Framtidens bilindustri/3: Den smarta bilen på väg . I Sverige finns företagen med kunnandet som krävs för att utveckla framtidens fordon

Var tredje bil som bilindustrin kan tillverka vill ingen köpa. Sveriges framtid ligger inte i att producera backspeglar och bilsäten, kanske inte ens vanliga bilar. Framtiden finns i en ny bransch som i brist på bättre namn kan kallas intelligenta bilar. Tidigare artiklar i serien har varit publi cerade den 22 och 23 juni.

Ur Dagens Nyheter Ekonomi 1999 06 24 Text: Ingemar Larsson/ Lindmark

Bilindustrin kunde länge vara sig själv nog, men nu löper de vanliga motorvägarna samman med de elektroniska motorvägarna. Trögheten ligger i att många aktörer skall samarbeta i komplexa system. Frågan är om hönan skall leverera ägget först, eller om det bör vara tvärtom.

Sverige har nu ett drömläge för att bli en drivbänk för intelligenta bilar. Mycket av det spjutspetskunnande som behövs finns samlat här. Teleindustrin är duktig på avancerad signalteknik. Volvos oc h Saabs kärnkompetens är inte främst att banka plåt utan konststycket att få 25 000 komponenter på plats i rätt ögonblick så att det blir en bil. Lastbilarna är viktiga, för där dyker den nya informationstekniken ofta upp först.

Försvarsindustrin vet hur man bygger informationssystem i det stora formatet – användbart även i trafiken, förutsatt att branschen inte hinner tyna bort innan det är dags att komma till skott ute på vägarna.

Det är väl förspänt för Sverige som pilotmarknad för framtidens intelligenta trafik, som i sin tur kan sätta sin prägel på EU-standardiseringen – alltså ett da capo på spelet när vi kammade hem mobiltelefonin.

Här följer exempel på svenska företag i den tekniska framkanten. Listan kan göras längre med ett antal mindre företag, exempelvis Sendit, som Microsoft vill köpa för att utveckla mobila Internettjän ster. Andra exempel är Cellpoint och Unwire med positionering på GSM-nätet.

* Mecel. GM ger sitt dotterföretag Mecel, med 60 anställda i Åmål och Göteborg, en nyckelroll för att utveckla bilnavigation baserad på GSM och GPS-pejling. Bilisten lotsas mot resmålet, och inträffar ett tillbud larmas en servicecentral – med en panikknapp om det är akut.

Före resan meddelar föraren servicecentralen sitt resmål, som sedan då och då loggar bilens position. I gengäld får föraren löpande information via GSM, antingen på en skärm eller från en datorröst. ITS, Intelligent Transport System, som tekniken kallas, varnar för trafikstörningar och håller kontinuerlig koll på hur bilen fungerar.

Systemet skall vara färdigt om ett par år, tillgängligt inte enbart för Saab och andra GM-märken.

* Autoliv. Luften håller på att gå ur krockkuddsmarknaden, med pressade priser som följd. Därför satsar Autoliv hårt på teknik som griper in före en krock och helst eliminerar olyckan helt. Företaget delar upp säkerhetstänkandet i “precrash” och “postcrash”. I det förra ingår en radar i fronten, som via en dator reglerar farten och tvärnitar om det behövs, och samtidigt förvarnas krockkuddarna . Smäller det så ser elektronik till att endast de krockkuddar som kan göra nytta utlöses. Intelligensen skall till och med kunna skilja på om det inträngande föremålet är vasst eller trubbigt.

Ratten i Volvo S80 kommer färdigmonterad från Autoliv, med krockkudde och med inbyggd mobiltelefon. Nästa steg kan bli en sensor i bältet som larmar när föraren håller på att somna. Likaväl som verkstaden har koll på bilens hälsotillstånd via GSM skulle ett sjukhus kunna registrera hjärtrytmen hos förare som har problem med hjärtat.

Autoliv satsar 2 miljarder kronor årligen på forskning. Det sker till stor del i Vårgårda, som tillsammans med Chalmers och säkerhetslaboratorier hos Volvo och Saab gör Västsverige till den bäst rustade regionen i världen när det gäller nollvisionen.

* Celsius. Radarn i Autolivs system kommer från Celsius och de två företagen räknar med lansering om 2-3 år. Ett par provbilar kör runt i Sverige med en radar som är överlägsen dem som finns på marknaden i dag. Denna andra generationens radar reglerar farten mjukare och fungerar därför bättre i tät trafik.

Celsius använder sitt militära kunnande för att sila rätt signaler från den stora informationsmängd som radarsensorn i fronten samlar in. Antal och typ av fordon registreras 150 meter framåt i flera filer och dessutom uppmärksammas risker vid sidan av vägen. Körriktning och fart registreras i färddatorn, som sedan ger signaler till föraren eller till bilautomatiken.

Att få fram en radarsensor som är tillräckligt billig är en utmaning. Potentialen är stor, tror Celsius som räknar med att det kommer att finnas avståndsradar i 25-40 procent av alla bilar som säljs om några år.

Celsius har lärt sig hantera stora informationsvolymer från det militära, och det kunnandet kan överföras på stora flöden i trafiken och för transportbranschen. Bilautomatiken kan till exempel läsa trafikskyltar med hjälp av mönstertolkande videokameror, om nu inte trafiksignalerna i stället över förs via radio. Maxfartgränser är ett stelbent sätt att öka trafiksäkerheten. Med den nya tekniken kan maxfarten ständigt ändras, exempelvis beroende på vädret eller bilens skick. Och i stället för en fix bilskatt skulle vi via färddatorn kunna betala avgift för varje kilometer, beroende på var o ch när vi kör. Trafiksmeten skulle jämnas ut och vi skulle inte behöva bygga lika mycket nya vägar.

* Ericsson. I dag väljer inte många fast monterad mobiltelefon som tillval. Men år 2003 kommer 10 av 60 miljoner nya bilar att ha en sådan telefon. Den prognosen har gjort att Ericsson sedan ett år tillbaka aktivt bearbetar bilindustrin. Projekt pågår med Saab och andra tillverkare. Biltelefonen återföds och blir en kommunikationscentral för flera uppgifter.

Vi kommer inte att överge nallen i fickan, men den kan få konkurrens från en öronsnäcka som fungerar som en slav till biltelefonen via Bluetooth, en korthållsradio som Ericsson hårdlanserar i samarbete med andra IT-företag. Apparater med radiochips etablerar kontakt automatiskt och utbyter sedan information. Bilens server kan tanka ner tung datatrafik via GSM eller från digitala DAB-radion och sedan automatiskt slussa den vidare till datorn i fickan. 50 miljoner “blåtands”-chips per år ska produceras hos Ericsson i Kista, enligt planerna.

GSM öppnas nu för datapaket på samma sätt som

Ericssons Mobitex. Tekniken kallas GPRS och gör mobil datatrafik effektivare. Bilen kan fungera som en datorklient till en server, och inträffar en olycka skickas ett meddelande snabbt till en servicecentral. (Ericsson är störst på teknik för servicecentraler i Europa.)

Den knapplösa instrumentbrädan är kanske en utopi men tekniskt möjlig. Vi aktiverar funktioner med nallen som fjärrkontroll eller använder röststyrningen. Bilen liknar mer och mer en häst. Navigatorn har ett hästminne så att bilen hittar hem samma väg som den kom. När bildatorn också kan lystra till tilltal kan man tänka sig kommandon som “ptro” eller “backa”.

© ekonomi@dn.se

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *