja löser problemet?

Amsterdam Institute for Advanced Metropolitan Solutions testar som bäst robotbåtar i samarbete med MIT och lokala universitet. Med en budget 25 miljoner euro under fem år utvecklas förarlösa farkoster som ska frakta folk och gods på landets kanaler.

Ladda batterier vid bryggan. Som en dammsugare.

Ett tryck på en skärm eller egna mobilen och båten tuffar mot angivna målet med koll på trafiken ungefär som förarlösa bilar. Lika enkelt som när man åker hiss. Fungerar det inte med elkabeln laddas batterier vid bryggan på samma sätt som för en robotgräsklippare.

Så varför inte en robotfärja mellan Thorskog och Lödöse för gående, cyklister och kanske bilar. Och en likadan mellan Utby i Hjärtum och Torpa säteri på andra sidan. Från östra bryggan till uppfarten till E45 är det en kilometer.  Ovisst om den genvägen lönar sig för bilar men definitivt för cyklande. Sjuntorp blir med en halvmil avlägset Utbys närmsta tätort.

Speglad bild. Klicka till källan.

Eller så parkeras ett femtontal lite större båtar tvärs över älven och man har en bro, så som ingenjörssoldater brukar göra. Kommer ett fartyg ser robotbåtar till att det blir en öppning.

Klicka till källan OpenCycleMap

 


Som förr

Robotbåt attraktion för turister? Samma eftermiddag kan de hinna med Lödöse museum, äta på Thorskogs slott, kvällsvandra vid Stendammen och sedan övernatta på Älvbackens b&b.

Historiens vingslag vilar över bygden. Norske kung Magnus Barfot och hans vikingar utkämpade år 1101 två slag mot kung Inges vid Slumpån mellan Sjuntorp och älven. Så låt oss döpa robotbåten till Magnus Barfot. Den vid Lödöse får heta Heliga Birgitta. Damen företog antagligen denna älvfärd tur och retur på spanska pilgrimsresan.

Vid förra sekelskiftet gick ett dussin älvbåtar i trafik mellan Göteborg och Trollhättan. Folk och gods togs vid ett femtiotal bryggor på båda sidor älven. Dags för en renässans med snabba skyttlar utan besättning?

Graverödsfärjan mellan Smörjan och Skansen på östsidan. Klicka till källan Lilla EdetBilder.

Före brobygget färjades folk och fä en dryg kilometer nedströms fallen vid Holma gästgiveri i Hjärtum. Eller ett par kilometer uppströms vid Graveröd i samma socken.

Klicka till källan LillaEdetbilder

Ro-Johan rodde folk mellan Lilla Edet och Ström. Trots resorna farligt nära fallen lyckades han bli 104 år. Värre gick det för ett par från Hjärtum och fyra bönder från Ucklum som efter septembermarknaden i Lilla Edet 1847 skulle ta sig över älven. En åragick av och alla drunknade i fallen.


 

Älven testbana för världsmarknad

Varför robotbåtar i Holland och inte i Sverige, med fler vattendrag och skärgårdar?

Västsverige är världens hot spot för förarlösa fordon. Inte mycket som skiljer från tekniken i en robotbåt.

2025 ska var tredje ny Volvo vara självkörande och varannan väntas gå på el. Uber har beställt 24 000 självkörande Volvos med leverans före 2021.

Volva Cars och Autoliv i Vårgårda satsar en miljard i samriskbolaget Zenuity i Göteborg som utvecklar automatiken. Ericsson bidrar med en IT-plattform.

Nevs i Trollhättan har lanserat den självkörande elbilen InMotion, snarlik en Saab 9-3. Kinesiska taxiföretaget Didi tänker investera 4 miljarder kr i Nevs körautomatik. Målet är en miljon sådana taxis 2020.

Forskningsinstitutet Rise trafikerar en självkörande buss i samarbete med Chalmeers. Filmen visar försöket i Lindholmen i Göteborg. Just ingen skillnad mellan en förarlös buss och en robotbåt.

