Upptäck matmammorna bakom bondematen i Bohuslän
Kalvdansen efter kalvningen. Lungmoset då det slaktats. Kummin från husknuten till stuvade potatisen. Saltsillen med smör till årets första potäter. Äggost förstås. Rätterna som mamma lärde sig då Barbro Östlund från Hushållningssällskapet hade kurs.
Minnen som poppar upp från en gård i Bohuslän får det att vattnas i munnen. En matkultur som kokerskor hade med sig då det var kalas. Och från denna byggd kommer Sveriges främsta matmammor.
Birgitta Rasmusson från en gård norr om Ljungskile var praktikant i ett semesterhemskök då hon hämtade mjölken i vår gårdskällare. Idag är hon kakdrottning på TV. Sveriges mest sålda fackbok näst bibeln är hennes Sju Sorters Kakor. Kakrecept bjuder hon på här och på Youtube. Som bas för Ica’s provkök har hon 47 kokböcker på sitt samvete. Lysningspresenterna Rutiga Kokboken och Ica-förlagets stora kokbok har sålts i miljonupplaga.
Rasmusson ses om somrarna cykla från stugan utanför Ljungskile till kompisen i Intagan högst upp i Hjärtum – lanthushållutbildad på Dingle även hon. Där – likaväl som på kungamiddagar – serveras kycklingstek så som den smakade förr. Den kommer från grannen, Mowitz på Mariebergs gård, som kan köpas hos Sveriges äldsta lanthandel, Bäcks i Romelanda.
Eller förtäras hos Villa Sjötorp i Lyckorna, Med ”Historic Hotels Gourmet Award 2017” som en fjäder i hatten. Läs om anrika Ljungskileidyllen, från Haeger i Lilla Edet till nya ägaren Ellika Mogenfelt.
Intill f.d. semersterhemmet finns idag Solgäntans gårdsbutik med ett kafé som serverar rawfood. På gården intill fylls gärdena med ekoodlingar.
Lilian Mannerström
En halvmil hemifrån hade Algot Karlssons (1914-2003) bilverkstad med skroten där norrmän årtiondena efter kriget köpte brukte biler.
Ovanpå verkstaden, inte olik Roy och Roger i TV, bodde han med Greta och dottern Lilian. Hon bär tillsammans med sin man Leif Mannerström på en livshistoria som matlagande krogdrottning i Göteborg.
Leif Mannerström steg av som andrekock på amerikalinjen och gifte sig med Lilian 1963, han 21 och hon 17. Nybliven pappa, ung kökschef och 40 kronor kvar av månadslönen – det blev början tbill parets slit för att bygga upp restaurangkedjan, med Sjömagasinet och franskinspirerade Johanna som flaggskepp.
Med en pappa som jobbade jämt har hon stått ut med en man som jobbar jämt. I trädgården på Tvärredslunds gård utanför Ulricehamn odlas grönsaker och kryddor. De berömda köttbullarna spritsas i lantköket. Receptet, ärvt av mamma Greta i Ucklum, finns med i maken Leifs klassiker Husmanskost.
I Ucklum med omnejd gror matkulturen. Bernts Chark röker skinkor i en anläggning på gränsen mellan Huveröd och Sköldunga. Kooperativet Dalhs trädgård i Ucklum utvecklar framtidens odling. Runåbergs fröer i Kännestorp Spekeröd är en spännande upptäckt för den som vill odla ekologiskt med gammal traditionen. Läs boken. Sutip från Thailand odlar 200 sorters svenska och asiatiska grönsaker på Austad gård i Spekeröd. Läs boken.
Lotten Lagerstedt
Så startade Sveriges första vandrande skolkök, närmare bestämt på gården Sollum strax norr om Hjärtums kyrka. Snusfabrikörskan Hullda Mellberg upplät sitt kök och bidrog med grönsaker. Konsul Ekman skänkte 230 kronor för att köpa köksutrustning.
Lotten Lagerstedt är de svenska skolkökens urmoder, eller hemkunskap som man säger numera. Engagemanget startade 1891 i Göteborg som föreståndarinna för ett skolkök och strax efter en utbildning av skolkökslärarinnor. Inspirerad av ambulerande skolkök i grannländerna och Storbritannien startade fröken Lagerstedt efter pensioneringen sin nya mission. Hon fick godsägare, präster och lärare att engagera sig för att sprida kökets färdigheter på landsbygden.
