Författande prästen Erland Svenungsson, jag och andra som gick från jordbruk till ordbruk

Bara 110 sidor. Liten på jorden, stor i orden. Så kan Erland Svenungssons nya bok Orkidébarn karakteriseras. Ett ciselerat språk ger ett intensivt möte med läsaren. Varför frågar jag mig? Är det för vi båda är i en ålder då vi summerar varför vi blev som vi blev – utifrån unga år med frågan Vem är jag.

Ta en nypa från Ingmar Bergmans Smultronstället med professorns resa till barndomen. Bre på ångesten från Pär Lagerkvists Gäst hos verkligheten. Ta det episka från Sven Delblancs Hedeby om nu någon minns böckerna och TV-serien. Annars gå till vår längsta TV-serie, Hem till Byn skriven av Bengt Bratt. Brygden leder till Orkidébarn, för Erland är en språkets mästare. Fortsätt läsa “Författande prästen Erland Svenungsson, jag och andra som gick från jordbruk till ordbruk”

2026-spaning. Kyrkbacken modell för Ucklums delamedsig-pool

Ett framtidsscenario 2026.

Från 15 miljarder dollar 2013 till 335 år 2025 enligt spåmännen på PWC. Prognosen för delningsekonomin globalt tycktes slå in. I Sverige samma trend. Regeringen fick eld i baken och kom med en utredning, SOU 2017:26 Delningsekonomi.

Bättre för miljön och lokala sammanhållningen och ett effektivare näringsliv konstaterade Per Bolund. Fast han hade inte varit finansmarknadsminister om han inte oroat sig för skattetappet, oavsett sett som hobby eller skattefusk. Fortsätt läsa “2026-spaning. Kyrkbacken modell för Ucklums delamedsig-pool”

Kulturspaning mot år 2026. I Hällungens vildgässdal mellan Stora Höga och Ljungskile.

Vårkvällar hörs gässen nere vid sjön. Några sträck väljer rutten från Spekeröd över Hällungen, östidan oftast för uppvindens skull – och vidare norrut. Uppe vid Ljungs kile tar de följe med fåglar som valt huvudstråket längs Hakefjorden. Vårt torp ligger vid en korsning. För där ser vi andra flockar som kommer från Stigfjorden och efter Hällungen följer Huverödsdalen upp mot Göta älv.

Fortsätt läsa “Kulturspaning mot år 2026. I Hällungens vildgässdal mellan Stora Höga och Ljungskile.”

Spaning mot år 2026. Lokalwebb och näthemvärn i Ucklum knäcker Facebook?

 

Så flaggades ett seminarium på Bokmässan i Göteborg september 2019 – med utgångspunkt från boken “Internet är trasigt, Silicon Valley och demokratins kris” skriven av Karin Pettersson och Martin Gelin. Seminariet speglade boken, som radar upp Facebooks demokratiska tillkortakommanden, från Burma till Donald Trump och ryska troll. I boken illustreras hatet: Fortsätt läsa “Spaning mot år 2026. Lokalwebb och näthemvärn i Ucklum knäcker Facebook?”

Kvällen då Törnrosa väcktes vid en sagobäck i Ucklum

Berättarafton i går på Sågen i Ucklum. En perfekt plats för sagan om Törnrosa, inte med Disneygull utan den råa folksagan. Berättaren Benjamin, från Cornwall ursprungligen, är inte olik en friare som fastnat i törnet. I publiken damer i silverhår, som feer vakande en hundraårig sömn. I en trollsk lövskog med hasselsnår och måhända en hagtorn att sticka sig på. Lyss till Benjamins poesi.

Benjamin Bushhill, som klippt ur Sagan om ringen

Sagån bakom berättaren gör här en slinga där jag som barn drog upp bäcköring. Då var dalen en beteshage där jag hämtade korna eller red på Gullan och Sessan. Marken kallas Dammhagen efter kvarndammen. Kvarnen nedanför vårt torp fanns kvar då, som i en saga. Där kylde vi mjölkkannorna och mamma sköljde tvätten.

Gert Winkler, cowboy som ekoodlar i Dammhagen

Brast isen under kälken kom man hem frusen och blöt. Jag var som Emil påstod mamma. Fast i snickeboa täljde man inte gubbar. Där blandade jag Klorex och socker för att med rörbomber skrämma grannarna. I snickeboa bor numera Peter och Marianne, som ordnat med berättardagen.

Peter Norrthon som i sin skog gömmer en sagans värld

Prästen på sin tid envisades med att kalla Sågen för Sagan, vilket nog var lika sannolikt som sågen. En sådan har inte funnits här, vad man vet. De gamla sa Saua, kanske präglat från fåren då landet var norskt.

Göran Hemberg. Och då kom grävlingen…

Filosoferande berättarproffset Göran Hemberg var kvällens clou. Han tog nypor från folksagorna och bjöd på en icke censurerad Törnrosa. Grönskimrande publiken i lövsalen sög i sig sagan som små barn.

Bäcken i serpentiner är en rest av isälven som formade dalen. I forna tider en vandringsled, samma led som vildgässen tar från Hällungen till Götaälv. Med myter som saltvägen för varor som klövjades från havet till sveariket. Att kung Öystein härskade i en borg på Bua slottsberg på andra sidan Hällungen är en annan myt. Med det finns spår efter fornborgen en bit norr om sagobäcken.

Mera: Memoarer från en gosse i Svenshögen.

Så blev Hjärtum och Ucklum de självkörande fordonens Arvidsjaur

“Bättre kontrafaktisk före än efter”.

– När det kommer till självkörande bilar pågår det ett race i världen. De tre ledande regionerna är Silicon Valley, södra Tyskland och vårt västsvenska kluster med alla starka fordonsbolag i regionen Göteborg–Trollhättan. Dessutom ser vi en stark utveckling i Asien, inte minst i Kina.

Citatet är från Carl Johan Aldén då han svarade för AI och självkörande fordon i Semcom i Göteborg. Då, 2019, sålde konsultbolaget internationellt för ett par miljarder kronor med ett par tusen anställda . Idag sex år senare fem gånger så stor personal – mycket tack vare boomen för självkörande fordon, med eldrift oftast. Fortsätt läsa “Så blev Hjärtum och Ucklum de självkörande fordonens Arvidsjaur”

Upptäck matmammorna bakom bondematen i Bohuslän

Kalvdansen efter kalvningen. Lungmoset då det slaktats. Kummin från husknuten till stuvade potatisen. Saltsillen med smör till årets första potäter. Äggost förstås. Rätterna som mamma lärde sig då Barbro Östlund från Hushållningssällskapet hade kurs.

Minnen som poppar upp från en gård i Bohuslän får det att vattnas i munnen. En matkultur som kokerskor hade med sig då det var kalas. Och från denna byggd kommer Sveriges främsta matmammor. Fortsätt läsa “Upptäck matmammorna bakom bondematen i Bohuslän”

Var tredje svensk drömmer om att bo på landsbygden. Dags för en frizon i Bohusläns inland?

”Egentligen skulle man flytta till ett lugnare liv på landet, kanske ha häst och odla egen potatis”. Drömmen att hoppa av ekorrhjulet finns hos många. Men få förverkligar drömmen, ens om man kan ta välbetalda jobbet med sig.

En tröskel är närhet till skolor och butiker, särskilt som bensinskatten drar iväg. Är jag välkommen i bygden eller tar det par generationer för att smälta in? Finns attraktiva tomter? Lönar det sig att bygga? Ofta njet från kommunens byråkrater och i glesbygden är banken njugg med lån. Fortsätt läsa “Var tredje svensk drömmer om att bo på landsbygden. Dags för en frizon i Bohusläns inland?”

“Smarta städer” hetare än hett. Smart landsbygd…? Kanske i Bohuslän.

Google ”Smarta städer” och det väller fram träffar. Konferenser där konsulter agerar väckelsepredikanter för stadsbyråkrater med problem upp till hakan. IT-investeringar för smarta städer väntas öka 70 % fram till 2021, ett år då en global marknad tros vara värd 135 miljarder dollar.

