Var tredje svensk drömmer om att bo på landsbygden. Dags för en frizon i Bohusläns inland?

”Egentligen skulle man flytta till ett lugnare liv på landet, kanske ha häst och odla egen potatis”. Drömmen att hoppa av ekorrhjulet finns hos många. Men få förverkligar drömmen, ens om man kan ta välbetalda jobbet med sig.

En tröskel är närhet till skolor och butiker, särskilt som bensinskatten drar iväg. Är jag välkommen i bygden eller tar det par generationer för att smälta in? Finns attraktiva tomter? Lönar det sig att bygga? Ofta njet från kommunens byråkrater och i glesbygden är banken njugg med lån. Fortsätt läsa “Var tredje svensk drömmer om att bo på landsbygden. Dags för en frizon i Bohusläns inland?”

När kungamördaren återsåg sin mor, änkegrevinnan på Ströms slott i Hjärtum

Frampå hösten 1809 får ärkegrevinnan Eva Helena von Löwen på Ströms slott i Hjärtum besök av sin efterlängtade son, Adolph Ludvig Ribbing, som hon inte sett sedan 1790-talet. Efter många böner fick Adolph Fredriksson, som han hette efter avadlingen, besöka sin sjuka mor – låt vara bara under någon/några månader i Bohuslän. Så långt kunde kung Karl XIII sträcka sig. Hos Gustav IV Adolf, som avsattes i maj, var det blankt nej på bönerna. Adolph Ribbing var ju delaktig i mordet på hans far, Gustaf III.

Godafton vackra mask var Ribbings hälsning till kungen innan Anckarström avlossade pistolen. Ribbing dömdes att förlora egendom och adelskap. Innan han steglades och halshuggs, som Anckarström, skulle Ribbing mista högra handen.

Läs mera …

“Smarta städer” hetare än hett. Smart landsbygd…? Kanske i Bohuslän.

Google ”Smarta städer” och det väller fram träffar. Konferenser där konsulter agerar väckelsepredikanter för stadsbyråkrater med problem upp till hakan. IT-investeringar för smarta städer väntas öka 70 % fram till 2021, ett år då en global marknad tros vara värd 135 miljarder dollar.

Statliga Vinnova lyfter på locket till kassakistan.  Regeringens arbetsgrupper spottar ut lägesrapporter. Hållbarhet är ett  mantra, inte bara med ny teknik som löser upp proppar i infrastrukturen. Det handlar om ett nytt sätt att tänka för att hantera det komplexa i stora städer. Där hjärnan inte räcker till hjälper tekniken med sensorer som matar massdatahantering i snabba nät. I verktygslådan finns artificiell intelligens, blockkedjor och autonoma fordon. Men även digitalisering i små steg, Som i Barcelona, där sensorer tänder gatlyktor när någon passerar. Fortsätt läsa ““Smarta städer” hetare än hett. Smart landsbygd…? Kanske i Bohuslän.”

Barnaår i Ucklum. Läs Olle Länsbergs trasiga familjehistoria

Inte många upptäcker stenplattan på en gravvård några steg innanför grinden till Ucklums kyrkogård. Än färre inser att här ligger mamman till en av 1960-talets mest lästa författare, Olle Länsberg.

Två av hans böcker, Barnatro och Skilsmässa, baseras på en trasslig barndom – med avbrott för en lycklig tid i Ucklum.

barnatroElma ligger i samma grav som föräldrarna från Tjurbacken , ett småbruk i Ucklums dalgång ner mot Spekeröd. På gravstenen står: Simon Pettersson hustrun Maria. Det var där hos morföräldrarna Olle hade sin bästa tid när det krisade för föräldrarna. Uppväxten i Uddevalla och Mölndal  skildras i boken Barnatro, där den lyckliga tiden i Ucklum har fått ett par kapitel. Att tränga in i 1920-talet är ett gott skäl att läsa boken, som om den finns på biblioteket brukar gömmas i magasinet.äs Fortsätt läsa “Barnaår i Ucklum. Läs Olle Länsbergs trasiga familjehistoria”

Intagande Intagan i Hjärtum gav historielektionen klassen inte fick i gymnasiet

Från terrassen hade vi en magnifik utsikt över älven och fälten som fortfarande bär spår efter det stora skredet. Älven var betydligt smalare då innan den dämdes upp med ett par meter vid Lilla Edet i början på 1900-talet.

Under ett våldsamt åskväder i oktober 1648 släppte kvickleran strax nedanför Ingers tomt och 27 hektar proppade igen älvfåran. En 15 meter hög tsunami sköljde med sig järnbodar, edsbåtar och Åkerströms värdshus uppströms. Ännu fler dränktes när lerproppen lossnade och svallvågen krossade gårdar och sågar ända ner till Lilla Edet.

Läs mera...

Bygdeutveckling boten för proteströstarna i bakvattensocknar?

Västerlanda 32,7 %, Hjärtum (utan Ström) 28,3. Var tredje väljare utanför tätorterna på östra sidan älven. Det gör Sverigedemokraterna i valet 2018 till största parti i Lilla Edets kommun trots socialdemokratisk majoritet i tätorterna Lilla Edet, Ström och Lödöse. Lika illa i grannsocknarna. Drygt 28 % för Sd i Ucklum och Spekeröd i Stenungsunds kommun. Ungefär samma för Romelanda som hör till Kungälv.

Stora grupper i samhället känner sig olyssnade och därför röstar på extrempartier. Röstsiffrorna från glesbygder tyder på det. Ge svar på hur man på nätet löser den knuten, den som kan. Fortsätt läsa “Bygdeutveckling boten för proteströstarna i bakvattensocknar?”

Memoarer från en gosse i Svenshögen

  • Om en Emil på rymmen
  • Och hur fint folk i Ljungskile drack upp vår skogshuggare
  • Och en hel del annat

/ Av Ingemar Lindmark

Karta med bilder

flaskaHösten 1948 fick jag börja i tredjeklass i Svenshögens skola, en liten barack några stenkast från sanatoriet. Fem klasser upp till sjuan rymdes i lokalen. Vi var två i min klass, Börje närmast orgeln och jag bakom. Praktiskt för läraren Maria för hon brukade klappa till oss i ett svep med en enda örfil.

Sjuorna satt längst bak, nära vedkaminen som satt i väggen mot kapprummet där man åt marmeladsmörgåsarna mamma lagt i en aluminiumdosa. Åtminstone vi bonnungar drack mjölk, som vi halsade ur vichyvattenflaskor med porslinspropp. Fortsätt läsa “Memoarer från en gosse i Svenshögen”

Var i Ucklum nyårsfirade Skottlands kung?

/ Av Ingemar Lindmark     ♦= klicka till karta

Kung Jakob från Skottland och hans späda drottning Anna övernattade i en timrad stuga denna nyårsafton 1589. Som när Josef och jungfru Maria en julnatt tog in på ett stall i Nazaret. Ett övernaturligt under i Ucklum förebådande unionen som skulle bli Storbritannien?

1658kart

Det långa slädpartiet som segade sig uppför Svenshögenbackarna  väckte stor oro i Ucklum.Tvånget att gratis skjutsa adel och myndighetspersoner längs kungsvägen var en plåga för häradets bönder . Skattepålagorna sved i de krigshärjade bygderna, senast frökenskatten för att betala kungliga bröllopsfester.

Och så nu i Ucklum ett sällan skådat praktfölje med norska och danska adelsfamiljer. Dessutom en lång svans med knektar och betjäning. Visserligen hade kungen med sig kockar med egen förning. Men för hästarna krävdes fritt foder. Det blev inte mycket kvar i ladorna för kreaturen den våren. Än värre var det om bönderna måste hålla med hästar för vad som i Norge kallades skyssplikten.

Läs mera

 

Hjärtum ett Silicon Valley?

Från San José slingrar sig bussen uppför kullarna i Santa Teresa County Park. Först ekdungar och högre upp stäppbuskar och präriegräs. Och så plötsligt IBMs väldiga forskningscenter Almaden, som ett kloster.

Det byggdes på 80-talet då det var på modet att skilja ut labben från fabrikerna, för där hämmade gammalt tänk kreativiteten. Avskildhet för att ge närhet mellan forskarna men ändå nära till universiteten i Stamford och Berkeley. Dit tar det en knapp respektive dryg timma med bil. Och en kvart till San José, Silicon Valleys huvudstad, med jättar som Cisco och eBay.


Inlandshärad redan IT-hotspot

I Sverige finns kreativa forskarbyar och entreprenörskluster i utkanten på högskoleorter, som Kista och Ideon Science Park i Lund. Men inte FoU-kloster som i Almaden, ännu.

Vad lockar utvecklare och entreprenörer till kreativa kluster? Golf och prärievandring som i Almaden? Billiga bostäder som då gräsrökande hippies drog igång PC-revolutionen norr om San Francisco Bay? Svaret finns på närmre håll.

hogia
Hogia i Stenungsund

Åse Hogsved i Stenungsund hoppade av jobbet och startade en bokföringsfirma i villan. Maken Bert Inge, som chefade på Unifos, hade köpt en hobbydator och lärde sig programmera. Bokföringsprogram fanns inte då så han skrev ett åt Åse. En handfull kunder hörde av sig och Hogia såg dagens ljus 1980. Efter fyra år var de sjuttio i företaget.


Hogsved: small is beautiful

Hogia programmerade friskt och expanderade utomlands. I slutet på 80-talet fick röda siffror firman att gå i väggen. Hogsved fick en snilleblixt med småskalig företagsfilosofi. Dokumenterat i boken Klyv företaget, som blev 90-talets mest sålda svensk aledarskapsbok. Hogia styckades upp i sex självständigt drivna dotterbolag. 15-30 anställda i varje är idealet enligt Hogsved. Figertoppskänslan mot marknaden förlöste kreativiteten. Vinsterna ökade och företagen växte, även under spruckna IT-bubblor tack vare självfinansieringen.

I dag är Hogia landets störta renodlade programvaruföretag med 550 anställda i 27 autonoma dotterbolag. Först bokföringsprogram och senare stora inom handel, transporter och logistik.

Nu byggs vid Tjörnbron ett kontor till med plats för två hundra. Om man lyckas rekrytera vill säga. Frågan är vad som attraherat medarbetarna mest: avknoppningen till små företag eller boendemiljön, nära till segelbåt och lingonplock?

Small i beautiful också i Hjärtums tassemarker


 

Brainstorm i Hjärtumskogen

Varför inte en blåkopia på IBM Almaden uppe i Ströms skogar mot Ucklumgränsen. Volvo och Ericsson slår ihop sina påsar för ett FoU-center för e-logistik och förarlösa transporter. Hitta lösningar på e-handelns huvudvärk: sista kilometern till kunden.

Kombinera jobb och livskvalitet: lämna kontoret som speglar sig i Stora Gunnarsvattnet och jogga längs Bohusleden på lunchrasten.

lake

Hjärtum mitt i ? Till Volvo och Chalmers tar den en knapp timma, lika mycket som till Autoliv i Vårgårda. Halva tiden för gamla Saabare till högskolan i Trollhättan och inte mer till Hogia i Stenungsund.

Eller kanske tvärtom. Jobba hemma halva veckan i Hjärtum tack vare bredbandsfibern och pendla andra halvan. Som många gör redan.

Hur fort blir man i Hjärtum en Hjärtumbo? Två generationer sa man förr. Idag är det öppna famnen tack vare föreningar och annat socialt. Eller kan bli.

Reptricket är att kombinera sådant som lockar till Hjärtum – livskvalitet, tradition och natur- med nya tidens innovativa företagare som vill förändra världen. Chalmersingenjören Annika Steiber verkar i Silicon Valley och föreläser för presidenter och tusentals andra om Googlemodellen. Brainsstorm? Reality.

– En tydlig trend är att den offentliga sektorn börjar visa intresse för den här managementmodellen. Exempelvis myndigheter, regioner och landsting som har i uppdrag att ta fram en innovationsstrategi och står inför stora förändringar för att kunna fortsätta vara relevanta och ge bra service, säger hon.


Gaseller Hjärtumbönders nya inkomst

1998 startade två studenter, amerikanen Page och ryssen Brin, Google i ett garage nära Stamforduniversitetet. Strax intill i garaget till Steve Jobs barndomshem förlöstes första Appledatorn 1976. Garagetrenden i området började 1939 med Bill Hewlett och Dave Packard, idag ett företag mest känt som HP .

Garageportarna i Silicon Valley är populära turistmål. Hogia, Skype och Spotify har en mer lågmäld storytelling. Fast även de tog sina första steg i billiga lokaler.

I Hjärtum säljs villor för runt 15 000 kr/kvm. I Partille får man räkna med det dubbla, minst. I Kistas grannkommun Sollentuna 5-10 gånger så mycket. Den som säljer en lågbelånad kåk i Göteborgs eller Stockholms grannkommuner och köper en motsvarande i Hjärtum kan ha fem miljoner i fickan för att starta ett företag. Eller om man vill bli ortens affärsängel. Som när snusfabrikörskan Mellgren från gården Sollum blev bygdens välgörare.

Eller varför inte haka på heta lagårdstrenden. Socknens tomma lokaler kan göras om med plats för både bostad och flådigt kontor.

Villa i Ström, Hjärtum. 123 kvm. Utropspris 1 975 000. 16 000 kr/kvm. Klicka till Fastighetsbyrån.

En tomt i Hjärtum går på 200-300 tusen. I Partille tio gånger så mycket och i Sollentuna stoppar inte fyra miljoner. Hjärtums bönder behöver fler födkrokar när EU-bidragen sinar efter 2020. Är Lilla Edets kommun mer generös med byggloven kan en gårdsägare skapa en Bullerbyn i Astrid Lindgrens anda, med ett tiotal hus längs bygatan. Gärna med ett par hektar tomt för ved, potatis och en häst. Eller för nytorpare efter skogsvägar upp mot Väktorsjöarna. Växlar bönderna köpeskillingen mot aktier i företagsgaseller kan de med lite tur bli multimiljonärer.


 

Invandrare en språngbräda

Utan immigranter hade inte Silicon Valley varit Silicon Valley. En tredjedel var utlandsfödda 1990. Drygt hälften av Kiseldalens 200 000 forskare och ingenjörer var vid sekelskiftet födda utanför USA, främst Indien och Kina. Vart tredje nytt företag hade en utlandsfödd som grundare. Rysslandsfödde Sergey Brin som medgrundare i Google, taiwnaesen Steve Shih Chen i Youtube och iranrotade Pierre Omidyar i eBay för att nämna några.

Åtskilliga av invandrarna som studerat i USA och lärt sig kiseldalens affärsmodeller har återvänt som entreprenörer till hemländerna. En är Dave Froman, ett föräldalöst barnhemsbarn i Israel som doktorerade i Silicon Valley. Efter en karriär där byggde han i Israel upp Intels labb och chipfabrik, nu med 10 000 anställda landets största arbetsgivare.

Inflyttning från andra länder, från Ryssland inte minst, har bidragit till att Israel ligger världsetta före Sverige beträffande FoU per capita. I Amerika finns två områden där andra än vita eller sant kristna kan slå sig fram: sport och IT. Det konstaterandet hörde jag från en judisk entreprenör som efter en karriär i Silicon Valley återvänt och grundat ett mjukvaruföretag i Tel Aviv.

I boken The New Argonauts: Regional Advantage in a Global Economy målar professor Annalee Saxenian hur en våg av tekniker, företagsledare och finansfolk från Silicon Valley återvänder till ursprungsländerna. Först i Taiwan och Israel och nu i Indien och Kina. Brain drain har blivit brain cirkulation. Finns bördiga från Hjärtum som jobbar i Kista eller Silicon Valley? Hjärtum.se ligger inte i Hjärtum utan på Östermalm i Stockholm.

16 %, en dryg miljon, av Sveriges befolkning är födda utomlands, hälften utanför Europa. Var tredje har minst treårig högskoleutbildning, samma som för de svenskfödda. Nästan varannan om man räknar in kortare eftergymnasial utbildning. Den resursen utnyttjas illa i Sverige. Studenter från tredje land får inte upphållstillstånd i Sverige efter avslutad utbildning. USA är mer generöst.

strom

Ströms slott och Strömfallen sett från Lilla Edetsidan

Om Sverige fungerar som Silicon Valley finns resurser för expansiva näringar, både in och utrikes. Invandrare i Lilla Edets kommun kan bidra till tillverkning och marknader i avlägsna tillväxtländer.

På samma sätt som då skottarna satte fart på Hjärtum. Familjen MacLean med jordbruket på Ström. John Hall med sågar i Strömfallen. Och William Thorburn med havreexporten till England.


Av Ingemar Lindmark

 

Lilla Edet, kommunen med en mörk framsida och en ljus baksida.

Säg Edet och de flesta tänker på något som man använder där bak. Varumärket Lilla Edets kommun är solkat, om man ska vara ärlig. Nummer 248 i Svenskt näringslivs ranking 2017 av landets bästa företagskommun. I botten bland Sveriges 290 kommuner.  Det är svårt att tvätta bort bilden av en typisk bruksort, bortskämd med ett pappersbruk där 400 jobbar.

Tidningen Dagens rankade 2017 årets superkommun bland 130 landsbygdskommuner. Lilla Edet på plats 109. Rangordningen drogs ner av företagsamheten (120) och den det kommunala resultatet (123) och soliditeten (128). Låginkomstkommunen är illa rustad för framtiden.

dnsolide
Svarta stapeln: kommuns långsiktiga betalningsförmåga. Röda stapeln: förändring befolkning 2007-2017

Kommunen är mogen för konkurs – om den varit ett företag.  En negativ soliditet på 30 % placerar Lilla Edet som landets tionde sämsta kommun. Siffrorna redovisas i försäkringsbolaget Skandias inventering för år 2017. Där jämförs tillgångarna mot lån och dolda pensionsåtaganden för att avgöra kommunens betalningsförmåga på sikt.