Ett hundratal jobbar med förarlöst på Volvo Lastvagnar. En Volvosopbil rullar redan i Göteborg. Ett göteborgsföretag låter Schenker testa eldrivna lastbilar utan förare i Jönköping. Hogia utvecklar i Stenungsund system som knyter samman nya tidens trafik. För att citera KTH-forskaren Anna Pernestål Brenden :
Självkörande fordon är hajp just nu och de kommer att komma. En sak är extra intressant, och det är att det går mycket snabbt. Hade någon frågat en forskare för fem år sedan när de självkörande bilarna skulle finns på våra gator skulle svaret vara år 2040. För två år sedan hade svaret blivit 2030 och idag säger tillverkarna ”runt 2020”.

Egentligen är navigering enklare på vattnet. Fartygen har full koll på varandras position och kurs tack vare Håkan Lans uppfinning Automated Identification System, som är världsstandard.

Klicka till MarineTraffic

På älven är det glest mellan båtarna, det kan man se på MarineTraffic.com

 

 

 

 

 

 

Göteborgs stad planerar redan för autonoma fordon. Frågan är vilken kommun i älvdalen som är först till kvarn med autonoma båtar? Bättre testbana på längden eller tvärs älven finns knappast.


Kommunal härdsmälta……eller?

Norra Hjärtum i översiktsplanen. Blågrön R-markering undantar byggande. Marken reserveras för naturskydd, vindkraft och friluftsliv. I det gula ska odlingslandskapet bevaras.

”För att orten ska få högre attraktivitet krävs att kommunikationer och förbindelser med centralorten och Trollhättan förbättras genom bättre gång- och cykelvägar samt en tätare kollektivtrafik. Orten har tillgång till fina storslagna naturområden för rekreation och friluftsliv som kan utvecklas vidare”.

Så skrivs det om Hjärtum i Översiktsplanen från 2012. Sedan stängdes Hjärtumskolan och byggrätten skars ner med utökat strandskydd. Västerlanda betraktas än mer som centralortens Skansen och nämns inte i sammanhanget.

Kommer planerarna att lägga till robotfärjor i nästa översiktsplan som ett sätt att vitalisera den urnorska sidan av älven? Faktum är att kommunen har kniven mot strupen. Lilla Edet är mest skuldsatta kommunen i våra tillväxtregioner. Tionde mest skuldsatta rankat för landets alla kommunerer. Det behövs fler goda skattebetalare för att dela på den skuldbördan.

Klippt ur Ttela

Vad händer om SCA-avknopparen Essity stänger fabriken i Edet och drygt 400 blir utan jobb? Och mer än det dubbla sett till underleverantörer och samhällsservice? Relativt folkmängden en smäll väl så tuff som då Saab stängde i Trollhättan.

Förr låg varven tätt längs älven. Thorskogs varv i Västerlanda. Klicka till källan LillaEdetbilde

Senaste året har Essity stängt mjukpapperfabriker i Spanien, Frankrike och Chile. Fler står på tur. Höjda kostnader för energi och råvara tvingar företaget till hårdhänt ommöblering på sikt. Med snäva marginaler är konkurrensen knivskarp. Värsta konkurrenten, Kimberly Clark, sparkar 5 500 i ett antal nedlagda fabriker.

Om Essity i Lilla Edet ligger i själatågetet är svårt att veta. I fatet ligger att fabriken är en de mindre i norra Europa. Med risk för skärpta miljökrav med tanke på älven som dricksvatten nedströms.

En kommun med sjukdomsinsikt planerar för ett liv ex-Essity . Trollhättan fick Nevs som tröst efter Saab. Vad får Lilla Edet? Kanske en tillverkning av robotbåtar i de tomma lokalerna. Edet River Shuttles? Om nu inte husen i gamla Lödöse varv skulle vara lediga.

Och om inte? Då har Lilla Edet i alla fall gjort avtryck i de stora tidningarna som en företagarkommun på alerten.


/ Av Ingemar Lindmark