2026-spaning. Kyrkbacken modell för Ucklums delamedsig-pool

Ett framtidsscenario 2026.

Från 15 miljarder dollar 2013 till 335 år 2025 enligt spåmännen på PWC. Prognosen för delningsekonomin globalt tycktes slå in. I Sverige samma trend. Regeringen fick eld i baken och kom med en utredning, SOU 2017:26 Delningsekonomi.

Bättre för miljön och lokala sammanhållningen och ett effektivare näringsliv konstaterade Per Bolund. Fast han hade inte varit finansmarknadsminister om han inte oroat sig för skattetappet, oavsett sett som hobby eller skattefusk. Fortsätt läsa “2026-spaning. Kyrkbacken modell för Ucklums delamedsig-pool”

Hur Hjärtum blev Sveriges lärosäte nummer ett – på nätet

Ett scenario för 2026 av Ingemar Lindmark, “framtidsarkeolog”.

Att Hjärtum skulle bli nätutbildningen Mekka, snart för hela Europa, var ingen som trodde 2019. Socknen tog stryk i Lilla Edet, som skolkommun av Lärarförbundet rankad på plats 288 av landets 290 kommuner. Hög sjukfrånvaro noterades. Många hoppade av gymnasiet. Svag skolledning och missnöjda lärare drog ner statistiken, särskilt som de var för få och sämre utbildade. Fortsätt läsa “Hur Hjärtum blev Sveriges lärosäte nummer ett – på nätet”

Var tredje svensk drömmer om att bo på landsbygden. Dags för en frizon i Bohusläns inland?

”Egentligen skulle man flytta till ett lugnare liv på landet, kanske ha häst och odla egen potatis”. Drömmen att hoppa av ekorrhjulet finns hos många. Men få förverkligar drömmen, ens om man kan ta välbetalda jobbet med sig.

En tröskel är närhet till skolor och butiker, särskilt som bensinskatten drar iväg. Är jag välkommen i bygden eller tar det par generationer för att smälta in? Finns attraktiva tomter? Lönar det sig att bygga? Ofta njet från kommunens byråkrater och i glesbygden är banken njugg med lån. Fortsätt läsa “Var tredje svensk drömmer om att bo på landsbygden. Dags för en frizon i Bohusläns inland?”

“Smarta städer” hetare än hett. Smart landsbygd…? Kanske i Bohuslän.

Google ”Smarta städer” och det väller fram träffar. Konferenser där konsulter agerar väckelsepredikanter för stadsbyråkrater med problem upp till hakan. IT-investeringar för smarta städer väntas öka 70 % fram till 2021, ett år då en global marknad tros vara värd 135 miljarder dollar.

Statliga Vinnova lyfter på locket till kassakistan.  Regeringens arbetsgrupper spottar ut lägesrapporter. Hållbarhet är ett  mantra, inte bara med ny teknik som löser upp proppar i infrastrukturen. Det handlar om ett nytt sätt att tänka för att hantera det komplexa i stora städer. Där hjärnan inte räcker till hjälper tekniken med sensorer som matar massdatahantering i snabba nät. I verktygslådan finns artificiell intelligens, blockkedjor och autonoma fordon. Men även digitalisering i små steg, Som i Barcelona, där sensorer tänder gatlyktor när någon passerar. Fortsätt läsa ““Smarta städer” hetare än hett. Smart landsbygd…? Kanske i Bohuslän.”

Hjärtum ett Silicon Valley?

Från San José slingrar sig bussen uppför kullarna i Santa Teresa County Park. Först ekdungar och högre upp stäppbuskar och präriegräs. Och så plötsligt IBMs väldiga forskningscenter Almaden, som ett kloster.

Det byggdes på 80-talet då det var på modet att skilja ut labben från fabrikerna, för där hämmade gammalt tänk kreativiteten. Avskildhet för att ge närhet mellan forskarna men ändå nära till universiteten i Stamford och Berkeley. Dit tar det en knapp respektive dryg timma med bil. Och en kvart till San José, Silicon Valleys huvudstad, med jättar som Cisco och eBay.


Inlandshärad redan IT-hotspot

I Sverige finns kreativa forskarbyar och entreprenörskluster i utkanten på högskoleorter, som Kista och Ideon Science Park i Lund. Men inte FoU-kloster som i Almaden, ännu.