En tröst är att folk flyttar in i kommunen och kan bidra till skatten i framtiden. De flesta i samma liga är avfolkningskommuner, mest  i Norrland och Bergslagen ner mot Västergötland.

 

Lilla Edets dåliga ekonomi sticker ut i den västsvenska tillväxtregionen. Är den fattiga kusinen i Göteborgs kommunförbund.  Lägst inkomst per skalle, sedan ett tiotal år – till och med lägre än rikssnittet. Fler bidragstagare även om talen sjunker. I procent av befolkningen bara hälften så många högutbildade som i riket.

Bruksorten Lilla Edet riskerar samma öde som många orter som dominerats av ett stort företag. Edets pappersbruk  är ett av de mindre i Essitykoncernen, vilket inte båda gott i en omstrukturering. En fara som inte direkt stärker den kommunala sjukdomsinsikten.


 

Boten mot soten?

Valet står mellan att höja kommunala skatten eller att krympa de offentliga tjänsterna.  Besk medicin för en kommun som redan tar ut 22,37 kronor på varje hundralapp – förutom de 11,48 som går till landstinget. Mer än konkurrenterna i Göteborgsregionen. Ett par med miljoninkomst får räkna med 24 000 mer i skatt om de flyttar från Partille till Lilla Edet, kanske mer i framtiden.

Det behövs bra argument som biter på den kalkylen. Ett är att folk flyttar in. Åldersstrukturen i Lilla Edet talar för att fler kan betala av kommunens skuldberg.

Skära ner kommunens utgifter? När Lärarförbundet 2018 rangordnade 290 kommuner som bästa skolkommun trillar Lilla Edet ner till nummer 285. Studieresultat och lärartäthet ligger kommunen i fatet.

edetresultat

Inte mycket sjukdomsinsikt i kommunens årsredovisning för 2017, fast en tröst är att  siffrorna går åt rätt håll. Markförsäljning och Migrationsverket är bräckliga intäkter på sikt. En tidvis ansträngd relation till myndigheten, för Lilla Edet har fått pengar och sedan hyst ensamkommande i andra kommuner. En opinion har hindrat de styrande att jaga iväg olycksbröderna då de fyllt 18.

Missnöjet gynnar Sverigedemokraterna som i valet 2014 fick fem fullmäktigeplatser, lika många som för centern och moderaterna. Det räcker inte för att rubba vänstermajoriteten med 11 platser för s, tre för v och en liberal. Bara en stol för mp men så är inte Lilla Edets miljöarbete något att skryta med: ranking 230 av 290 kommuner 2018.


 

Ljusa sidan: husbingo

Fastighetsbyrån  jämför säljpriserna för en 140 kvm enhetlig villa, Sverigevillan kallad. 2017 kostade en sådan i Göteborgs kranskommuner, som Partille, 6-7 miljoner. Och ungefär det dubbla i Stockholmsregionen. Statistik ges inte för Lilla Edet men i Vänersborg och Uddevalla säljs typvillan för  2,1 respektive 2,6 miljoner.

Edhemnet
Klicka till Hemnet

Lilla Edet kommer man närmre med SCB-statistiken där medelpriset 2017 för ett småhus låg på 1,9 miljoner, samma som i Vänersborg. Att jämföra med 2,5 för Uddevalla, 5,2 för Partille och 7,5 miljoner för Täby.

Än viktigare är pristrenden, upp 17 % i Lilla Edet 2016-2017. Ungefär det dubbla jämfört med storstadsnära kommuner som Partille och Täby. I Hjärtum ligger senaste slutpriset runt 15-20 tusen kr/kvm för 130+kvm-hus, alltså i storleksordningen  2 miljoner.

 

Den i Göteborgstrakten som säljer en lågbelånad kåk och flyttar till något liknande  i Lilla Edets kommun kan i runda svängar  ha 4-5 miljoner i handen för att starta ett företag eller förverkliga en livsdröm. För att inte tala om vad en stockholmare kan komma med. Med en årsränta på fyra procent kan exgöteborgaren räkna hem sådär 150 000 kr/år. I centralorten och ännu mer i glesbygden, som Hjärtums socken. I den jämförelsen väger högre kommunalskatten lätt.

edettomt
Foto Ingemar Lindmark

Kommunens tomter går åt som smör, som på på Ströms gamla åkermark. Att älvdalens bästa jord behövs bättre i framtiden för matproduktion bekymrar bara de miljöaktiva.  Frågan är hur många i ett husgytter i till exempel Partille som vill flytta till ett liknande husgytter i Edetkommunens planlagda områden?

Kniven mot strupen. Vill man få in goda skattebetalare måste det till attraktiva bomiljöer, gärna runt gårdar och uppe bland sjöarna i fjällbygden. De behövs om Lilla Edet ska ta sig ur den ekonomiska rävsaxen.


 

Eko ger eko

ekoodl1
Foto Ingemar Lindmark

Från mitt torp i Ucklum ser jag ekoodlingar på gärdet och i växthus. Odlaren är en före detta utvecklingschef på Alfa Laval som här ger jobb för ett tiotal unga sommarpraktikanter. Grönsakerna säljs av en före detta teknikdoktor på Chalmers, bland annat i gårdsbutiken som hustrun från Kina sköter. Möblerna till kaféet snickras i lagården av en engelsman som bor i mangårdsbyggnaden.

solglantan
Solgäntans gårdsbutik

ekohus
F d källarvinden

Källarvinden har en före detta marindirektör rustat upp till ett ekohus, trots motstånd från kommunen. Nedanför mitt hus har en konsult i företagsutveckling flyttat in från Göteborg. Alla med resurser att realisera drömmar. Allt på gården där jag växt upp.

En granne spenderar en del av miljonerna från sålda kakfabriken i Stockholm för att rusta upp kursgården nedanför torpet. En annan granne, inflyttad frän Göteborg, gör dokumentär för TV och en tredje skriver böcker.

Den gemensamma nämnaren är kultur och vacker natur. Som även finns i Hjärtum på andra sidan kommungränsen. Så vad är skillnaden?


 

Öppna famnen?

Räknat utifrån företagens bokslut kom Lilla Edet trea av länets 49 kommuner i rankingen Bästa tillväxt 2017.  Det vill säga baserat på hårda fakta och inte vad folk tycker.

Kanske rentav starta ett eget företag trots företagarnas utskåpning av näringslivsklimatet där? “Har Stenungsunds kommun hört av sig med en klapp på axeln”? Nix blir svaret då jag frågar företagare som flyttat in nära mitt torp.  Samma bruksanda i Lilla Edet?

Så frågan är om man ska starta i ett expansivt företag i Lilla Edet men bo i en annan kommun med bättre ekonomi och service? Som dom som bor i ett fiskeläge men skriver sig i en lägenhet i stan. Eller hellre skatta i Lilla Edets kommun, bo bra och pendla.

akerstrom
Älven sett från Åkerström. Foto Ingemar Lindmark

Med bil tar det från Hjärtums kyrkby 50 minuter till Göteborgs City och halva den tiden tiden till Trollhättan. En Täbybo behöver minst 20 minuter för att bila till Stockholm C. Inte mycket fortare går det med bil från Partille till Göteborg C.

Mest av allt drömmer svensken om en herrgård på landet enligt Fastihetsbyråns enkäter. Det går före Karibien, Toscana och paradvåning i Stockholm. . Så många herrgårdar finns inte i Hjärtum men däremot nära till vatten och bullerbyar, inbjudande för både barn och hästar. I varje fall om kommunen är mer generös med byggloven.

Vacker natur och pengar i plånboken är inte allt. Tas jag som inflyttare emot i bygden med öppna armar? Det kan bara Hjärtumborna svara på.

 


/ Av Ingemar Lindmark

Robotbåtar räddning för Hjärtum och Västerlanda?

Lilla Edet är en märklig kommun. Som två lunghalvor med bron vid fallen som bronker. Den ursvenska öster om älven får syre från E45 och järnvägen. Den urnorska sidan skrumpnar längs en väg nästan lika slingrig som när pilgrimerna gick här. Så illa att Google Maps placerar Hjärtum mitt i Lilla Edets samhälle.

Thorskog med sitt slott i Västerlanda är en idyll med sjörika skogar in mot Svartedalen. Åt andra hållet syns Lödöse men där älvfåran fungerar som en Berlinmur. Om man inte har en eka vill säga.

Fågelvägen är det några hundra meter till ICA. Lika långt till Tingbergsskolan och Elfhemsgymnasiet. Nu måste man handla i Lilla Edet eller Kungälv halvannan mil bort eller mer. Ungarna i Västerlanda bussas till skolor på samma orter. Men kvällar och helger går inga bussar.

Klicka till Opencyclemap

För en fågel är det två kilometer från Thorskog till Lödöse Södra där det går tåg varje timma till Göteborg. Bara 25 minuter för en tågpendlare.


Robotfärja löser problemet?

Amsterdam Institute for Advanced Metropolitan Solutions testar som bäst robotbåtar i samarbete med MIT och lokala universitet. Med en budget 25 miljoner euro under fem år utvecklas förarlösa farkoster som ska frakta folk och gods på landets kanaler.

Ladda batterier vid bryggan. Som en dammsugare.

Ett tryck på en skärm eller egna mobilen och båten tuffar mot angivna målet med koll på trafiken ungefär som förarlösa bilar. Lika enkelt som när man åker hiss. Fungerar det inte med elkabeln laddas batterier vid bryggan på samma sätt som för en robotgräsklippare.

Så varför inte en robotfärja mellan Thorskog och Lödöse för gående, cyklister och kanske bilar. Och en likadan mellan Utby i Hjärtum och Torpa säteri på andra sidan. Från östra bryggan till uppfarten till E45 är det en kilometer.  Ovisst om den genvägen lönar sig för bilar men definitivt för cyklande. Sjuntorp blir med en halvmil avlägset Utbys närmsta tätort.

Speglad bild. Klicka till källan.

Eller så parkeras ett femtontal lite större båtar tvärs över älven och man har en bro, så som ingenjörssoldater brukar göra. Kommer ett fartyg ser robotbåtar till att det blir en öppning.

Klicka till källan OpenCycleMap

 


Som förr

Robotbåt attraktion för turister? Samma eftermiddag kan de hinna med Lödöse museum, äta på Thorskogs slott, kvällsvandra vid Stendammen och sedan övernatta på Älvbackens b&b.

Historiens vingslag vilar över bygden. Norske kung Magnus Barfot och hans vikingar utkämpade år 1101 två slag mot kung Inges vid Slumpån mellan Sjuntorp och älven. Så låt oss döpa robotbåten till Magnus Barfot. Den vid Lödöse får heta Heliga Birgitta. Damen företog antagligen denna älvfärd tur och retur på spanska pilgrimsresan.

Vid förra sekelskiftet gick ett dussin älvbåtar i trafik mellan Göteborg och Trollhättan. Folk och gods togs vid ett femtiotal bryggor på båda sidor älven. Dags för en renässans med snabba skyttlar utan besättning?

Graverödsfärjan mellan Smörjan och Skansen på östsidan. Klicka till källan Lilla EdetBilder.

Före brobygget färjades folk och fä en dryg kilometer nedströms fallen vid Holma gästgiveri i Hjärtum. Eller ett par kilometer uppströms vid Graveröd i samma socken.

Klicka till källan LillaEdetbilder

Ro-Johan rodde folk mellan Lilla Edet och Ström. Trots resorna farligt nära fallen lyckades han bli 104 år. Värre gick det för ett par från Hjärtum och fyra bönder från Ucklum som efter septembermarknaden i Lilla Edet 1847 skulle ta sig över älven. En åragick av och alla drunknade i fallen.


 

Älven testbana för världsmarknad

Varför robotbåtar i Holland och inte i Sverige, med fler vattendrag och skärgårdar?

Västsverige är världens hot spot för förarlösa fordon. Inte mycket som skiljer från tekniken i en robotbåt.

2025 ska var tredje ny Volvo vara självkörande och varannan väntas gå på el. Uber har beställt 24 000 självkörande Volvos med leverans före 2021.

Volva Cars och Autoliv i Vårgårda satsar en miljard i samriskbolaget Zenuity i Göteborg som utvecklar automatiken. Ericsson bidrar med en IT-plattform.

Nevs i Trollhättan har lanserat den självkörande elbilen InMotion, snarlik en Saab 9-3. Kinesiska taxiföretaget Didi tänker investera 4 miljarder kr i Nevs körautomatik. Målet är en miljon sådana taxis 2020.

Forskningsinstitutet Rise trafikerar en självkörande buss i samarbete med Chalmeers. Filmen visar försöket i Lindholmen i Göteborg. Just ingen skillnad mellan en förarlös buss och en robotbåt.

Ett hundratal jobbar med förarlöst på Volvo Lastvagnar. En Volvosopbil rullar redan i Göteborg. Ett göteborgsföretag låter Schenker testa eldrivna lastbilar utan förare i Jönköping. Hogia utvecklar i Stenungsund system som knyter samman nya tidens trafik. För att citera KTH-forskaren Anna Pernestål Brenden :
Självkörande fordon är hajp just nu och de kommer att komma. En sak är extra intressant, och det är att det går mycket snabbt. Hade någon frågat en forskare för fem år sedan när de självkörande bilarna skulle finns på våra gator skulle svaret vara år 2040. För två år sedan hade svaret blivit 2030 och idag säger tillverkarna ”runt 2020”.

Egentligen är navigering enklare på vattnet. Fartygen har full koll på varandras position och kurs tack vare Håkan Lans uppfinning Automated Identification System, som är världsstandard.

Klicka till MarineTraffic

På älven är det glest mellan båtarna, det kan man se på MarineTraffic.com

 

 

 

 

 

 

Göteborgs stad planerar redan för autonoma fordon. Frågan är vilken kommun i älvdalen som är först till kvarn med autonoma båtar? Bättre testbana på längden eller tvärs älven finns knappast.


Kommunal härdsmälta……eller?

Norra Hjärtum i översiktsplanen. Blågrön R-markering undantar byggande. Marken reserveras för naturskydd, vindkraft och friluftsliv. I det gula ska odlingslandskapet bevaras.

”För att orten ska få högre attraktivitet krävs att kommunikationer och förbindelser med centralorten och Trollhättan förbättras genom bättre gång- och cykelvägar samt en tätare kollektivtrafik. Orten har tillgång till fina storslagna naturområden för rekreation och friluftsliv som kan utvecklas vidare”.

Så skrivs det om Hjärtum i Översiktsplanen från 2012. Sedan stängdes Hjärtumskolan och byggrätten skars ner med utökat strandskydd. Västerlanda betraktas än mer som centralortens Skansen och nämns inte i sammanhanget.

Kommer planerarna att lägga till robotfärjor i nästa översiktsplan som ett sätt att vitalisera den urnorska sidan av älven? Faktum är att kommunen har kniven mot strupen. Lilla Edet är mest skuldsatta kommunen i våra tillväxtregioner. Tionde mest skuldsatta rankat för landets alla kommunerer. Det behövs fler goda skattebetalare för att dela på den skuldbördan.

Klippt ur Ttela

Vad händer om SCA-avknopparen Essity stänger fabriken i Edet och drygt 400 blir utan jobb? Och mer än det dubbla sett till underleverantörer och samhällsservice? Relativt folkmängden en smäll väl så tuff som då Saab stängde i Trollhättan.

Förr låg varven tätt längs älven. Thorskogs varv i Västerlanda. Klicka till källan LillaEdetbilde

Senaste året har Essity stängt mjukpapperfabriker i Spanien, Frankrike och Chile. Fler står på tur. Höjda kostnader för energi och råvara tvingar företaget till hårdhänt ommöblering på sikt. Med snäva marginaler är konkurrensen knivskarp. Värsta konkurrenten, Kimberly Clark, sparkar 5 500 i ett antal nedlagda fabriker.

Om Essity i Lilla Edet ligger i själatågetet är svårt att veta. I fatet ligger att fabriken är en de mindre i norra Europa. Med risk för skärpta miljökrav med tanke på älven som dricksvatten nedströms.

En kommun med sjukdomsinsikt planerar för ett liv ex-Essity . Trollhättan fick Nevs som tröst efter Saab. Vad får Lilla Edet? Kanske en tillverkning av robotbåtar i de tomma lokalerna. Edet River Shuttles? Om nu inte husen i gamla Lödöse varv skulle vara lediga.

Och om inte? Då har Lilla Edet i alla fall gjort avtryck i de stora tidningarna som en företagarkommun på alerten.


/ Av Ingemar Lindmark

 

 

Åhlén, Kamprad, Dustin ….. Affärsmodellen tog sin början med John Fröberg i Ljungskile

Det hände vid juletid 1997 i en bedagad lokal i Värtahamnen. Ulla och Bo Lundevall såg inte ut som typiska IT-startuppare. Utan som ett strävsamt äldre par, nervösa för de hade just inte träffat en journalist tidigare. De hade mycket väl kunnat var handlare i en zoo-butik. Vilket de faktiskt var ett tiotal år tidigare i Farsta.

Se DN-artikeln.

För att öka inkomsten sålde de på 80-talet programdisketter från en katalog. Först från radhuset och hunden Dustin och fick ge namn till firman. Internet tog fart runt 1995 men det fanns inga E-handelsplattformar. Så Lundevalls tog själva fram IT-lösningar.

Ulla och Bo Lundevall. Plus hunden Dustin. Bilden speglad från Computer Sweden. Klicka till källan.

I praktiken var det inte så stor skillnad på sköldpaddor och datadisketter. Försäljningen tog fart, nu också med dataprylar.  Den gamla lagerlokalen i Värtahamnen blev en hub som snabbt till beställarna skickade  varor som leverantörer lämnat in strax innan.

IT-bubblan sprack vid sekelskiftet men Dustin växte. 2017 omsätte företaget dryga 9 miljarder med tusen anställda i flera länder. Lundevalls klev upp bland landets IT främsta IT-miljonärer då Dustin börsnoterades och EQT-företagen Altor tog över 80 %. Som expanderade och gjorde sig en rejäl hacka på att sälja till nya ägare. Och Lundevall kan flyga eget affärsjet till bostaden och företagen i Schweiz.

