Hård Brexit katapult för Inlands härader och Göteborg?

Brexit inte bara negativt för Irland. Landet laddar upp för en Brexodus, både för företag och vanliga engelsmän. Dublin är förstahandsvalet i konkurrens med metropoler som Paris, Madrid och Stuttgart. Ett titt i webben Business Region Göteborg avslöjar att här läggs inte två strån i kors för att fånga upp Brexodus, trots kompetensbristen som bromsar Västsverige. Fortsätt läsa “Hård Brexit katapult för Inlands härader och Göteborg?”

Var tredje svensk drömmer om att bo på landsbygden. Dags för en frizon i Bohusläns inland?

”Egentligen skulle man flytta till ett lugnare liv på landet, kanske ha häst och odla egen potatis”. Drömmen att hoppa av ekorrhjulet finns hos många. Men få förverkligar drömmen, ens om man kan ta välbetalda jobbet med sig.

En tröskel är närhet till skolor och butiker, särskilt som bensinskatten drar iväg. Är jag välkommen i bygden eller tar det par generationer för att smälta in? Finns attraktiva tomter? Lönar det sig att bygga? Ofta njet från kommunens byråkrater och i glesbygden är banken njugg med lån. Fortsätt läsa “Var tredje svensk drömmer om att bo på landsbygden. Dags för en frizon i Bohusläns inland?”

Bygdeutveckling boten för proteströstarna i bakvattensocknar?

Västerlanda 32,7 %, Hjärtum (utan Ström) 28,3. Var tredje väljare utanför tätorterna på östra sidan älven. Det gör Sverigedemokraterna i valet 2018 till största parti i Lilla Edets kommun trots socialdemokratisk majoritet i tätorterna Lilla Edet, Ström och Lödöse. Lika illa i grannsocknarna. Drygt 28 % för Sd i Ucklum och Spekeröd i Stenungsunds kommun. Ungefär samma för Romelanda som hör till Kungälv.

Stora grupper i samhället känner sig olyssnade och därför röstar på extrempartier. Röstsiffrorna från glesbygder tyder på det. Ge svar på hur man på nätet löser den knuten, den som kan. Fortsätt läsa “Bygdeutveckling boten för proteströstarna i bakvattensocknar?”

Lilla Edet, kommunen med en mörk framsida och en ljus baksida.

Säg Edet och de flesta tänker på något som man använder där bak. Varumärket Lilla Edets kommun är solkat, om man ska vara ärlig. Nummer 248 i Svenskt näringslivs ranking 2017 av landets bästa företagskommun. I botten bland Sveriges 290 kommuner.  Det är svårt att tvätta bort bilden av en typisk bruksort, bortskämd med ett pappersbruk där 400 jobbar.

Tidningen Dagens rankade 2017 årets superkommun bland 130 landsbygdskommuner. Lilla Edet på plats 109. Rangordningen drogs ner av företagsamheten (120) och den det kommunala resultatet (123) och soliditeten (128). Låginkomstkommunen är illa rustad för framtiden.

dnsolide
Svarta stapeln: kommuns långsiktiga betalningsförmåga. Röda stapeln: förändring befolkning 2007-2017

Kommunen är mogen för konkurs – om den varit ett företag.  En negativ soliditet på 30 % placerar Lilla Edet som landets tionde sämsta kommun. Siffrorna redovisas i försäkringsbolaget Skandias inventering för år 2017. Där jämförs tillgångarna mot lån och dolda pensionsåtaganden för att avgöra kommunens betalningsförmåga på sikt.

En tröst är att folk flyttar in i kommunen och kan bidra till skatten i framtiden. De flesta i samma liga är avfolkningskommuner, mest  i Norrland och Bergslagen ner mot Västergötland.

 

Lilla Edets dåliga ekonomi sticker ut i den västsvenska tillväxtregionen. Är den fattiga kusinen i Göteborgs kommunförbund.  Lägst inkomst per skalle, sedan ett tiotal år – till och med lägre än rikssnittet. Fler bidragstagare även om talen sjunker. I procent av befolkningen bara hälften så många högutbildade som i riket.

