Tavlan hänger på en vägg i Säby Hovedgård en mil söder om Fredrikshavn på Jylland. Den är målad efter 1626 för det var då Anne Pedersdatter Måneskiöld blev änka efter Lars Jörgensen på säteriet Ström i Hjärtum. Fortsätt läsa “Äldsta bilden av en Hjärtumbo? Eller tjörnbo? Från 1600-talet!”
När kungamördaren återsåg sin mor, änkegrevinnan på Ströms slott i Hjärtum
Frampå hösten 1809 får ärkegrevinnan Eva Helena von Löwen på Ströms slott i Hjärtum besök av sin efterlängtade son, Adolph Ludvig Ribbing, som hon inte sett sedan 1790-talet. Efter många böner fick Adolph Fredriksson, som han hette efter avadlingen, besöka sin sjuka mor – låt vara bara under någon/några månader i Bohuslän. Så långt kunde kung Karl XIII sträcka sig. Hos Gustav IV Adolf, som avsattes i maj, var det blankt nej på bönerna. Adolph Ribbing var ju delaktig i mordet på hans far, Gustaf III.
Godafton vackra mask var Ribbings hälsning till kungen innan Anckarström avlossade pistolen. Ribbing dömdes att förlora egendom och adelskap. Innan han steglades och halshuggs, som Anckarström, skulle Ribbing mista högra handen.
Läs mera …
Intagande Intagan i Hjärtum gav historielektionen klassen inte fick i gymnasiet
Från terrassen hade vi en magnifik utsikt över älven och fälten som fortfarande bär spår efter det stora skredet. Älven var betydligt smalare då innan den dämdes upp med ett par meter vid Lilla Edet i början på 1900-talet.
Under ett våldsamt åskväder i oktober 1648 släppte kvickleran strax nedanför Ingers tomt och 27 hektar proppade igen älvfåran. En 15 meter hög tsunami sköljde med sig järnbodar, edsbåtar och Åkerströms värdshus uppströms. Ännu fler dränktes när lerproppen lossnade och svallvågen krossade gårdar och sågar ända ner till Lilla Edet.
Memoarer från en gosse i Svenshögen
- Om en Emil på rymmen
- Och hur fint folk i Ljungskile drack upp vår skogshuggare
- Och en hel del annat
/ Av Ingemar Lindmark
Hösten 1948 fick jag börja i tredjeklass i Svenshögens skola, en liten barack några stenkast från sanatoriet. Fem klasser upp till sjuan rymdes i lokalen. Vi var två i min klass, Börje närmast orgeln och jag bakom. Praktiskt för läraren Maria för hon brukade klappa till oss i ett svep med en enda örfil.
Sjuorna satt längst bak, nära vedkaminen som satt i väggen mot kapprummet där man åt marmeladsmörgåsarna mamma lagt i en aluminiumdosa. Åtminstone vi bonnungar drack mjölk, som vi halsade ur vichyvattenflaskor med porslinspropp. Fortsätt läsa “Memoarer från en gosse i Svenshögen”
Var i Ucklum nyårsfirade Skottlands kung?
/ Av Ingemar Lindmark ♦= klicka till karta
Kung Jakob från Skottland och hans späda drottning Anna övernattade i en timrad stuga denna nyårsafton 1589. Som när Josef och jungfru Maria en julnatt tog in på ett stall i Nazaret. Ett övernaturligt under i Ucklum förebådande unionen som skulle bli Storbritannien?
Det långa slädpartiet som segade sig uppför Svenshögenbackarna ♦ väckte stor oro i Ucklum.Tvånget att gratis skjutsa adel och myndighetspersoner längs kungsvägen var en plåga för häradets bönder . Skattepålagorna sved i de krigshärjade bygderna, senast frökenskatten för att betala kungliga bröllopsfester.
Och så nu i Ucklum ett sällan skådat praktfölje med norska och danska adelsfamiljer. Dessutom en lång svans med knektar och betjäning. Visserligen hade kungen med sig kockar med egen förning. Men för hästarna krävdes fritt foder. Det blev inte mycket kvar i ladorna för kreaturen den våren. Än värre var det om bönderna måste hålla med hästar för vad som i Norge kallades skyssplikten.