Vad har detta med Inlands härader att göra? För att affärsmodellen föddes i Ljungskile i slutet på 1800-talet.


Postorderpionjären Fröberg från Orust 

J

John Fröberg

John Fröberg  föddes  i Svanesund 1859. Pappan var handlare som konkursade efter misslyckade affärer med sillolja.  Därför skickades John tio år gammal för att bli bodknodd hos en morbror i Ljungskile.

Med denna karriär: 14 år: Affären stänger och John får anställning hos en handlare i Finspång. 18 år: Blir butikschef för en filial i Lotorp. Köper en tryckpress och trycker visitkort i egen regi på nätterna. 23 år: 15 anställda i det växande tryckeriet, ett alster är Fröbergs katalog. Egen fastighet där stämpeltillverkningen breddas med ett kontorssortiment. 44 år: En konglomerat av verksamheter, inklusive en kraftstation och telefontråd till Norrköping. 50 år:John Fröberg dör med trassliga affärer och enligt nekrologen sinnesförvirrad.

Fröberg kunde tacka sin säljtalang för framgången. Tidningarna fylldes med orginella radannonser (exempel KalmarSvensk lärartidning) där han också rekryterade agenter, som snart kunde räknas i flera hundratal. Vid sekelskiftet räknades han som landets störste annonsör.

En var bondpojken Johan Petter Andersson, som redan som trettonåring blev agent hemma i dalasocknen Ål. Fyra år senare fick han arbete hos Fröberg i Lotorp och strax efter anställdes farbrodern Erik.

Ánderssöner fanns redan flera av på firman så de två dalmasarna bytte till Åhlén och Holm. När de lärt sig branschen for de hem till Insjön där ett oljetryck på kungafamiljen gav skjuts till en rekordartad postorderförsäljningen. När firman lämnade Insjön för Stockholm under första världskriget hade en cykelreparatören Clas Ohlson lärt så mycket att han kunde starta eget. Se filmen om Clas Ohlson.

John Fröbergs agentorganisation blev de fattiga pojkarnas handelshögskola. Ett exempel är Algot Johansson”Säg Algots, det räcker”i Borås. Ett annat är Oscar Ahrén, stor inom postorder och varuhus i Stockholm på sin tid.


Kamprad

erikbyra

Min svärfar, torparson Småland, hade en fabrik som tillverkade stilbyråar. En dag dök det upp en möbelhandlare från Älmhult som ville få med möblerna i sin katalog. Affären gjorde upp i köket. Ivar Kamprad, som handlaren hette, skickade beställningarna till svärfar som sedan tillverkade och drog möblerna på en kärra till järnvägsstationen för leverans till kunden.

”Utan fiasko kan man inte nå några framgångar och det är få som har gjort så många fiaskon som jag,”  är ett Kampradcitat.  Han hade just ingen erfarenhet av möbler men hade kommit över en fabrikslokal i Älmhult där han började sälja.  Postorder kunde han från pennor och klockor efter samma modell som John Fröberg. Den senare tack vare nya tidningarna, posten och järnvägen. Den senare att folk hade bilar med tackräck. Platta paket då Kamprad cyklade till fabrikanter i Småland hade han ingen tanke på då.


/ Av Ingemar lindmark

Älvdalen Kungälv-Hjärtum, tyskars andra heimat

En timma med bil från Hamburg till Kiel en eftermiddag. Stenas nattfärja anländer Göteborg nästa morgon vid niosnåret. Biljetten för två i hytt och bil/husbil går som billigast på lite drygt tusen kronor. Sedan en timma till Hjärtum. Längre är det inte för miljoner tyskar till Bullerbyn och älgar vid trollska tjärnar. Om de vet om det.

Vacker natur finns lite varstans. Men få bygder kan förena den med ett historiskt berättande som Gätaälvdal, Hjärtum i synnerhet.

ratiburGamla Kungahälla rekommenderas tyska besökare. Ratibur och och hans här hade 1135 vänligheten att slå ihjäl inbyggarna undantaget de togs med som slavar till Nordtyskland. Tioåringen Jon Loftsson lyckas fly innan. (Magnussagan kap. 10)

Åtskilliga nu levande i södra Bohuslän lär ha gener från denne Jon som studerade i Paris och sedan surfade på två stora fiskar hem till Island för att bli mäktig kyrkofader. För Jons dotterdotter lär ha gift sig med Asbjörn av Tjörn, som man tror företrädare för bohuslänska Drotningsläkten. Denne storman rustade ett vikingaskepp, Vallabussen kallad, i Kungahälla – innan han och kamraterna slogs ihjäl av färöingen Sverre i Sognefjord. Det är en av många händelser vid Göta Älv, som finns att läsa i Heimskringla och andra vikingasagor.


 

Lise och Selma i Kungälv

Trähusen längs Västra gatan för tankar till Pippi Lange Sacke och Lotta zieht um, det vill säga Bråkmakargatan. Strax efter torget syns platsen för skolan där Thomas Thorild, för belästa tyskar känd från den lärde tänkarens landsflykt i Greifswald.

pensionat
Uddmanska huset. Foto: Ingemar Lindmark

Ett hundratal meter till och man är framme vid Uddmanska huset. Där bodde professor Lise Meitner julen 1938 då hon julnatten gjorde sin stora upptäckt: hur urankärnan delar sig och utlöser en osannolik mängd energi. Sex år senare sprängdes bomberna över Hiroshima och judiska professorn Meitner kallades atombombens moder. Ett ödets ironi för nazisterna hade 1938  f jagat iväg henne från Max Planckinstitutet i Berlin.

Slå gärna i andanom följe med Lise och systersonen i Fontinskogen där hon vid en trädstam fick uppenbarelsen om kärnklyvningen.  Gyldenlöwes kanoner på Fontinberget var 1678 nära att pulverisera Bohus fästning. Nu hade så när Meitners upptäckt kunnat pulverisera en hel värld.

selmahus
Västra gatan 19. Foto Ingemar Lindmark

Några meter till på Västra gatan 19 och den tyske turisten ser huset där Selma Lagerlöf började skriva Gösta Berlings saga, flitigt läst som Die Saga von Gösta Berling. Jordnära kulten, Heimatkunstbewegung, florerade vid förra sekelskifte. Selma var väl så populär som senare Astrid Lindgren.

 

Åtta år senare, 1899, skrev Selma Drottningar i Kungahälla, där hon med fakta och fiktion målar upp en medeltida romantik, både i staden och på Ragnhildsholmen.


 

Ragnhildsholmen 

För historiskt intresserade är älvdalen med Kungahälla som ett Shakespearedrama. Trots att de nordiska kungarna var ingifta hos varandra slogs de och gick till mötes en ond bråd död.  Förvecklingarna ledde fram nordisk union och tyskt inflytande för Hansan var i högsta grad närvarande. För tyskar är de förvecklingarna väl så intressanta som vurmen för Silvia, Victoria och Estelle.

ragnildsholvy
Ragnhildsholmen. Foto: Ingemar Lindmark

Förutom att inlemma Island, Grönland och brittiska öar i sitt norska atlantimperium hann kung Håkon Håkansson med att bygga fästet Ragnhildsholmen på 1250-talet. Kungahälla behövde skydd och platsen låg bra till för att kriga mot dansken. Detta år 1287 regerade hans sonson Erik Prästhatare som då förlänade Ragnhildsholem till åtta danska rovriddare som landsförvisats för mordet på danske kungen Erik Klipping. Fast nu regerade där svage kungen Erik Menved, gift med Ingeborg, syster till svenske kungen Birger Magnusson.

kungtavla700
Klicka till större bild

Prästhatare hette han för fejden med kyrkan. Han styrdes av sin danska mor Ingeborg, dotter till danske kungen Erik Plogpenning, mördad av sin bror Abel av Slesvig. Ingeborgs syster Sofia som fram till 1275 var svensk kung och hann med att vänstra med Sofias syster Jutta, trots att hon var nunna.

Birger Jarls söner Valdemar och Magnus Ladulås stred om kungamakten där Magnus vann 1275 och Valdemar med sin Sofia bosatte sig på Ragnhildsholmen. Kung Magnus dog 1290 följd på tronen av sin son Birger Magnusson. Som i sin tur stred med bröderna Erik och Valdemar tills de låstes in för en för tidig död på Nyköpingshus 1318.

Rovriddarna, som också hade borgen Hunehals vid Kungsbackafjorden, rövade danska och tyska skepp som togs till Kungahälla kan man förmoda. Röveriet retade Hansan och furst Wizlaw II av Rugen eftersom rovriddarna rövat hans borgar. Wizlaw brände av Hisingen men lyckades inte ta Ragnhildsholmen för där låg norska flottan. Fiendskapen var inte värre än att Wislaws tolvåriga dotter Eufemia trolovades med Erik Prästhatares bror Håkon Magnusson Hålägg.