Statliga Vinnova lyfter på locket till kassakistan.  Regeringens arbetsgrupper spottar ut lägesrapporter. Hållbarhet är ett  mantra, inte bara med ny teknik som löser upp proppar i infrastrukturen. Det handlar om ett nytt sätt att tänka för att hantera det komplexa i stora städer. Där hjärnan inte räcker till hjälper tekniken med sensorer som matar massdatahantering i snabba nät. I verktygslådan finns artificiell intelligens, blockkedjor och autonoma fordon. Men även digitalisering i små steg, Som i Barcelona, där sensorer tänder gatlyktor när någon passerar. Fortsätt läsa ““Smarta städer” hetare än hett. Smart landsbygd…? Kanske i Bohuslän.”

Barnaår i Ucklum. Läs Olle Länsbergs trasiga familjehistoria

Inte många upptäcker stenplattan på en gravvård några steg innanför grinden till Ucklums kyrkogård. Än färre inser att här ligger mamman till en av 1960-talets mest lästa författare, Olle Länsberg.

Två av hans böcker, Barnatro och Skilsmässa, baseras på en trasslig barndom – med avbrott för en lycklig tid i Ucklum.

barnatroElma ligger i samma grav som föräldrarna från Tjurbacken , ett småbruk i Ucklums dalgång ner mot Spekeröd. På gravstenen står: Simon Pettersson hustrun Maria. Det var där hos morföräldrarna Olle hade sin bästa tid när det krisade för föräldrarna. Uppväxten i Uddevalla och Mölndal  skildras i boken Barnatro, där den lyckliga tiden i Ucklum har fått ett par kapitel. Att tränga in i 1920-talet är ett gott skäl att läsa boken, som om den finns på biblioteket brukar gömmas i magasinet.äs Fortsätt läsa “Barnaår i Ucklum. Läs Olle Länsbergs trasiga familjehistoria”

Bygdeutveckling boten för proteströstarna i bakvattensocknar?

Västerlanda 32,7 %, Hjärtum (utan Ström) 28,3. Var tredje väljare utanför tätorterna på östra sidan älven. Det gör Sverigedemokraterna i valet 2018 till största parti i Lilla Edets kommun trots socialdemokratisk majoritet i tätorterna Lilla Edet, Ström och Lödöse. Lika illa i grannsocknarna. Drygt 28 % för Sd i Ucklum och Spekeröd i Stenungsunds kommun. Ungefär samma för Romelanda som hör till Kungälv.

Stora grupper i samhället känner sig olyssnade och därför röstar på extrempartier. Röstsiffrorna från glesbygder tyder på det. Ge svar på hur man på nätet löser den knuten, den som kan. Fortsätt läsa “Bygdeutveckling boten för proteströstarna i bakvattensocknar?”

Memoarer från en gosse i Svenshögen

  • Om en Emil på rymmen
  • Och hur fint folk i Ljungskile drack upp vår skogshuggare
  • Och en hel del annat

/ Av Ingemar Lindmark

Karta med bilder

flaskaHösten 1948 fick jag börja i tredjeklass i Svenshögens skola, en liten barack några stenkast från sanatoriet. Fem klasser upp till sjuan rymdes i lokalen. Vi var två i min klass, Börje närmast orgeln och jag bakom. Praktiskt för läraren Maria för hon brukade klappa till oss i ett svep med en enda örfil.

Sjuorna satt längst bak, nära vedkaminen som satt i väggen mot kapprummet där man åt marmeladsmörgåsarna mamma lagt i en aluminiumdosa. Åtminstone vi bonnungar drack mjölk, som vi halsade ur vichyvattenflaskor med porslinspropp. Fortsätt läsa “Memoarer från en gosse i Svenshögen”

Var i Ucklum nyårsfirade Skottlands kung?

/ Av Ingemar Lindmark     ♦= klicka till karta

Kung Jakob från Skottland och hans späda drottning Anna övernattade i en timrad stuga denna nyårsafton 1589. Som när Josef och jungfru Maria en julnatt tog in på ett stall i Nazaret. Ett övernaturligt under i Ucklum förebådande unionen som skulle bli Storbritannien?