Vad lockar utvecklare och entreprenörer till kreativa kluster? Golf och prärievandring som i Almaden? Billiga bostäder som då gräsrökande hippies drog igång PC-revolutionen norr om San Francisco Bay? Svaret finns på närmre håll.

hogia
Hogia i Stenungsund

Åse Hogsved i Stenungsund hoppade av jobbet och startade en bokföringsfirma i villan. Maken Bert Inge, som chefade på Unifos, hade köpt en hobbydator och lärde sig programmera. Bokföringsprogram fanns inte då så han skrev ett åt Åse. En handfull kunder hörde av sig och Hogia såg dagens ljus 1980. Efter fyra år var de sjuttio i företaget.


Hogsved: small is beautiful

Hogia programmerade friskt och expanderade utomlands. I slutet på 80-talet fick röda siffror firman att gå i väggen. Hogsved fick en snilleblixt med småskalig företagsfilosofi. Dokumenterat i boken Klyv företaget, som blev 90-talets mest sålda svensk aledarskapsbok. Hogia styckades upp i sex självständigt drivna dotterbolag. 15-30 anställda i varje är idealet enligt Hogsved. Figertoppskänslan mot marknaden förlöste kreativiteten. Vinsterna ökade och företagen växte, även under spruckna IT-bubblor tack vare självfinansieringen.

I dag är Hogia landets störta renodlade programvaruföretag med 550 anställda i 27 autonoma dotterbolag. Först bokföringsprogram och senare stora inom handel, transporter och logistik.

Nu byggs vid Tjörnbron ett kontor till med plats för två hundra. Om man lyckas rekrytera vill säga. Frågan är vad som attraherat medarbetarna mest: avknoppningen till små företag eller boendemiljön, nära till segelbåt och lingonplock?

Small i beautiful också i Hjärtums tassemarker


 

Brainstorm i Hjärtumskogen

Varför inte en blåkopia på IBM Almaden uppe i Ströms skogar mot Ucklumgränsen. Volvo och Ericsson slår ihop sina påsar för ett FoU-center för e-logistik och förarlösa transporter. Hitta lösningar på e-handelns huvudvärk: sista kilometern till kunden.

Kombinera jobb och livskvalitet: lämna kontoret som speglar sig i Stora Gunnarsvattnet och jogga längs Bohusleden på lunchrasten.

lake

Hjärtum mitt i ? Till Volvo och Chalmers tar den en knapp timma, lika mycket som till Autoliv i Vårgårda. Halva tiden för gamla Saabare till högskolan i Trollhättan och inte mer till Hogia i Stenungsund.

Eller kanske tvärtom. Jobba hemma halva veckan i Hjärtum tack vare bredbandsfibern och pendla andra halvan. Som många gör redan.

Hur fort blir man i Hjärtum en Hjärtumbo? Två generationer sa man förr. Idag är det öppna famnen tack vare föreningar och annat socialt. Eller kan bli.

Reptricket är att kombinera sådant som lockar till Hjärtum – livskvalitet, tradition och natur- med nya tidens innovativa företagare som vill förändra världen. Chalmersingenjören Annika Steiber verkar i Silicon Valley och föreläser för presidenter och tusentals andra om Googlemodellen. Brainsstorm? Reality.

– En tydlig trend är att den offentliga sektorn börjar visa intresse för den här managementmodellen. Exempelvis myndigheter, regioner och landsting som har i uppdrag att ta fram en innovationsstrategi och står inför stora förändringar för att kunna fortsätta vara relevanta och ge bra service, säger hon.

Gaseller Hjärtumbönders nya inkomst

1998 startade två studenter, amerikanen Page och ryssen Brin, Google i ett garage nära Stamforduniversitetet. Strax intill i garaget till Steve Jobs barndomshem förlöstes första Appledatorn 1976. Garagetrenden i området började 1939 med Bill Hewlett och Dave Packard, idag ett företag mest känt som HP .

Garageportarna i Silicon Valley är populära turistmål. Hogia, Skype och Spotify har en mer lågmäld storytelling. Fast även de tog sina första steg i billiga lokaler.

I Hjärtum säljs villor för runt 15 000 kr/kvm. I Partille får man räkna med det dubbla, minst. I Kistas grannkommun Sollentuna 5-10 gånger så mycket. Den som säljer en lågbelånad kåk i Göteborgs eller Stockholms grannkommuner och köper en motsvarande i Hjärtum kan ha fem miljoner i fickan för att starta ett företag. Eller om man vill bli ortens affärsängel. Som när snusfabrikörskan Mellgren från gården Sollum blev bygdens välgörare.

Eller varför inte haka på heta lagårdstrenden. Socknens tomma lokaler kan göras om med plats för både bostad och flådigt kontor.