Bruksorten Lilla Edet riskerar samma öde som många orter som dominerats av ett stort företag. Edets pappersbruk  är ett av de mindre i Essitykoncernen, vilket inte båda gott i en omstrukturering. En fara som inte direkt stärker den kommunala sjukdomsinsikten.


 

Boten mot soten?

Valet står mellan att höja kommunala skatten eller att krympa de offentliga tjänsterna.  Besk medicin för en kommun som redan tar ut 22,37 kronor på varje hundralapp – förutom de 11,48 som går till landstinget. Mer än konkurrenterna i Göteborgsregionen. Ett par med miljoninkomst får räkna med 24 000 mer i skatt om de flyttar från Partille till Lilla Edet, kanske mer i framtiden.

Det behövs bra argument som biter på den kalkylen. Ett är att folk flyttar in. Åldersstrukturen i Lilla Edet talar för att fler kan betala av kommunens skuldberg.

Skära ner kommunens utgifter? När Lärarförbundet 2018 rangordnade 290 kommuner som bästa skolkommun trillar Lilla Edet ner till nummer 285. Studieresultat och lärartäthet ligger kommunen i fatet.

edetresultat

Inte mycket sjukdomsinsikt i kommunens årsredovisning för 2017, fast en tröst är att  siffrorna går åt rätt håll. Markförsäljning och Migrationsverket är bräckliga intäkter på sikt. En tidvis ansträngd relation till myndigheten, för Lilla Edet har fått pengar och sedan hyst ensamkommande i andra kommuner. En opinion har hindrat de styrande att jaga iväg olycksbröderna då de fyllt 18.

Missnöjet gynnar Sverigedemokraterna som i valet 2014 fick fem fullmäktigeplatser, lika många som för centern och moderaterna. Det räcker inte för att rubba vänstermajoriteten med 11 platser för s, tre för v och en liberal. Bara en stol för mp men så är inte Lilla Edets miljöarbete något att skryta med: ranking 230 av 290 kommuner 2018.


 

Ljusa sidan: husbingo

Fastighetsbyrån  jämför säljpriserna för en 140 kvm enhetlig villa, Sverigevillan kallad. 2017 kostade en sådan i Göteborgs kranskommuner, som Partille, 6-7 miljoner. Och ungefär det dubbla i Stockholmsregionen. Statistik ges inte för Lilla Edet men i Vänersborg och Uddevalla säljs typvillan för  2,1 respektive 2,6 miljoner.

Edhemnet
Klicka till Hemnet

Lilla Edet kommer man närmre med SCB-statistiken där medelpriset 2017 för ett småhus låg på 1,9 miljoner, samma som i Vänersborg. Att jämföra med 2,5 för Uddevalla, 5,2 för Partille och 7,5 miljoner för Täby.

Än viktigare är pristrenden, upp 17 % i Lilla Edet 2016-2017. Ungefär det dubbla jämfört med storstadsnära kommuner som Partille och Täby. I Hjärtum ligger senaste slutpriset runt 15-20 tusen kr/kvm för 130+kvm-hus, alltså i storleksordningen  2 miljoner.

 

Den i Göteborgstrakten som säljer en lågbelånad kåk och flyttar till något liknande  i Lilla Edets kommun kan i runda svängar  ha 4-5 miljoner i handen för att starta ett företag eller förverkliga en livsdröm. För att inte tala om vad en stockholmare kan komma med. Med en årsränta på fyra procent kan exgöteborgaren räkna hem sådär 150 000 kr/år. I centralorten och ännu mer i glesbygden, som Hjärtums socken. I den jämförelsen väger högre kommunalskatten lätt.

edettomt
Foto Ingemar Lindmark

Kommunens tomter går åt som smör, som på på Ströms gamla åkermark. Att älvdalens bästa jord behövs bättre i framtiden för matproduktion bekymrar bara de miljöaktiva.  Frågan är hur många i ett husgytter i till exempel Partille som vill flytta till ett liknande husgytter i Edetkommunens planlagda områden?