Lagerstedt skrev ”I Bohuslän och äfven i andra landskap odlar och använder befolkningen grönsaker, bär och rotfrukter i mycket ringa utsträckning. I skolträdgården få barnen lära att odla dem, men då hemmen ej bry sig om att tillreda dem – morötter och äfven ärter ätas råa af barnen – .så kan visst läraren frestas att anse sin möda lönlös. Bär och frukt – om vid hemmen finnas några bärbuskar eller fruktträd – ätas till stor del halfnogna”.
I min byskola i grannsocknen Ucklum fanns inget skolkök. Men vi fick som naturkunskap gräva och rensa landen nedanför skolan. Magistern kallades följaktligen Grävlingen. Vem som åt upp grönsakerna fick vi aldrig veta.
Bland 13 flickor i en kurs var det ingen, som visste, att nypon kunde användas i hushållet, nässlor ansågos duga endast som föda åt grisar och höns. Men nu kokades nässelkål, som blef omtyckt af de flesta. Af rabarber kokades kräm och soppa, sylt och saft. Blåbär, vinbär och krusbär torkades, och de två senare användes i soppor och kakor i st. f. russin och korinter”.
I Lagerstedts Kokbok för hem och skola ger inte bara recept och också handfasta råd för köksbestyren. Varför inte pröva rabarberpajen? Eller krabbelurer? Fem sorters gröt inte att förglömma. Den som råkar ha ett ”Hjärtslag av kalv, får eller svin” kan reda till ett underbart lungmos.
Livet som ambulerande skolkökslärarinna var hårt. Lantkök behövde städas. Packa redskapen i trälårar och sedan hästkärra till nästa socken. Ofta en primitiv bostad.
Fröken Lagerstedt övertalade konsulfamiljen Ekman att köpa ett hus byggt av svenskamerikanare intill Hjärtums kyrka och där inreda ett vilohem för skolkökslärarinnor.
För en krona dagen fick de kost, logi och bad med vatten från bykpannan. Lågavlönad och sliten gjorde sig föreståndarinnen Lagerstedt väl förtjänt av rummet vid entrén.
Barbro Östlund
När flickorna kom hem med nyvunnen kunskap i matlagning blev föräldrarna intresserade. Bönderna fick hushållningssällskapet att anslå 200 kronor för att avlöna en lärarinna för fler kurser. Sällskapet var rikt tack vare det faktum att Göteborg ingick i länet. Verksamheten finansierades nämligen delvis med skatt från spritförsäljningen. En sup passade bra till maten med andra ord.
Till lantmannaskolan i Dingle fogades en lanthushållsskola, inte enbart för parbildning och därmed säkra jordbrukets fortbestånd. Sällskapets hushållskonsulenter stod för fortbildningen.
Barbro Östlund började en livslång karriär som bohuslänsk matmamma 1957. Då anställdes hon av landstingsnämnden för att undervisa i hemslöjd och husligt arbete. Jobbet som hemkonsulent innebar kurser runtom i landskapet. Ofta en kurs på dan och sedan ta bilen till en kvällskurs. Vilket inte hindrade henne från att skriva ett antal böcker om bohuslänsk mat.
Från att på kurserna ha serverat ett femtiotal åt gången kunde hon räkna in det tiodubbla då hon tog över restaurang Kajkanten. Aptiten väcktes med landskapsrätter gjorda på bygdens bästa råvarorna. Mätta och belåtna kunde gästerna sedan köpa hennes böcker i museibutiken, som Mat med sommarsmak, ta vara på frukt, bär och grönsaker. Följda av ett tiotal till. En är Gråärter och doppeknopp: Bohuslänsk mat med tradition.
Från hemmet i Inlands södra härad har hon fortsatt sitt matnära predikande. Till exempel då Per Morberg besökte henne på Matresan för TV4.
Så äter man äggost och kalvdans:
Böcker
Birgitta Rasmusson(se Libris):
- Fiskkokboken : en bok full av recept på läckra fisk- och skaldjursrätter / Ica provkök.
- Rutiga kokboken : grundkokboken för stora och små hushåll, över 1500 recept.
- Rutiga kokboken : [grundkokboken för stora och små hushåll, över 1500 recept.
Leif Mannerström (Libris):
- Mannerströms husmanskonst / recept
Lotten Lagerstedt (Libris)
- Kokbok för skolkök och enkla hem jämte korta anvisningar i huslig ekonomi
- Lilla kokboken : Hjälpreda vid enkel matlagning
Barbro Östlund (Libris)
- Barbros allra bästa
- Mat med historia från medeltid till nutid : ”nöt för sej skel”
- Välkommen till bords hundra eller en! : mat från Bohuslän
- Gråärter och doppekopp : bohuslänsk mat med tradition
/ Av Ingemar Lindmark
Lämna ett svar