Var tredje svensk drömmer om att bo på landsbygden. Dags för en frizon i Bohusläns inland?

”Egentligen skulle man flytta till ett lugnare liv på landet, kanske ha häst och odla egen potatis”. Drömmen att hoppa av ekorrhjulet finns hos många. Men få förverkligar drömmen, ens om man kan ta välbetalda jobbet med sig.

En tröskel är närhet till skolor och butiker, särskilt som bensinskatten drar iväg. Är jag välkommen i bygden eller tar det par generationer för att smälta in? Finns attraktiva tomter? Lönar det sig att bygga? Ofta njet från kommunens byråkrater och i glesbygden är banken njugg med lån. Fortsätt läsa “Var tredje svensk drömmer om att bo på landsbygden. Dags för en frizon i Bohusläns inland?”

Intagande Intagan i Hjärtum gav historielektionen klassen inte fick i gymnasiet

Från terrassen hade vi en magnifik utsikt över älven och fälten som fortfarande bär spår efter det stora skredet. Älven var betydligt smalare då innan den dämdes upp med ett par meter vid Lilla Edet i början på 1900-talet.

Under ett våldsamt åskväder i oktober 1648 släppte kvickleran strax nedanför Ingers tomt och 27 hektar proppade igen älvfåran. En 15 meter hög tsunami sköljde med sig järnbodar, edsbåtar och Åkerströms värdshus uppströms. Ännu fler dränktes när lerproppen lossnade och svallvågen krossade gårdar och sågar ända ner till Lilla Edet.

Läs mera...

Robotbåtar räddning för Hjärtum och Västerlanda?

Lilla Edet är en märklig kommun. Som två lunghalvor med bron vid fallen som bronker. Den ursvenska öster om älven får syre från E45 och järnvägen. Den urnorska sidan skrumpnar längs en väg nästan lika slingrig som när pilgrimerna gick här. Så illa att Google Maps placerar Hjärtum mitt i Lilla Edets samhälle.

Thorskog med sitt slott i Västerlanda är en idyll med sjörika skogar in mot Svartedalen. Åt andra hållet syns Lödöse men där älvfåran fungerar som en Berlinmur. Om man inte har en eka vill säga.

Fågelvägen är det några hundra meter till ICA. Lika långt till Tingbergsskolan och Elfhemsgymnasiet. Nu måste man handla i Lilla Edet eller Kungälv halvannan mil bort eller mer. Ungarna i Västerlanda bussas till skolor på samma orter. Men kvällar och helger går inga bussar.

Klicka till Opencyclemap

För en fågel är det två kilometer från Thorskog till Lödöse Södra där det går tåg varje timma till Göteborg. Bara 25 minuter för en tågpendlare.


Robotfärja löser problemet?

Amsterdam Institute for Advanced Metropolitan Solutions testar som bäst robotbåtar i samarbete med MIT och lokala universitet. Med en budget 25 miljoner euro under fem år utvecklas förarlösa farkoster som ska frakta folk och gods på landets kanaler.

Ladda batterier vid bryggan. Som en dammsugare.

Ett tryck på en skärm eller egna mobilen och båten tuffar mot angivna målet med koll på trafiken ungefär som förarlösa bilar. Lika enkelt som när man åker hiss. Fungerar det inte med elkabeln laddas batterier vid bryggan på samma sätt som för en robotgräsklippare.

Så varför inte en robotfärja mellan Thorskog och Lödöse för gående, cyklister och kanske bilar. Och en likadan mellan Utby i Hjärtum och Torpa säteri på andra sidan. Från östra bryggan till uppfarten till E45 är det en kilometer.  Ovisst om den genvägen lönar sig för bilar men definitivt för cyklande. Sjuntorp blir med en halvmil avlägset Utbys närmsta tätort.

Speglad bild. Klicka till källan.

Eller så parkeras ett femtontal lite större båtar tvärs över älven och man har en bro, så som ingenjörssoldater brukar göra. Kommer ett fartyg ser robotbåtar till att det blir en öppning.

Klicka till källan OpenCycleMap

 


Som förr

Robotbåt attraktion för turister? Samma eftermiddag kan de hinna med Lödöse museum, äta på Thorskogs slott, kvällsvandra vid Stendammen och sedan övernatta på Älvbackens b&b.

Historiens vingslag vilar över bygden. Norske kung Magnus Barfot och hans vikingar utkämpade år 1101 två slag mot kung Inges vid Slumpån mellan Sjuntorp och älven. Så låt oss döpa robotbåten till Magnus Barfot. Den vid Lödöse får heta Heliga Birgitta. Damen företog antagligen denna älvfärd tur och retur på spanska pilgrimsresan.