1658kart

Det långa slädpartiet som segade sig uppför Svenshögenbackarna  väckte stor oro i Ucklum.Tvånget att gratis skjutsa adel och myndighetspersoner längs kungsvägen var en plåga för häradets bönder . Skattepålagorna sved i de krigshärjade bygderna, senast frökenskatten för att betala kungliga bröllopsfester.

Och så nu i Ucklum ett sällan skådat praktfölje med norska och danska adelsfamiljer. Dessutom en lång svans med knektar och betjäning. Visserligen hade kungen med sig kockar med egen förning. Men för hästarna krävdes fritt foder. Det blev inte mycket kvar i ladorna för kreaturen den våren. Än värre var det om bönderna måste hålla med hästar för vad som i Norge kallades skyssplikten.

Läs mera

 

Tillbaka till framtiden: Ucklum 2050 inspirerat av Ucklum 1850

Klicka till spegad bild

 Åkturen från Göteborg tar bara tjugo minuter med de ultralätta vagnarna. Ett knapptryck och datorstyrda vagnen kilar iväg nonstop med avtag på stickspåret i Svenshögen.

Elisha Otis uppfann säkra hissen 1853. Äntligen har samma idé slagit rot horisontalt. Snabba minitåg – som vidgade storstadsmetropolerna, bidde tummen när planerna på snabbjärnväg till Stockholm skrotades. Flyget är bättre på långdistans, för de pilotbefriade planen kör bränslesnålt på tallolja.

Bohusbanan har numera dubbelspår, billigt byggda som skelett i två våningar. Uddevallasonen Axel Wenner-Gren hade känt igen sig för banan liknar hans havererade ALWEG.

 

Läs mera

 

 

Matmammorna bakom bondematen i Inlands härader

Kalvdansen efter kalvningen. Lungmoset då det slaktats. Kummin från husknuten till stuvade potatisen. Saltsillen med smör till årets första potäter. Äggost förstås. Rätterna som mamma lärde sig då Barbro Östlund från Hushållningssällskapet hade kurs.

Minnen som poppar upp från en gård i Bohuslän får det att vattnas i munnen. En matkultur som kokerskor hade med sig då det var kalas. Och från denna byggd kommer Sveriges främsta matmammor.

Birgitta Rasmusson från en gård norr om Ljungskile var praktikant i ett semesterhemskök då hon hämtade mjölken i vår gårdskällare. Idag är hon kakdrottning på TV. Sveriges mest sålda fackbok näst bibeln är hennes Sju Sorters Kakor. Kakrecept bjuder hon på här och på Youtube. Som bas för Ica’s provkök har hon 47 kokböcker på sitt samvete. Lysningspresenterna Rutiga Kokboken och Ica-förlagets stora kokbok har sålts i miljonupplaga.

Rasmusson ses om somrarna cykla från stugan utanför Ljungskile till kompisen i Intagan högst upp i Hjärtum – lanthushållutbildad på Dingle även hon. Där – likaväl som på kungamiddagar – serveras kycklingstek så som den smakade förr.  Den kommer från grannen, Mowitz på Mariebergs gård, som kan köpas hos Sveriges äldsta lanthandel, Bäcks i Romelanda.

Eller förtäras hos Villa Sjötorp i  Lyckorna, Med “Historic Hotels Gourmet Award 2017” som en fjäder i hatten. Läs om anrika Ljungskileidyllen, från Haeger i Lilla Edet till nya ägaren Ellika Mogenfelt.

Gårdsbutiken Solgläntan

Intill f.d. semersterhemmet finns idag Solgäntans gårdsbutik med ett kafé som serverar rawfood. På gården intill fylls gärdena med ekoodlingar.


Lilian Mannerström

En halvmil hemifrån hade Algot Karlssons (1914-2003) bilverkstad med skroten där norrmän årtiondena efter kriget köpte brukte biler.

Ovanpå verkstaden, inte olik Roy och Roger i TV, bodde han med Greta och dottern Lilian. Hon bär tillsammans med sin man Leif Mannerström på en livshistoria som matlagande krogdrottning i Göteborg.

Leif Mannerström steg av som andrekock på amerikalinjen och gifte sig med Lilian 1963, han 21 och hon 17. Nybliven pappa, ung kökschef och 40 kronor kvar av månadslönen – det blev början tbill parets slit för att bygga upp restaurangkedjan, med Sjömagasinet och franskinspirerade Johanna som flaggskepp.