Kniven mot strupen. Vill man få in goda skattebetalare måste det till attraktiva bomiljöer, gärna runt gårdar och uppe bland sjöarna i fjällbygden. De behövs om Lilla Edet ska ta sig ur den ekonomiska rävsaxen.


 

Eko ger eko

ekoodl1
Foto Ingemar Lindmark

Från mitt torp i Ucklum ser jag ekoodlingar på gärdet och i växthus. Odlaren är en före detta utvecklingschef på Alfa Laval som här ger jobb för ett tiotal unga sommarpraktikanter. Grönsakerna säljs av en före detta teknikdoktor på Chalmers, bland annat i gårdsbutiken som hustrun från Kina sköter. Möblerna till kaféet snickras i lagården av en engelsman som bor i mangårdsbyggnaden.

solglantan
Solgäntans gårdsbutik

ekohus
F d källarvinden

Källarvinden har en före detta marindirektör rustat upp till ett ekohus, trots motstånd från kommunen. Nedanför mitt hus har en konsult i företagsutveckling flyttat in från Göteborg. Alla med resurser att realisera drömmar. Allt på gården där jag växt upp.

En granne spenderar en del av miljonerna från sålda kakfabriken i Stockholm för att rusta upp kursgården nedanför torpet. En annan granne, inflyttad frän Göteborg, gör dokumentär för TV och en tredje skriver böcker.

Den gemensamma nämnaren är kultur och vacker natur. Som även finns i Hjärtum på andra sidan kommungränsen. Så vad är skillnaden?


 

Öppna famnen?

Räknat utifrån företagens bokslut kom Lilla Edet trea av länets 49 kommuner i rankingen Bästa tillväxt 2017.  Det vill säga baserat på hårda fakta och inte vad folk tycker.

Kanske rentav starta ett eget företag trots företagarnas utskåpning av näringslivsklimatet där? “Har Stenungsunds kommun hört av sig med en klapp på axeln”? Nix blir svaret då jag frågar företagare som flyttat in nära mitt torp.  Samma bruksanda i Lilla Edet?

Så frågan är om man ska starta i ett expansivt företag i Lilla Edet men bo i en annan kommun med bättre ekonomi och service? Som dom som bor i ett fiskeläge men skriver sig i en lägenhet i stan. Eller hellre skatta i Lilla Edets kommun, bo bra och pendla.

akerstrom
Älven sett från Åkerström. Foto Ingemar Lindmark

Med bil tar det från Hjärtums kyrkby 50 minuter till Göteborgs City och halva den tiden tiden till Trollhättan. En Täbybo behöver minst 20 minuter för att bila till Stockholm C. Inte mycket fortare går det med bil från Partille till Göteborg C.

Mest av allt drömmer svensken om en herrgård på landet enligt Fastihetsbyråns enkäter. Det går före Karibien, Toscana och paradvåning i Stockholm. . Så många herrgårdar finns inte i Hjärtum men däremot nära till vatten och bullerbyar, inbjudande för både barn och hästar. I varje fall om kommunen är mer generös med byggloven.

Vacker natur och pengar i plånboken är inte allt. Tas jag som inflyttare emot i bygden med öppna armar? Det kan bara Hjärtumborna svara på.

 


/ Av Ingemar Lindmark

Götaälvdalens EU-slantar från Leader i fel fickor?

 

aleclosed
En lapp att det är stängt är vad som möter besökarna på vikingagården strax söder om Älvängen. Entrén med butik och café vid Vikingavägen är tillbommad. Ett par hundra meter kavelbro leder upp till eklunden med repliken av ett långhus, praktfullt dekorerat. Med sina hus en av de bäst rekonstruerade vikingagårdarna sägs det. Men stängt.