Vid förra sekelskiftet gick ett dussin älvbåtar i trafik mellan Göteborg och Trollhättan. Folk och gods togs vid ett femtiotal bryggor på båda sidor älven. Dags för en renässans med snabba skyttlar utan besättning?

Graverödsfärjan mellan Smörjan och Skansen på östsidan. Klicka till källan Lilla EdetBilder.

Före brobygget färjades folk och fä en dryg kilometer nedströms fallen vid Holma gästgiveri i Hjärtum. Eller ett par kilometer uppströms vid Graveröd i samma socken.

Klicka till källan LillaEdetbilder

Ro-Johan rodde folk mellan Lilla Edet och Ström. Trots resorna farligt nära fallen lyckades han bli 104 år. Värre gick det för ett par från Hjärtum och fyra bönder från Ucklum som efter septembermarknaden i Lilla Edet 1847 skulle ta sig över älven. En åragick av och alla drunknade i fallen.


 

Älven testbana för världsmarknad

Varför robotbåtar i Holland och inte i Sverige, med fler vattendrag och skärgårdar?

Västsverige är världens hot spot för förarlösa fordon. Inte mycket som skiljer från tekniken i en robotbåt.

2025 ska var tredje ny Volvo vara självkörande och varannan väntas gå på el. Uber har beställt 24 000 självkörande Volvos med leverans före 2021.

Volva Cars och Autoliv i Vårgårda satsar en miljard i samriskbolaget Zenuity i Göteborg som utvecklar automatiken. Ericsson bidrar med en IT-plattform.

Nevs i Trollhättan har lanserat den självkörande elbilen InMotion, snarlik en Saab 9-3. Kinesiska taxiföretaget Didi tänker investera 4 miljarder kr i Nevs körautomatik. Målet är en miljon sådana taxis 2020.

Forskningsinstitutet Rise trafikerar en självkörande buss i samarbete med Chalmeers. Filmen visar försöket i Lindholmen i Göteborg. Just ingen skillnad mellan en förarlös buss och en robotbåt.

Ett hundratal jobbar med förarlöst på Volvo Lastvagnar. En Volvosopbil rullar redan i Göteborg. Ett göteborgsföretag låter Schenker testa eldrivna lastbilar utan förare i Jönköping. Hogia utvecklar i Stenungsund system som knyter samman nya tidens trafik. För att citera KTH-forskaren Anna Pernestål Brenden :
Självkörande fordon är hajp just nu och de kommer att komma. En sak är extra intressant, och det är att det går mycket snabbt. Hade någon frågat en forskare för fem år sedan när de självkörande bilarna skulle finns på våra gator skulle svaret vara år 2040. För två år sedan hade svaret blivit 2030 och idag säger tillverkarna ”runt 2020”.

Egentligen är navigering enklare på vattnet. Fartygen har full koll på varandras position och kurs tack vare Håkan Lans uppfinning Automated Identification System, som är världsstandard.

Klicka till MarineTraffic

På älven är det glest mellan båtarna, det kan man se på MarineTraffic.com

 

 

 

 

 

 

Göteborgs stad planerar redan för autonoma fordon. Frågan är vilken kommun i älvdalen som är först till kvarn med autonoma båtar? Bättre testbana på längden eller tvärs älven finns knappast.


Kommunal härdsmälta……eller?

Norra Hjärtum i översiktsplanen. Blågrön R-markering undantar byggande. Marken reserveras för naturskydd, vindkraft och friluftsliv. I det gula ska odlingslandskapet bevaras.

”För att orten ska få högre attraktivitet krävs att kommunikationer och förbindelser med centralorten och Trollhättan förbättras genom bättre gång- och cykelvägar samt en tätare kollektivtrafik. Orten har tillgång till fina storslagna naturområden för rekreation och friluftsliv som kan utvecklas vidare”.

Så skrivs det om Hjärtum i Översiktsplanen från 2012. Sedan stängdes Hjärtumskolan och byggrätten skars ner med utökat strandskydd. Västerlanda betraktas än mer som centralortens Skansen och nämns inte i sammanhanget.

Kommer planerarna att lägga till robotfärjor i nästa översiktsplan som ett sätt att vitalisera den urnorska sidan av älven? Faktum är att kommunen har kniven mot strupen. Lilla Edet är mest skuldsatta kommunen i våra tillväxtregioner. Tionde mest skuldsatta rankat för landets alla kommunerer. Det behövs fler goda skattebetalare för att dela på den skuldbördan.

Klippt ur Ttela

Vad händer om SCA-avknopparen Essity stänger fabriken i Edet och drygt 400 blir utan jobb? Och mer än det dubbla sett till underleverantörer och samhällsservice? Relativt folkmängden en smäll väl så tuff som då Saab stängde i Trollhättan.