 

Efter Romelanda: släkten är värst

solberg
Stadskullen i byn Solberg i Romelanda socken. Foto: Ingemar Lindmark

Efter många förvecklingar blev det fredsförhandlingar 1302 på gården Solberg i Romelanda. Wizlaw med stort följe mötte där kung Valdemar Birgersson och hans bror Erik tillsammans med rovriddarhövdingen Jacob av Halland.  Wizlaw drog sedan vid juletid till Oslo för att fira sin dotter Eufemias förmälning med Håkon Hålägg, nu kung sedan broderns död 1299. Antagligen knäcktes Wizlaw av festandet för han dog annandag jul

Håkon Hålägg stödde kung Birgers bror Erik, med löfte om giftermål med norska prinsessan Ingeborg. Hon och underförstått tilltänkte svärsonen fick 1305 som förläning Bohuslän och Norra Halland, inklusive Ragnhildsholmen. Det skar sig dock mellan Håkon och svärsonen Erik på Ragnhildsholmen. Förlovningen med Ingeborg bröts och greve Jacob fick äran att bygga fästet på Bagaholmen, som sedan blev Bohus slott.


 

Inga Lindström

I år ser miljoner tyskar på ZDF fem timslånga avsnitt av såpan med blonda Inga Lindström. Inga är döpt efter flickan i Astrid Lindgrens Wir Kinder aus Bullerbü. Varje sommar sedan 2004 kommer ett tyskt TV-team med RyanAir till Nyköping för att i Sörmland föreviga  blonda Inga bland herrgårdar och sköna landskap,  En romantik så sentimental att avsnittenb inte kan visas i svensk TV.

Värt en halv miljard för sörmlandturismen sägs det. Men där är miljöerna avbetade så i fjol filmade Bavaria på Öland. Fast alla svenska landskap duger bara det är vackert och det finns billigt flyg.

strom
Ströms slott. Foto Ingemar Lindmark

stromurna
Ingas och skogvaktarens hemliga möte i slottsparken

Ryanair flyger till Landvetter, så varför inte spela in i Hjärtum med teknik med Trollywood in på knuten. Ströms och Thorskogs slott. Fest i Billegården efter kyrkvigseln.  Älgar vid näckrostjärnar nära Bredfjället. Inga i Bohusdräkt på kanalbåten utanför Intagan.

Om Stena Line sponsrar och kommunen är på hugget vill säga. Tyskarna ligger tvåa efter Norge i turiststatistiken och i Hjärtum finns det plats för fler.

ingasjo
Mit Liebe von Hjärtum / Inga Foto: Ingemar Lindmark


 

 Der große Humanist från Hjärtum

Till honom står många tyska familjer i tacksamhetsskuld. Han fick ut 33 000 DDR-fångar till väst. Han bidrog till att en kvarts miljon östtyskar kunde återförenas genom järnridån.

Namnlössvingelbrandt
Berlins borgmästare Willy Brandt och Carl Gustaf Svingel ser på bygget av Berlinmuren 1961

En vän, förbundskansler Willy Brandt, gav honom täcknamnet ”der Opernsänger, der Schwede”. En stor humanist, det eftermälet gav hans östtyska motpart, advokaten Wolfgang Vogel, nära vän även han.

Det handlar om Carl Gustaf Svingel, född oäkting i Hjärtums Utby 1916 som Gustav Olsson. Fostrades i Hjärtums barnhem när han inte var hos sin mor på ålderdomshemmet. Bekantskap med kungliga hovet underlättade sångarutbildningen.

 

Efter rollen som Erik på Stockholmsoperan blev han hjälparbetare i svenska kyrkans Victoriaförsamling i Berlin. Till gagnet ålderdomshemsföreståndare. Samtidigt en Röda Nejlikan som rörde sig hemtamt bland makthavare på båda sidor Berlinmuren.

I Berlin är han en hjälte där det nu görs en TV-dokumentär. I Stockholm skrivs en bok om honom. I Hjärtum där han växte upp är hans praktiskt taget okänd, potentialen som turistattraktion till trots.

barnhem
F d barnhemmet i Hjärtumbyn. Foto: Ingemar Lindmark

Har inte hembygdsmuseet i Billegården plats kan kanske Svingel hedras med ett museum i barnhemmet.

walleriussvingel
Svingel till höger i Hjärtums ålderdomshem

Hjärtums kyrka var alltid fullsatt då Svingel efter kriget höll konserter för att samla in pengar till Lutherhjälpen. Varför inte locka turister med en Svingelinspirerad kyrkokonsert, där de andliga sånger han sjöng varvas med paradnummer i Värmlänningarna och Lilla Helgonet.

Lika upprymd vill man se Postiljonen från Lonjumeau spelas i Ströms slottspark. Stycket skrevs av av Adolphe de Leuven, son till Gustf IIIs mördare och tillika sonson till friherrinnan Eva Helena Löwen på Ström i Hjärtum.


 

Uppå Backamo

Ett diffust minne är stängslet när vi åkte förbi Backamo sommaren 1945. Jag trodde mig se tyska krigsfångar innanför. Men har inget minne av vakttornen där svenska soldater satt med kulsprutor. Mest etsat på näthinnan är det långa tåget som en solig oktoberdag sakta gick genom tunnlarna på andra sidan sjön. 750 av de 1200 tyska soldaterna var på väg till Trelleborg för vidare transport till Sibirien. Kallades baltutlämningen trots att så gott som alla var tyskar.

backamo1945
Backamo 1945

De som överlevde i Sibirien återvände till Tyskland efter Stalins död. För många tyskar är Backamo ett stycke samtidshistoria från vilket vissa har hört fragment berättas. Som krigsminne är Backamo anonymt. Några baracker finns kvar, likaså flygfältet fångarna förlängde.

backamosal
Foto Ingemar Lindmark

Våren 1945 stängdes tyska truppen in i en ficka på baltiska kusten. De försökte ta sig till hemlandet med små båtar till hemlandet. Stormar förde 4 000 till Sverige där ett drygt tusental i maj sattes i det största interneringslägret, Backamo, Där inne gällde tysk lag organiserat i bataljoner ledda av officerare i tysk uniform. En var en ubåtsbesättning som sänkt sin skadade ubåt utanför Lysekil. Beväpnade svenska soldater skötte begränsad övervakning enligt krigets lagar, trots att Tyskland kapitulerat 6 maj.

På Svenshögens tbc-sanatorium några kilometer från Backamo fanns samtidigt polska judinnor från koncentrationslägren. För mig som bodde där blev krigets fasor nära.

Svenska regeringen följde stormaktsavtalet och tog beslut om utlämning, de flesta till Sovjetunionen. Ryktet som spreds i lägret förde med sig självstympning och självmord. Blodiga scener utspelades då fångar släpades ut till bussarna som körde till stationen i Ljungskile.

BackambarackSjälv lumpade jag femton år senare i samma barack som tyskarna  höll till i. Matsalen och hus som tyskarna byggde finns kvar. Historien sitter i väggarna, osynligt för besökare tyvärr. En historia som upprepades 2015 då flyktingar från Syrien hystes in huset som nu är vandrarhem.

Till ett krigsminnecentrum på den 250-åriga lägerplatsen skulle man kunna foga vildmarken öster om Grinnerödssjön. Från Backamo sträcker sig en slingrig grusväg fyra kilometer upp mot Bredfjället – och sedan i en slinga förbi sjön Store Väktor. Idag gratis med bil. I en framtid kan fler än tyska husbilar med appen få betala bompeng. Belöningen är övernattning i fickor längs vägen. Och få brötchen och spenvarm mjölk uppskickat från närmaste gårdsbutik. Och hyra cyklar eller en kanot. Älgar och lingon får besökarna leta rätt på själva.

bredfjvag

 


 

Tillbaka till framtiden: Ucklum 2050 inspirerat av Ucklum 1850

Klicka till spegad bild

 Åkturen från Göteborg tar bara tjugo minuter med de ultralätta vagnarna. Ett knapptryck och datorstyrda vagnen kilar iväg nonstop med avtag på stickspåret i Svenshögen.

Elisha Otis uppfann säkra hissen 1853. Äntligen har samma idé slagit rot horisontalt. Snabba minitåg – som vidgade storstadsmetropolerna, bidde tummen när planerna på snabbjärnväg till Stockholm skrotades. Flyget är bättre på långdistans, för de pilotbefriade planen kör bränslesnålt på tallolja.

Bohusbanan har numera dubbelspår, billigt byggda som skelett i två våningar. Uddevallasonen Axel Wenner-Gren hade känt igen sig för banan liknar hans havererade ALWEG.

 

Läs mera

 

 

Götaälvdalens EU-slantar från Leader i fel fickor?

 

aleclosed
En lapp att det är stängt är vad som möter besökarna på vikingagården strax söder om Älvängen. Entrén med butik och café vid Vikingavägen är tillbommad. Ett par hundra meter kavelbro leder upp till eklunden med repliken av ett långhus, praktfullt dekorerat. Med sina hus en av de bäst rekonstruerade vikingagårdarna sägs det. Men stängt.