Det började lovande med bygget 2001. Arnfeber rådde i Västergötland, fast i Älvängen mer seriöst än för Götene kommuns praktfiasko Medeltidsbyn. Marken runt vikingahusen är med sina många fornminnen historisk. Några stenkast mot västerut upptäcktes på 1930-talet rester av ett skepp i älvleran.  Äskekärrsskeppet är Sveriges enda bevarade vikingaskepp.

vikingclosed
Stängt

Turisterna kom men med en tam exponering blev de allt färre. Därför lastades vikingagården 2011 över på ett byalag, sockrat med en miljon från EU.s Leaderprogram.

aleleader

En pampig vikingahall fick anstå. Bemanningen skars ner. Förlusterna fick Ale kommun att tröttna. Konstgräsplaner var bättre valfläsk. Till slut orkade eldsjälarna inte längre och gården hamnade i malpåsen, sånär som en enstaka sommarfest.


Bra tänkt

Med Lokal utveckling i Leader vill EU från tre fonder slussa medel  för utveckling och nyskapande på landsbygden. Ansvariga myndigheten Jordbruksverket förtydligar: “Syftet är att mobilisera engagemang och skapa delaktighet för en gemensam utveckling av ett område, men också att stimulera idékraft och stärka samverkan i den lokala miljön. Övergripande mål är en långsiktig och hållbar utveckling i form av tillväxt, arbetstillfällen, företagande och livskvalité”.

Grundtanken att via Leader slussa pengar från främst EUs Jordbruks- och Regionalfond via är god. Initiativen ska komma underifrån och projekten styras i lokala aktionsgrupper, LAG, inom ett avgränsat området. I detta fall landsbygden i älvkommunerna från Vänersborg och söderut med stöd av socialfonden till Angered, Bergsjön  Partnerskapet avspeglas i LAG-ledningen med representanter för kommuner, föreningar och näringsliv. Mera om Leader Längs Göta älv.

En grundbult finns i EU-parlamentets förordning 1305 från 2013:

13052013


Jobb och tillväxt?

vikornamentInom ramen för Leader längs Göta Älv beviljades medel till ett fyrtiotal projekt perioden 2007-2013. Ett par miljoner gick till Ale vikingagård. Varav Sällskapet Vikingaskepp fick 700 tusen 2010 och 1,3 miljoner gick 2011 till Ale kommun frontat med ett byalag.

 

Frågan är om inte smarta kommuner använder föreningar som gisslan.  De hjälps till EU-pengar för att finansiera sådant som kommunen borde sköta. Den aktuella EU-förordningen tillåter inte stöd för sådant som offentlig verksamhet ändå är tvungen att sköta. Om inte dessa projekt strider mot lagens bokstav så lever man nog inte upp till dess anda.

13052013stopp

Bara ett av de fyrtio projektstöden gick till företag, ETC Battery and Fuel Cells i Nol. Företaget fick en halvmiljon i bidrag 2009 – med Ale kommun som tung delägare. Några jobb blev det inte och företaget är likviderat.

Det tycks det inte ha blivit av de andra projekten heller, så långt man nu kan lita på en googling. Frågan är om snedvridningen beror på den kommunala medfinansieringen, den kommunala representationen i Leaderstyrelsen eller att kommunen har kansliresurser för att sköta krångliga ansökningar?

Ett tiotal avser förstudier på dryga hundra tusen var. En födkrok för konsulter för att ta reda på sant som man redan vet? Ett syfte med Leader är att dela med sig av framtagen kunskap om inte företagssekretess är ett hinder. Har dessa förstudier nått offentligheten så syns de i varje fall inte på nätet. Lika illa ställt är det med slutrapporterna. Mestadels redovisas processen i projektarbetet för att tillgodose de byråkratiska kraven.

Utredningar behövs som beslutsunderlag för att kunna ta kniviga beslut.  Marknadssonderingar är sällsynta. Likaså ekonomiska analyser som stödjer en helhetsbild. För att ta ett exempel: det just ingen vits att utveckla turistattraktioner om bygden saknar kapacitet som ger inkomster, som b&b, gårdsrestauranger  och uthyrning.