Läs mera …
Tillbaka till framtiden: Ucklum 2050 inspirerat av Ucklum 1850
Klicka till spegad bild
Åkturen från Göteborg tar bara tjugo minuter med de ultralätta vagnarna. Ett knapptryck och datorstyrda vagnen kilar iväg nonstop med avtag på stickspåret i Svenshögen.
Elisha Otis uppfann säkra hissen 1853. Äntligen har samma idé slagit rot horisontalt. Snabba minitåg – som vidgade storstadsmetropolerna, bidde tummen när planerna på snabbjärnväg till Stockholm skrotades. Flyget är bättre på långdistans, för de pilotbefriade planen kör bränslesnålt på tallolja.
Bohusbanan har numera dubbelspår, billigt byggda som skelett i två våningar. Uddevallasonen Axel Wenner-Gren hade känt igen sig för banan liknar hans havererade ALWEG.
Läs mera …
Uppenbarelsen i Kungälv julnatten 1938: hur judinnan från Berlin blev “atombombens moder”
Kungälvborna lägger knappast märke till det tysktalande paret, som denna julafton 1938 lämnar systrarna Anderssons pensionat och efter torget fortsätter uppför Östra gatan. Det intensiva samtalet hindrar dem att se den snötäckta träshusidyllen och fästningen på andra sidan vattnet.
Hon är en spenslig dam runt 60, den världsberömda fysikern Lise Meitner, som några månader tidigare flytt från Hitlers judeförföljelse. Nu har hon rest ner från sin enkla studiekammare på Otto Siegbahns institut för att hälsa på sin gamla vän Eva von Bahr Bergius och där äta julmiddag. Den unge mannen är kärnfysikern Otto Robert Frisch, som rest upp från Niels Bohrs institut i Köpenhamn för att få träffa sin moster.
Efter lutfisken fortsätter de vandringen uppför Fontinskogens sluttning. Han på lånade skivor. Hon brydd av ett brev hon just fått från professor Otto Hahn, hennes närmste forskarkollega på Dahleminsitutet söder om Berlin. Neutronbeskjutningen av uran hade avsöndrat barium, inte som väntat radium och tyngre grundämnen. Hade Lise ett svar på gåtan?
Se Hedvig Hedqvist tala om sin Meitnerbok Kärlek och kärnfysik.
Julnatten då två visa judar får en uppenbarelse
Det var då , vid en nerfallen trädstam, som Lise Meitner får sin uppenbarelse. Tänkte de som judar på julnattens tre vise män? Snarare på Jacob Berzelius tabell med atomvikterna som hon kunde utantill. Neutronerna minskade ytspänningen och urankärnan formade sig som en vattendroppe och delade sig – och avsöndrade barium!
Lise satte sig på trädstammen där hon på en papperslapp med hjälp av relativitetsekvationen från sin gode vän, Albert Einstein, snabbt räknade ut vilken enorm energimängd som frigjordes.
Otto Robert tog med nyheten till Niels Bohr i Köpenhamn, som utropade ”vilka idioter vi har varit”. Strax efter tog Bohr amerikabåten från Göteborg. En dansk kände till fission från botaniken och den analogin gav atomklyvningen ett namn.
Upptäckten publicerades och Meitners judiska kollegor som flytt till USA uppmärksammades. Albert Einstein skrev brev till president Roosevelt, som sjösatte världens största forskningsprojekt, döpt till Manhattan.
Meitner saknade labbresurser på Otto Sighbahns institut ute i Frescati (Det hette då Vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell fysik, granne med Naturhistoriska Riksmuseet).
Meitner forskade teoretiskt, förmodligen också i sitt enkla rum på Årsta damhotell, beläget i på Smålandsgatan 20. Där fick hon av judiska immigranter veta att tyskarna förbjudit export av uran från Tjeckoslovakien, ett faktum som hon brevledes uppmärksammade kollegor i USA.
Tre möten
Jakten på atombomben blev med tiden en mardröm för Meitner och andra forskare. I dramat Copenhagen har Michael Frayn skapat ett fiktivt möte mellan Niels Bohr och Hitlers handgångne atomforskare Werner Heisenberg.
Kista teater har med pjäsen Lise och Otto med teknikens hjälp från två scener åskådliggjort ett lika tänkt möte.
Jacob