Det började lovande med bygget 2001. Arnfeber rådde i Västergötland, fast i Älvängen mer seriöst än för Götene kommuns praktfiasko Medeltidsbyn. Marken runt vikingahusen är med sina många fornminnen historisk. Några stenkast mot västerut upptäcktes på 1930-talet rester av ett skepp i älvleran.  Äskekärrsskeppet är Sveriges enda bevarade vikingaskepp.

vikingclosed
Stängt

Turisterna kom men med en tam exponering blev de allt färre. Därför lastades vikingagården 2011 över på ett byalag, sockrat med en miljon från EU.s Leaderprogram.

aleleader

En pampig vikingahall fick anstå. Bemanningen skars ner. Förlusterna fick Ale kommun att tröttna. Konstgräsplaner var bättre valfläsk. Till slut orkade eldsjälarna inte längre och gården hamnade i malpåsen, sånär som en enstaka sommarfest.


Bra tänkt

Med Lokal utveckling i Leader vill EU från tre fonder slussa medel  för utveckling och nyskapande på landsbygden. Ansvariga myndigheten Jordbruksverket förtydligar: “Syftet är att mobilisera engagemang och skapa delaktighet för en gemensam utveckling av ett område, men också att stimulera idékraft och stärka samverkan i den lokala miljön. Övergripande mål är en långsiktig och hållbar utveckling i form av tillväxt, arbetstillfällen, företagande och livskvalité”.

Grundtanken att via Leader slussa pengar från främst EUs Jordbruks- och Regionalfond via är god. Initiativen ska komma underifrån och projekten styras i lokala aktionsgrupper, LAG, inom ett avgränsat området. I detta fall landsbygden i älvkommunerna från Vänersborg och söderut med stöd av socialfonden till Angered, Bergsjön  Partnerskapet avspeglas i LAG-ledningen med representanter för kommuner, föreningar och näringsliv. Mera om Leader Längs Göta älv.

En grundbult finns i EU-parlamentets förordning 1305 från 2013:

13052013


Jobb och tillväxt?

vikornamentInom ramen för Leader längs Göta Älv beviljades medel till ett fyrtiotal projekt perioden 2007-2013. Ett par miljoner gick till Ale vikingagård. Varav Sällskapet Vikingaskepp fick 700 tusen 2010 och 1,3 miljoner gick 2011 till Ale kommun frontat med ett byalag.

 

Frågan är om inte smarta kommuner använder föreningar som gisslan.  De hjälps till EU-pengar för att finansiera sådant som kommunen borde sköta. Den aktuella EU-förordningen tillåter inte stöd för sådant som offentlig verksamhet ändå är tvungen att sköta. Om inte dessa projekt strider mot lagens bokstav så lever man nog inte upp till dess anda.

13052013stopp

Bara ett av de fyrtio projektstöden gick till företag, ETC Battery and Fuel Cells i Nol. Företaget fick en halvmiljon i bidrag 2009 – med Ale kommun som tung delägare. Några jobb blev det inte och företaget är likviderat.

Det tycks det inte ha blivit av de andra projekten heller, så långt man nu kan lita på en googling. Frågan är om snedvridningen beror på den kommunala medfinansieringen, den kommunala representationen i Leaderstyrelsen eller att kommunen har kansliresurser för att sköta krångliga ansökningar?

Ett tiotal avser förstudier på dryga hundra tusen var. En födkrok för konsulter för att ta reda på sant som man redan vet? Ett syfte med Leader är att dela med sig av framtagen kunskap om inte företagssekretess är ett hinder. Har dessa förstudier nått offentligheten så syns de i varje fall inte på nätet. Lika illa ställt är det med slutrapporterna. Mestadels redovisas processen i projektarbetet för att tillgodose de byråkratiska kraven.

Utredningar behövs som beslutsunderlag för att kunna ta kniviga beslut.  Marknadssonderingar är sällsynta. Likaså ekonomiska analyser som stödjer en helhetsbild. För att ta ett exempel: det just ingen vits att utveckla turistattraktioner om bygden saknar kapacitet som ger inkomster, som b&b, gårdsrestauranger  och uthyrning.


 

Enes bröd, den andres död

Fem serveringar/café fick Leaderanslag 2007-2014. Ett var skidbacken i Ale som fick en dryg miljon. Till förtret för andra serveringar som i värsta fall gör konkurs. Här rundas kommunallagen med pengar via en sportklubb.

Kommunallagen förbjuder stöd till enskild verksamhet. Likabehandling är en helig princip.  Låter man kommunal medfinansiering ta omvägen genom en samfällighet eller förening tycks det vara OK. Med tillsynsmyndighetens välsignelse trots att EU-förordningen verkar ha samma villkor beträffande störning av konkurrensen.

Ger projekten indirekt och på sikt tillväxt och jobb? Möjligen stöd till ridanläggningar och småskalig odling. En antal projekt som höjer livskvalitén, som vandringsleder och kultur. I Hjärtum en bastu i Utby och evenemang i Ströms Slottspark.

strompark
Ströms slottspark

Fler turister är ett populärt argument fast utan att konkreta resultat redovisas. Fast andra orter borde planka Marknadsportalen Halle-Hunneberg, uppbygd med uppemot miljonen från Leader.

EU-förordningen förtydligar: “Projekt som samtidigt inbegriper jordbruk, landsbygdsturism genom främjande av hållbar och ansvarstagande turism på landsbygden och natur- och kulturarv bör uppmuntras, liksom investeringar i förnybar energi”.


 

Töjbara mål

Ansvariga för Leader Längs Göta Älv kan skylla på att regeringen 2015 med lagen (2015:266) om lokala aktionsgrupper gled på tolkningen av EU-direktivet:

“De övergripande målen för den lokala utvecklingen ska bidra till att skapa ett gott liv för boende och verksamma i området, med attraktiva miljöer som främjar delaktighet och sysselsättning”

Sämre går det att leva upp till tillväxtkravet i samma lag: “Att skapa ett bra företagsklimat som främjar entreprenörskap är också betydande för utvecklingen, allt utifrån en social, interkulturell, ekonomisk och ekologisk hållbarhet”.

Eller som samma Leaderledning formulerar det: “Övergripande mål är en långsiktig, hållbar utveckling i form av tillväxt, arbetstillfällen, företagande och livskvalitet”.


 

Kulor i fyrkantiga hål

Mindre byråkrati. Det utlovas för nya Leader 2021-2027. Entreprenörer är full upptagna med sitt och orkar inte med omständliga ansökningar. Vilket märks i Leader Längs älven. I styrelsen som beviljar anslag sitter tre personer från varje kommun. De representer företagsamhet, föreningar och kommunen. De två projektledarna för Leader sitter på kommunkontoret i Nol. Den som är van vid byråkratin har naturligtvis närmre till EU:s köttgrytor.

I LAG-styrelsen sitter Ingemar Ottosson som vice ordförande. Han representerar Lilla Edets kommun där han meriterat sig som tung politiker. De två andra från kommunen är idrottskonsulenten Richard Sandler och från näringslivet Agneta Westin, en kreativ mångfrestare som numera sysslar med hälsovård. En typisk konstellation för alla styrelsen. Med sin lokala förankring har de god personkännedom. Men har de rätta kompetensen för att vaska fram projekt som lever upp till Leadermålet att skapa tillväxt och öka sysselsättningen?

Jag har intervjuat många entreprenörer som fungerar på samma sätt. De prövar de sig fram, lär av misstagen och hittar förhoppningsvis sin grej. Formulera sådant i en projektansökan den som kan.  Visst behövs affärsmodeller och budgetar. Men kreativa personer är snurrande kulor som är svåra att stoppa i Leaders fyrkantiga hål.

Eller med en annan liknelse: landsbygdsutveckling handlar om att lägga ut en såbädd, inte, som ofta hos Leader, försöka få liv i enstaka plantor.


/ Av Ingemar Lindmark

 

 

 

 

 

Matmammorna bakom bondematen i Inlands härader

Kalvdansen efter kalvningen. Lungmoset då det slaktats. Kummin från husknuten till stuvade potatisen. Saltsillen med smör till årets första potäter. Äggost förstås. Rätterna som mamma lärde sig då Barbro Östlund från Hushållningssällskapet hade kurs.

Minnen som poppar upp från en gård i Bohuslän får det att vattnas i munnen. En matkultur som kokerskor hade med sig då det var kalas. Och från denna byggd kommer Sveriges främsta matmammor.

Birgitta Rasmusson från en gård norr om Ljungskile var praktikant i ett semesterhemskök då hon hämtade mjölken i vår gårdskällare. Idag är hon kakdrottning på TV. Sveriges mest sålda fackbok näst bibeln är hennes Sju Sorters Kakor. Kakrecept bjuder hon på här och på Youtube. Som bas för Ica’s provkök har hon 47 kokböcker på sitt samvete. Lysningspresenterna Rutiga Kokboken och Ica-förlagets stora kokbok har sålts i miljonupplaga.

Rasmusson ses om somrarna cykla från stugan utanför Ljungskile till kompisen i Intagan högst upp i Hjärtum – lanthushållutbildad på Dingle även hon. Där – likaväl som på kungamiddagar – serveras kycklingstek så som den smakade förr.  Den kommer från grannen, Mowitz på Mariebergs gård, som kan köpas hos Sveriges äldsta lanthandel, Bäcks i Romelanda.