Villa i Ström, Hjärtum. 123 kvm. Utropspris 1 975 000. 16 000 kr/kvm. Klicka till Fastighetsbyrån.

En tomt i Hjärtum går på 200-300 tusen. I Partille tio gånger så mycket och i Sollentuna stoppar inte fyra miljoner. Hjärtums bönder behöver fler födkrokar när EU-bidragen sinar efter 2020. Är Lilla Edets kommun mer generös med byggloven kan en gårdsägare skapa en Bullerbyn i Astrid Lindgrens anda, med ett tiotal hus längs bygatan. Gärna med ett par hektar tomt för ved, potatis och en häst. Eller för nytorpare efter skogsvägar upp mot Väktorsjöarna. Växlar bönderna köpeskillingen mot aktier i företagsgaseller kan de med lite tur bli multimiljonärer.


 

Invandrare en språngbräda

Utan immigranter hade inte Silicon Valley varit Silicon Valley. En tredjedel var utlandsfödda 1990. Drygt hälften av Kiseldalens 200 000 forskare och ingenjörer var vid sekelskiftet födda utanför USA, främst Indien och Kina. Vart tredje nytt företag hade en utlandsfödd som grundare. Rysslandsfödde Sergey Brin som medgrundare i Google, taiwnaesen Steve Shih Chen i Youtube och iranrotade Pierre Omidyar i eBay för att nämna några.

Åtskilliga av invandrarna som studerat i USA och lärt sig kiseldalens affärsmodeller har återvänt som entreprenörer till hemländerna. En är Dave Froman, ett föräldalöst barnhemsbarn i Israel som doktorerade i Silicon Valley. Efter en karriär där byggde han i Israel upp Intels labb och chipfabrik, nu med 10 000 anställda landets största arbetsgivare.

Inflyttning från andra länder, från Ryssland inte minst, har bidragit till att Israel ligger världsetta före Sverige beträffande FoU per capita. I Amerika finns två områden där andra än vita eller sant kristna kan slå sig fram: sport och IT. Det konstaterandet hörde jag från en judisk entreprenör som efter en karriär i Silicon Valley återvänt och grundat ett mjukvaruföretag i Tel Aviv.

I boken The New Argonauts: Regional Advantage in a Global Economy målar professor Annalee Saxenian hur en våg av tekniker, företagsledare och finansfolk från Silicon Valley återvänder till ursprungsländerna. Först i Taiwan och Israel och nu i Indien och Kina. Brain drain har blivit brain cirkulation. Finns bördiga från Hjärtum som jobbar i Kista eller Silicon Valley? Hjärtum.se ligger inte i Hjärtum utan på Östermalm i Stockholm.

16 %, en dryg miljon, av Sveriges befolkning är födda utomlands, hälften utanför Europa. Var tredje har minst treårig högskoleutbildning, samma som för de svenskfödda. Nästan varannan om man räknar in kortare eftergymnasial utbildning. Den resursen utnyttjas illa i Sverige. Studenter från tredje land får inte upphållstillstånd i Sverige efter avslutad utbildning. USA är mer generöst.

strom

Ströms slott och Strömfallen sett från Lilla Edetsidan

Om Sverige fungerar som Silicon Valley finns resurser för expansiva näringar, både in och utrikes. Invandrare i Lilla Edets kommun kan bidra till tillverkning och marknader i avlägsna tillväxtländer.

På samma sätt som då skottarna satte fart på Hjärtum. Familjen MacLean med jordbruket på Ström. John Hall med sågar i Strömfallen. Och William Thorburn med havreexporten till England.


Av Ingemar Lindmark

 

Tillbaka till framtiden: Ucklum 2050 inspirerat av Ucklum 1850

Klicka till spegad bild

 Åkturen från Göteborg tar bara tjugo minuter med de ultralätta vagnarna. Ett knapptryck och datorstyrda vagnen kilar iväg nonstop med avtag på stickspåret i Svenshögen.

Elisha Otis uppfann säkra hissen 1853. Äntligen har samma idé slagit rot horisontalt. Snabba minitåg – som vidgade storstadsmetropolerna, bidde tummen när planerna på snabbjärnväg till Stockholm skrotades. Flyget är bättre på långdistans, för de pilotbefriade planen kör bränslesnålt på tallolja.

Bohusbanan har numera dubbelspår, billigt byggda som skelett i två våningar. Uddevallasonen Axel Wenner-Gren hade känt igen sig för banan liknar hans havererade ALWEG.

 

Läs mera