 

Enes bröd, den andres död

Fem serveringar/café fick Leaderanslag 2007-2014. Ett var skidbacken i Ale som fick en dryg miljon. Till förtret för andra serveringar som i värsta fall gör konkurs. Här rundas kommunallagen med pengar via en sportklubb.

Kommunallagen förbjuder stöd till enskild verksamhet. Likabehandling är en helig princip.  Låter man kommunal medfinansiering ta omvägen genom en samfällighet eller förening tycks det vara OK. Med tillsynsmyndighetens välsignelse trots att EU-förordningen verkar ha samma villkor beträffande störning av konkurrensen.

Ger projekten indirekt och på sikt tillväxt och jobb? Möjligen stöd till ridanläggningar och småskalig odling. En antal projekt som höjer livskvalitén, som vandringsleder och kultur. I Hjärtum en bastu i Utby och evenemang i Ströms Slottspark.

strompark
Ströms slottspark

Fler turister är ett populärt argument fast utan att konkreta resultat redovisas. Fast andra orter borde planka Marknadsportalen Halle-Hunneberg, uppbygd med uppemot miljonen från Leader.

EU-förordningen förtydligar: “Projekt som samtidigt inbegriper jordbruk, landsbygdsturism genom främjande av hållbar och ansvarstagande turism på landsbygden och natur- och kulturarv bör uppmuntras, liksom investeringar i förnybar energi”.


 

Töjbara mål

Ansvariga för Leader Längs Göta Älv kan skylla på att regeringen 2015 med lagen (2015:266) om lokala aktionsgrupper gled på tolkningen av EU-direktivet:

“De övergripande målen för den lokala utvecklingen ska bidra till att skapa ett gott liv för boende och verksamma i området, med attraktiva miljöer som främjar delaktighet och sysselsättning”

Sämre går det att leva upp till tillväxtkravet i samma lag: “Att skapa ett bra företagsklimat som främjar entreprenörskap är också betydande för utvecklingen, allt utifrån en social, interkulturell, ekonomisk och ekologisk hållbarhet”.

Eller som samma Leaderledning formulerar det: “Övergripande mål är en långsiktig, hållbar utveckling i form av tillväxt, arbetstillfällen, företagande och livskvalitet”.


 

Kulor i fyrkantiga hål

Mindre byråkrati. Det utlovas för nya Leader 2021-2027. Entreprenörer är full upptagna med sitt och orkar inte med omständliga ansökningar. Vilket märks i Leader Längs älven. I styrelsen som beviljar anslag sitter tre personer från varje kommun. De representer företagsamhet, föreningar och kommunen. De två projektledarna för Leader sitter på kommunkontoret i Nol. Den som är van vid byråkratin har naturligtvis närmre till EU:s köttgrytor.

I LAG-styrelsen sitter Ingemar Ottosson som vice ordförande. Han representerar Lilla Edets kommun där han meriterat sig som tung politiker. De två andra från kommunen är idrottskonsulenten Richard Sandler och från näringslivet Agneta Westin, en kreativ mångfrestare som numera sysslar med hälsovård. En typisk konstellation för alla styrelsen. Med sin lokala förankring har de god personkännedom. Men har de rätta kompetensen för att vaska fram projekt som lever upp till Leadermålet att skapa tillväxt och öka sysselsättningen?

Jag har intervjuat många entreprenörer som fungerar på samma sätt. De prövar de sig fram, lär av misstagen och hittar förhoppningsvis sin grej. Formulera sådant i en projektansökan den som kan.  Visst behövs affärsmodeller och budgetar. Men kreativa personer är snurrande kulor som är svåra att stoppa i Leaders fyrkantiga hål.

Eller med en annan liknelse: landsbygdsutveckling handlar om att lägga ut en såbädd, inte, som ofta hos Leader, försöka få liv i enstaka plantor.


/ Av Ingemar Lindmark