Sätt en tjörbo på en klippa i havet och han klarar sig brukade min farmor Hanna Larsson säga. Tänkte hon på Åstol och Klädesholmen? Snarare hur tjörnborna klarade sig på små gårdar ett tiotal tunnland stora, mycket tack vare fisket och skutorna. Deltog de inte själva så sågs de som välbärgade med de parter i båtarna.
Visserligen bodde farmor på en gård i Tegneby mitt på Orust. Så varför såg hon folk på Tjörn som mer smarta än de på bonniga Orust. Kanske omdömena var ett arv från släkten, närmast farfar Jöns Persson. Han kom från Myggenäs på Tjörn och gifte sig till gården Bräcke i Orustsocknen Långelanda. Aversionen mellan öarna grodde då bondsönerna slogs om hemmadöttrarna.’
Tjörns tjyvar och Orust kalvar
som farmor brukade säga. Kanske för att tjörborna ansågs smartare i affärer eller så var det för sjöröveriet. Farmor berättade hur skeppet Jungfru Elisabeth av Amsterdam lucianatten 1717 kapades utanför Härön på Tjörön. Fattiga kustbor påstods ha mördat både besättning och en prinsessa. Från skeppet stal de bliva bohaget för drottninggemålen Fredrik av Hessen. I lasten fanns en guldvagga, som var en gåva från en tysk furstinna till regerande drottningen Ulrika Eleonora. Mer om släkten i Klövedal och på Herrön senare. I fattigstugor och på ”Sveriges äldsta släktgård” i Kyrkefjäll.
Myt eller sanning? Det beror på, som så mycket annat i bygdefejdernas skrönor. ”…De äkta Tjörboarne äro ett resligt, ljuslagdt och wackert folk, och deruti skarpt skilda från sina grannar på Oroust, med hwilka de ock icke gerna lefwa i bästa förstånd….” skrev Axel Emanuel Holmberg 1843 i Bohusläns Historia och Beskrifning.
Knapeadel
Vi börjar resan från Stala kyrka på Orust. Där på gården Långeby föddes 1871 min farmor Hanna, dotter till bonden Olof Nilsson och Anna Maria Berntsdotter. Hon föddes 1831 på gården Myggenäs i Valla socken på Tjörn. Det är Anna Marias och min mormors farmors släktträd jag huvudsakligen följer på resan.
Strax efter släktgårdarna i Varekilsnäs, innan Skåpesundsbron, tar vi av västerut mot Askeröarna. Lilla Askerön hör till Valla socken och nu Tjörns kommun, för innan vägen drogs över sundet var enklaste sättet att ta sig hit med båt.
Längst i söder på Lilla Askerön Sydgård står två gamla lindar, i generationer kända som knaben och knaben. Sägnen varierar: om unga paret – lagrättsmannen Reer Björnsson och hans unga hustru – drunknade då de kullseglade i en storm. Eller gick genom isen på väg till Valla kyrka. I berättelsen förenas de i en stark kärlek och har en späd dotter, Sigrid. Vid deras grav på öns sydstrand planterades två lindar, ännu med grenarna omslingrade som i en omfamning.
Träden är än i dag kända som knaben och knaba; det vill säga lågadliga. Kanske för att Reer ansågs härstamma från norske ädlingen Thord Bagge. Om det nu inte var så att Sigrids mamma hette Kerstin Torsedotter, som räknade anor till Tjörns Drotningätt. På via den på lika grumlig grund till kung Magnus Barfot. Sigrid lyckades senare vid tinget får tillbaka Sydgården som fogden ville ta i beslag.
Fast här har släktforskare ett och annat att reda ut. En pusselbit är att Sigrid var ett och ett halvt då de unga föräldrarna drunknade, förmodligen runt 1563. Lagrättsmannen Reer Björnsson antas vara född 1530-1540 på gården Nösnäs i Norum, därav namnet Nösnäskolan i Stenungsund. Hustrun, om det nu var Kerstin Toresdotter, var nog lika gammal. Död 1608 enligt en uppgift fast paret dog ju samtidigt.
Strid om Askerön
Fakta om Sigrid Reersdoter ger vägledning. Född cirka1560 på Nösnäs eller Södergården Lilla Askerön. Gift med jämnårige Olof Olsson från Myggenäs i Valla. förmodligen välbeställda för de ägde jord på fler ställen än Lilla Askerön.
1627 stämmer Sigrid landsfogden Erik Jensen för att han under hennes barnaår lagt beslag på 6 öresbol på Lilla Askerön (bol=mark i södra Bohuslän, det vill säga den yta som kunde sås med en tunna korn värd 1 mark. Ytenheten skiftade efter bördighet och andelar räknades i ören-). Det vet man för 1727 begär en ättling Anders Reersson att få gamla domen skriven på permanent. Kanske sant att Sigrid från Köpenhamn inhämtat att Tord Bagge 1476 på hustruns vägnar löst rätt till marken med tre oxar och sex kor.
Klicka till min släktgren som pdf
Sigrids föräldrar förbehöll sig rätt till återlösen då de skänkte egendomen till Valla kyrka. Sigrid tilldömdes denna mot åtta skilling i landsskyld. Den som ärvde egendomen skulle sedan erlägga 24 mark.
Innan Sigrid dog 1633 skiftade hon som änka 6 öresbol Lilla Askerön till äldste sonen Reer Björn Olofsson, systrarna Estri och Ingeborg lika stora andelar i Kållekärr på Tjörn. Samma för systern Ragnilla i Lundby gård på Inland. Min anfader Reer och hans Anna Olofsdotter bodde på Lilla Askerön. Estrid gifte sig med Jerp Hellesen-Björn i Kärrslätt Stenkyrka (släkt på min mors sida) och Ingeborg med Olof Alfsson i Stordal. Ragnilla med Helge Alfsson i Kyrkefjäll, Klövedals socken. Även de med i minsslättavla. Dessutom fick syskonen dela på en ödemark. Även om Tjörn kom lindrigare undan var sådana ödegårdar vanliga efter Brännefejden 1611-1613.
Kung Kristian den fjärdes expansiva politik plågade landskapet. För slottsbyggena och flottas avkrävdes Bohuslän på 3 000 ekar. Hans misslyckande i trettioåriga krigat och fiendens ockupation 1626 av Jylland medförde skattehöjningar. Utarmningen av gårdarna blev än värre under svensktiden efter 1658.
1688 sökte Gunnla Svensdotters efterkommande (i min mors släkt) återvinna gården Lilla Askerön Nordgård. Gunnela var född på öns mellangård och bodde med maken Per Olsson på Röd västergård i Orustsocknen Långelanda. Paret tycks ha levt 1560-1630 cirka.
(Jag: Jens Larsson→Justinus Larsson→Lars Olsson→Kristina Larsdotter→Lars Jönsson →Jöns Persson→Per Olsson→Ingeborg Persdotter→Gunilla/Gunnela Svensdotter).