Förr låg varven tätt längs älven. Thorskogs varv i Västerlanda. Klicka till källan LillaEdetbilde

Senaste året har Essity stängt mjukpapperfabriker i Spanien, Frankrike och Chile. Fler står på tur. Höjda kostnader för energi och råvara tvingar företaget till hårdhänt ommöblering på sikt. Med snäva marginaler är konkurrensen knivskarp. Värsta konkurrenten, Kimberly Clark, sparkar 5 500 i ett antal nedlagda fabriker.

Om Essity i Lilla Edet ligger i själatågetet är svårt att veta. I fatet ligger att fabriken är en de mindre i norra Europa. Med risk för skärpta miljökrav med tanke på älven som dricksvatten nedströms.

En kommun med sjukdomsinsikt planerar för ett liv ex-Essity . Trollhättan fick Nevs som tröst efter Saab. Vad får Lilla Edet? Kanske en tillverkning av robotbåtar i de tomma lokalerna. Edet River Shuttles? Om nu inte husen i gamla Lödöse varv skulle vara lediga.

Och om inte? Då har Lilla Edet i alla fall gjort avtryck i de stora tidningarna som en företagarkommun på alerten.


/ Av Ingemar Lindmark

 

 

Götaälvdalens EU-slantar från Leader i fel fickor?

 

aleclosed
En lapp att det är stängt är vad som möter besökarna på vikingagården strax söder om Älvängen. Entrén med butik och café vid Vikingavägen är tillbommad. Ett par hundra meter kavelbro leder upp till eklunden med repliken av ett långhus, praktfullt dekorerat. Med sina hus en av de bäst rekonstruerade vikingagårdarna sägs det. Men stängt.

Det började lovande med bygget 2001. Arnfeber rådde i Västergötland, fast i Älvängen mer seriöst än för Götene kommuns praktfiasko Medeltidsbyn. Marken runt vikingahusen är med sina många fornminnen historisk. Några stenkast mot västerut upptäcktes på 1930-talet rester av ett skepp i älvleran.  Äskekärrsskeppet är Sveriges enda bevarade vikingaskepp.

vikingclosed
Stängt

Turisterna kom men med en tam exponering blev de allt färre. Därför lastades vikingagården 2011 över på ett byalag, sockrat med en miljon från EU.s Leaderprogram.

aleleader

En pampig vikingahall fick anstå. Bemanningen skars ner. Förlusterna fick Ale kommun att tröttna. Konstgräsplaner var bättre valfläsk. Till slut orkade eldsjälarna inte längre och gården hamnade i malpåsen, sånär som en enstaka sommarfest.


Bra tänkt

Med Lokal utveckling i Leader vill EU från tre fonder slussa medel  för utveckling och nyskapande på landsbygden. Ansvariga myndigheten Jordbruksverket förtydligar: “Syftet är att mobilisera engagemang och skapa delaktighet för en gemensam utveckling av ett område, men också att stimulera idékraft och stärka samverkan i den lokala miljön. Övergripande mål är en långsiktig och hållbar utveckling i form av tillväxt, arbetstillfällen, företagande och livskvalité”.

Grundtanken att via Leader slussa pengar från främst EUs Jordbruks- och Regionalfond via är god. Initiativen ska komma underifrån och projekten styras i lokala aktionsgrupper, LAG, inom ett avgränsat området. I detta fall landsbygden i älvkommunerna från Vänersborg och söderut med stöd av socialfonden till Angered, Bergsjön  Partnerskapet avspeglas i LAG-ledningen med representanter för kommuner, föreningar och näringsliv. Mera om Leader Längs Göta älv.

En grundbult finns i EU-parlamentets förordning 1305 från 2013:

13052013


Jobb och tillväxt?

vikornamentInom ramen för Leader längs Göta Älv beviljades medel till ett fyrtiotal projekt perioden 2007-2013. Ett par miljoner gick till Ale vikingagård. Varav Sällskapet Vikingaskepp fick 700 tusen 2010 och 1,3 miljoner gick 2011 till Ale kommun frontat med ett byalag.

 

Frågan är om inte smarta kommuner använder föreningar som gisslan.  De hjälps till EU-pengar för att finansiera sådant som kommunen borde sköta. Den aktuella EU-förordningen tillåter inte stöd för sådant som offentlig verksamhet ändå är tvungen att sköta. Om inte dessa projekt strider mot lagens bokstav så lever man nog inte upp till dess anda.

13052013stopp

Bara ett av de fyrtio projektstöden gick till företag, ETC Battery and Fuel Cells i Nol. Företaget fick en halvmiljon i bidrag 2009 – med Ale kommun som tung delägare. Några jobb blev det inte och företaget är likviderat.

Det tycks det inte ha blivit av de andra projekten heller, så långt man nu kan lita på en googling. Frågan är om snedvridningen beror på den kommunala medfinansieringen, den kommunala representationen i Leaderstyrelsen eller att kommunen har kansliresurser för att sköta krångliga ansökningar?