Lilian Mannerstöm i lantköket. Inbäddad bild från Huslivsstil. Klicka dit.

Med en pappa som jobbade jämt har hon stått ut med en man som jobbar jämt. I trädgården på Tvärredslunds gård utanför Ulricehamn odlas grönsaker och kryddor. De berömda köttbullarna spritsas i lantköket. Receptet, ärvt av mamma Greta i Ucklum, finns med i maken Leifs klassiker Husmanskost.

I Ucklum med omnejd gror matkulturen. Bernts Chark röker skinkor i en anläggning på gränsen mellan Huveröd och Sköldunga. Kooperativet Dalhs trädgård i Ucklum utvecklar framtidens odling.  Runåbergs fröer i Kännestorp Spekeröd är en spännande upptäckt för den som vill odla ekologiskt med gammal traditionen. Läs boken. Sutip från Thailand odlar 200 sorters svenska och asiatiska grönsaker på Austad gård i Spekeröd. Läs boken.


Lotten Lagerstedt

Klicka till Svensk lärartidning

Så startade Sveriges första vandrande skolkök, närmare bestämt på gården Sollum strax norr om Hjärtums kyrka. Snusfabrikörskan Hullda Mellberg upplät sitt kök och bidrog med grönsaker. Konsul Ekman skänkte 230 kronor för att köpa köksutrustning.

Lotten Lagerstedt är de svenska skolkökens urmoder, eller hemkunskap som man säger numera. Engagemanget startade 1891 i Göteborg som föreståndarinna för ett skolkök och strax efter en utbildning av skolkökslärarinnor. Inspirerad av ambulerande skolkök i grannländerna och Storbritannien startade fröken Lagerstedt efter pensioneringen sin nya mission. Hon fick godsägare, präster och lärare att engagera sig för att sprida kökets färdigheter på landsbygden.

Lagerstedt skrev “I Bohuslän och äfven i andra landskap odlar och använder befolkningen grönsaker, bär och rotfrukter i mycket ringa utsträckning. I skolträdgården få barnen lära att odla dem, men då hemmen ej bry sig om att tillreda dem – morötter och äfven ärter ätas råa af barnen – .så kan visst läraren frestas att anse sin möda lönlös. Bär och frukt – om vid hemmen finnas några bärbuskar eller fruktträd – ätas till stor del halfnogna”.

I min byskola i grannsocknen Ucklum fanns inget skolkök. Men vi fick som naturkunskap gräva och rensa landen nedanför skolan. Magistern kallades följaktligen Grävlingen. Vem som åt upp grönsakerna fick vi aldrig veta.

Skolköket i Hjärtum. Klicka till LillaEdetbilder.

Bland 13 flickor i en kurs var det ingen, som visste, att nypon kunde användas i hushållet, nässlor ansågos duga endast som föda åt grisar och höns. Men nu kokades nässelkål, som blef omtyckt af de flesta. Af rabarber kokades kräm och soppa, sylt och saft. Blåbär, vinbär och krusbär torkades, och de två senare användes i soppor och kakor i st. f. russin och korinter”.

I Lagerstedts Kokbok för hem och skola ger inte bara recept och också handfasta råd för köksbestyren. Varför inte pröva rabarberpajen? Eller krabbelurer? Fem sorters gröt inte att förglömma. Den som råkar ha ett “Hjärtslag av kalv, får eller svin” kan reda till ett underbart lungmos.

Livet som ambulerande skolkökslärarinna var hårt. Lantkök behövde städas. Packa redskapen i trälårar och sedan hästkärra till nästa socken. Ofta en primitiv bostad.

Fröken Lagerstedt övertalade konsulfamiljen Ekman att köpa ett hus byggt av svenskamerikanare intill Hjärtums kyrka och där inreda ett vilohem för skolkökslärarinnor.

För en krona dagen fick de kost, logi och bad med vatten från bykpannan. Lågavlönad och sliten gjorde sig föreståndarinnen Lagerstedt väl förtjänt av rummet vid entrén.

Ekmanska vilohemmet med vid utsikt över älvdalen. Klicka till LillaEdetbilder.


Barbro Östlund

När flickorna kom hem med nyvunnen kunskap i matlagning blev föräldrarna  intresserade. Bönderna fick hushållningssällskapet att anslå 200 kronor för att avlöna en lärarinna för fler kurser. Sällskapet var rikt tack vare det faktum att Göteborg ingick i länet. Verksamheten  finansierades nämligen delvis med skatt från spritförsäljningen. En sup passade bra till maten med andra ord.

Till lantmannaskolan i Dingle fogades en lanthushållsskola, inte enbart för parbildning och därmed säkra jordbrukets fortbestånd. Sällskapets hushållskonsulenter stod för fortbildningen.

Barbro Östlund började en livslång karriär som bohuslänsk matmamma 1957. Då anställdes hon av landstingsnämnden för att undervisa i hemslöjd och husligt arbete. Jobbet som hemkonsulent innebar kurser runtom i landskapet. Ofta en kurs på dan och sedan ta bilen till en kvällskurs. Vilket inte hindrade henne från att skriva ett antal böcker om bohuslänsk mat.

Färska konsulenten Östlund har kurs på kringresande pråmen Marta i Åstol 1958. Klicka till källan.
Färska konsulenten Östlund har kurs på ambulerande pråmen Marta vid Åstol 1958. Klicka till källan.

Memoarerna senaste boken

Från att på kurserna ha serverat ett femtiotal åt gången kunde hon räkna in det tiodubbla då hon tog över restaurang Kajkanten. Aptiten väcktes med landskapsrätter gjorda på bygdens bästa råvarorna. Mätta och belåtna kunde gästerna sedan köpa hennes böcker i museibutiken, som Mat med sommarsmak, ta vara på frukt, bär och grönsaker. Följda av ett tiotal till. En är Gråärter och doppeknopp: Bohuslänsk mat med tradition.

Från hemmet i Inlands södra härad har hon fortsatt sitt matnära predikande. Till exempel då Per Morberg besökte henne på Matresan för TV4. (Barbro Östlund dog 2019)


Så äter man äggost och kalvdans:

Så lagas äggost.


Böcker

Birgitta Rasmusson(se Libris):

  • Fiskkokboken : en bok full av recept på läckra fisk- och skaldjursrätter / Ica provkök.
  • Rutiga kokboken : grundkokboken för stora och små hushåll, över 1500 recept.
  • Rutiga kokboken : [grundkokboken för stora och små hushåll, över 1500 recept.

Leif Mannerström (Libris):

Lotten Lagerstedt (Libris)

  • Kokbok för skolkök och enkla hem jämte korta anvisningar i huslig ekonomi
  • Lilla kokboken : Hjälpreda vid enkel matlagning

Barbro Östlund (Libris)

  • Barbros allra bästa
  • Mat med historia från medeltid till nutid : “nöt för sej skel”
  • Välkommen till bords hundra eller en! : mat från Bohuslän
  • Gråärter och doppekopp : bohuslänsk mat med tradition

/ Av Ingemar Lindmark

Cykla gamla Kungsvägen historiskt från Spekeröds kyrka till Åsen i Grinneröd

Spekeröds kyrka är en bra plats att starta en drygt två mil lång cykeltur längs historiska Kungsvägen genom Ucklum och till platsen där Åsens gästgiveri låg i Grinneröd. Parkera vid kyrkan. Ta bussen tillbaka.

 

[responsivevoice voice=”Swedish Male” buttontext=”Lyssna”] Med sitt långhus kan man tro att Spekeröds kyrka är från medeltiden. Den tidens murar sitter i väggarna och dopfunten av trä avslöjar att första stenkyrkan byggdes runt år 1200. Kyrkan är beklagligt mörk “saare mörk” för de små fönstergluggarnas skull konstaterade biskop Jens Nielsen vid en visitation 1594. Fast merparten är från 1700-talet. Tornet i trä som ersatte en klockstapel är från 1742, inte 1864 som vindflöjeln visar. De arkitektoniskt klumpiga korsarmarna byggdes 1905 för att få plats för alla i församlingen.

Läs mera