Ett tiotal avser förstudier på dryga hundra tusen var. En födkrok för konsulter för att ta reda på sant som man redan vet? Ett syfte med Leader är att dela med sig av framtagen kunskap om inte företagssekretess är ett hinder. Har dessa förstudier nått offentligheten så syns de i varje fall inte på nätet. Lika illa ställt är det med slutrapporterna. Mestadels redovisas processen i projektarbetet för att tillgodose de byråkratiska kraven.

Utredningar behövs som beslutsunderlag för att kunna ta kniviga beslut.  Marknadssonderingar är sällsynta. Likaså ekonomiska analyser som stödjer en helhetsbild. För att ta ett exempel: det just ingen vits att utveckla turistattraktioner om bygden saknar kapacitet som ger inkomster, som b&b, gårdsrestauranger  och uthyrning.


 

Enes bröd, den andres död

Fem serveringar/café fick Leaderanslag 2007-2014. Ett var skidbacken i Ale som fick en dryg miljon. Till förtret för andra serveringar som i värsta fall gör konkurs. Här rundas kommunallagen med pengar via en sportklubb.

Kommunallagen förbjuder stöd till enskild verksamhet. Likabehandling är en helig princip.  Låter man kommunal medfinansiering ta omvägen genom en samfällighet eller förening tycks det vara OK. Med tillsynsmyndighetens välsignelse trots att EU-förordningen verkar ha samma villkor beträffande störning av konkurrensen.

Ger projekten indirekt och på sikt tillväxt och jobb? Möjligen stöd till ridanläggningar och småskalig odling. En antal projekt som höjer livskvalitén, som vandringsleder och kultur. I Hjärtum en bastu i Utby och evenemang i Ströms Slottspark.

strompark
Ströms slottspark

Fler turister är ett populärt argument fast utan att konkreta resultat redovisas. Fast andra orter borde planka Marknadsportalen Halle-Hunneberg, uppbygd med uppemot miljonen från Leader.

EU-förordningen förtydligar: “Projekt som samtidigt inbegriper jordbruk, landsbygdsturism genom främjande av hållbar och ansvarstagande turism på landsbygden och natur- och kulturarv bör uppmuntras, liksom investeringar i förnybar energi”.


 

Töjbara mål

Ansvariga för Leader Längs Göta Älv kan skylla på att regeringen 2015 med lagen (2015:266) om lokala aktionsgrupper gled på tolkningen av EU-direktivet:

“De övergripande målen för den lokala utvecklingen ska bidra till att skapa ett gott liv för boende och verksamma i området, med attraktiva miljöer som främjar delaktighet och sysselsättning”

Sämre går det att leva upp till tillväxtkravet i samma lag: “Att skapa ett bra företagsklimat som främjar entreprenörskap är också betydande för utvecklingen, allt utifrån en social, interkulturell, ekonomisk och ekologisk hållbarhet”.

Eller som samma Leaderledning formulerar det: “Övergripande mål är en långsiktig, hållbar utveckling i form av tillväxt, arbetstillfällen, företagande och livskvalitet”.


 

Kulor i fyrkantiga hål

Mindre byråkrati. Det utlovas för nya Leader 2021-2027. Entreprenörer är full upptagna med sitt och orkar inte med omständliga ansökningar. Vilket märks i Leader Längs älven. I styrelsen som beviljar anslag sitter tre personer från varje kommun. De representer företagsamhet, föreningar och kommunen. De två projektledarna för Leader sitter på kommunkontoret i Nol. Den som är van vid byråkratin har naturligtvis närmre till EU:s köttgrytor.

I LAG-styrelsen sitter Ingemar Ottosson som vice ordförande. Han representerar Lilla Edets kommun där han meriterat sig som tung politiker. De två andra från kommunen är idrottskonsulenten Richard Sandler och från näringslivet Agneta Westin, en kreativ mångfrestare som numera sysslar med hälsovård. En typisk konstellation för alla styrelsen. Med sin lokala förankring har de god personkännedom. Men har de rätta kompetensen för att vaska fram projekt som lever upp till Leadermålet att skapa tillväxt och öka sysselsättningen?

Jag har intervjuat många entreprenörer som fungerar på samma sätt. De prövar de sig fram, lär av misstagen och hittar förhoppningsvis sin grej. Formulera sådant i en projektansökan den som kan.  Visst behövs affärsmodeller och budgetar. Men kreativa personer är snurrande kulor som är svåra att stoppa i Leaders fyrkantiga hål.

Eller med en annan liknelse: landsbygdsutveckling handlar om att lägga ut en såbädd, inte, som ofta hos Leader, försöka få liv i enstaka plantor.


/ Av Ingemar Lindmark