Eller förtäras hos Villa Sjötorp i  Lyckorna, Med “Historic Hotels Gourmet Award 2017” som en fjäder i hatten. Läs om anrika Ljungskileidyllen, från Haeger i Lilla Edet till nya ägaren Ellika Mogenfelt.

Gårdsbutiken Solgläntan

Intill f.d. semersterhemmet finns idag Solgäntans gårdsbutik med ett kafé som serverar rawfood. På gården intill fylls gärdena med ekoodlingar.


Lilian Mannerström

En halvmil hemifrån hade Algot Karlssons (1914-2003) bilverkstad med skroten där norrmän årtiondena efter kriget köpte brukte biler.

Ovanpå verkstaden, inte olik Roy och Roger i TV, bodde han med Greta och dottern Lilian. Hon bär tillsammans med sin man Leif Mannerström på en livshistoria som matlagande krogdrottning i Göteborg.

Leif Mannerström steg av som andrekock på amerikalinjen och gifte sig med Lilian 1963, han 21 och hon 17. Nybliven pappa, ung kökschef och 40 kronor kvar av månadslönen – det blev början tbill parets slit för att bygga upp restaurangkedjan, med Sjömagasinet och franskinspirerade Johanna som flaggskepp.

Lilian Mannerstöm i lantköket. Inbäddad bild från Huslivsstil. Klicka dit.

Med en pappa som jobbade jämt har hon stått ut med en man som jobbar jämt. I trädgården på Tvärredslunds gård utanför Ulricehamn odlas grönsaker och kryddor. De berömda köttbullarna spritsas i lantköket. Receptet, ärvt av mamma Greta i Ucklum, finns med i maken Leifs klassiker Husmanskost.

I Ucklum med omnejd gror matkulturen. Bernts Chark röker skinkor i en anläggning på gränsen mellan Huveröd och Sköldunga. Kooperativet Dalhs trädgård i Ucklum utvecklar framtidens odling.  Runåbergs fröer i Kännestorp Spekeröd är en spännande upptäckt för den som vill odla ekologiskt med gammal traditionen. Läs boken. Sutip från Thailand odlar 200 sorters svenska och asiatiska grönsaker på Austad gård i Spekeröd. Läs boken.


Lotten Lagerstedt

Klicka till Svensk lärartidning

Så startade Sveriges första vandrande skolkök, närmare bestämt på gården Sollum strax norr om Hjärtums kyrka. Snusfabrikörskan Hullda Mellberg upplät sitt kök och bidrog med grönsaker. Konsul Ekman skänkte 230 kronor för att köpa köksutrustning.

Lotten Lagerstedt är de svenska skolkökens urmoder, eller hemkunskap som man säger numera. Engagemanget startade 1891 i Göteborg som föreståndarinna för ett skolkök och strax efter en utbildning av skolkökslärarinnor. Inspirerad av ambulerande skolkök i grannländerna och Storbritannien startade fröken Lagerstedt efter pensioneringen sin nya mission. Hon fick godsägare, präster och lärare att engagera sig för att sprida kökets färdigheter på landsbygden.

Lagerstedt skrev “I Bohuslän och äfven i andra landskap odlar och använder befolkningen grönsaker, bär och rotfrukter i mycket ringa utsträckning. I skolträdgården få barnen lära att odla dem, men då hemmen ej bry sig om att tillreda dem – morötter och äfven ärter ätas råa af barnen – .så kan visst läraren frestas att anse sin möda lönlös. Bär och frukt – om vid hemmen finnas några bärbuskar eller fruktträd – ätas till stor del halfnogna”.

I min byskola i grannsocknen Ucklum fanns inget skolkök. Men vi fick som naturkunskap gräva och rensa landen nedanför skolan. Magistern kallades följaktligen Grävlingen. Vem som åt upp grönsakerna fick vi aldrig veta.

Skolköket i Hjärtum. Klicka till LillaEdetbilder.

Bland 13 flickor i en kurs var det ingen, som visste, att nypon kunde användas i hushållet, nässlor ansågos duga endast som föda åt grisar och höns. Men nu kokades nässelkål, som blef omtyckt af de flesta. Af rabarber kokades kräm och soppa, sylt och saft. Blåbär, vinbär och krusbär torkades, och de två senare användes i soppor och kakor i st. f. russin och korinter”.

I Lagerstedts Kokbok för hem och skola ger inte bara recept och också handfasta råd för köksbestyren. Varför inte pröva rabarberpajen? Eller krabbelurer? Fem sorters gröt inte att förglömma. Den som råkar ha ett “Hjärtslag av kalv, får eller svin” kan reda till ett underbart lungmos.

Livet som ambulerande skolkökslärarinna var hårt. Lantkök behövde städas. Packa redskapen i trälårar och sedan hästkärra till nästa socken. Ofta en primitiv bostad.

Fröken Lagerstedt övertalade konsulfamiljen Ekman att köpa ett hus byggt av svenskamerikanare intill Hjärtums kyrka och där inreda ett vilohem för skolkökslärarinnor.

För en krona dagen fick de kost, logi och bad med vatten från bykpannan. Lågavlönad och sliten gjorde sig föreståndarinnen Lagerstedt väl förtjänt av rummet vid entrén.

Ekmanska vilohemmet med vid utsikt över älvdalen. Klicka till LillaEdetbilder.


Barbro Östlund

När flickorna kom hem med nyvunnen kunskap i matlagning blev föräldrarna  intresserade. Bönderna fick hushållningssällskapet att anslå 200 kronor för att avlöna en lärarinna för fler kurser. Sällskapet var rikt tack vare det faktum att Göteborg ingick i länet. Verksamheten  finansierades nämligen delvis med skatt från spritförsäljningen. En sup passade bra till maten med andra ord.

Till lantmannaskolan i Dingle fogades en lanthushållsskola, inte enbart för parbildning och därmed säkra jordbrukets fortbestånd. Sällskapets hushållskonsulenter stod för fortbildningen.

Barbro Östlund började en livslång karriär som bohuslänsk matmamma 1957. Då anställdes hon av landstingsnämnden för att undervisa i hemslöjd och husligt arbete. Jobbet som hemkonsulent innebar kurser runtom i landskapet. Ofta en kurs på dan och sedan ta bilen till en kvällskurs. Vilket inte hindrade henne från att skriva ett antal böcker om bohuslänsk mat.

Färska konsulenten Östlund har kurs på kringresande pråmen Marta i Åstol 1958. Klicka till källan.
Färska konsulenten Östlund har kurs på ambulerande pråmen Marta vid Åstol 1958. Klicka till källan.

Memoarerna senaste boken

Från att på kurserna ha serverat ett femtiotal åt gången kunde hon räkna in det tiodubbla då hon tog över restaurang Kajkanten. Aptiten väcktes med landskapsrätter gjorda på bygdens bästa råvarorna. Mätta och belåtna kunde gästerna sedan köpa hennes böcker i museibutiken, som Mat med sommarsmak, ta vara på frukt, bär och grönsaker. Följda av ett tiotal till. En är Gråärter och doppeknopp: Bohuslänsk mat med tradition.

Från hemmet i Inlands södra härad har hon fortsatt sitt matnära predikande. Till exempel då Per Morberg besökte henne på Matresan för TV4. (Barbro Östlund dog 2019)


Så äter man äggost och kalvdans:

Så lagas äggost.


Böcker

Birgitta Rasmusson(se Libris):

  • Fiskkokboken : en bok full av recept på läckra fisk- och skaldjursrätter / Ica provkök.
  • Rutiga kokboken : grundkokboken för stora och små hushåll, över 1500 recept.
  • Rutiga kokboken : [grundkokboken för stora och små hushåll, över 1500 recept.

Leif Mannerström (Libris):

Lotten Lagerstedt (Libris)

  • Kokbok för skolkök och enkla hem jämte korta anvisningar i huslig ekonomi
  • Lilla kokboken : Hjälpreda vid enkel matlagning

Barbro Östlund (Libris)

  • Barbros allra bästa
  • Mat med historia från medeltid till nutid : “nöt för sej skel”
  • Välkommen till bords hundra eller en! : mat från Bohuslän
  • Gråärter och doppekopp : bohuslänsk mat med tradition

/ Av Ingemar Lindmark

Cykla gamla Kungsvägen historiskt från Spekeröds kyrka till Åsen i Grinneröd

Spekeröds kyrka är en bra plats att starta en drygt två mil lång cykeltur längs historiska Kungsvägen genom Ucklum och till platsen där Åsens gästgiveri låg i Grinneröd. Parkera vid kyrkan. Ta bussen tillbaka.

 

[responsivevoice voice=”Swedish Male” buttontext=”Lyssna”] Med sitt långhus kan man tro att Spekeröds kyrka är från medeltiden. Den tidens murar sitter i väggarna och dopfunten av trä avslöjar att första stenkyrkan byggdes runt år 1200. Kyrkan är beklagligt mörk “saare mörk” för de små fönstergluggarnas skull konstaterade biskop Jens Nielsen vid en visitation 1594. Fast merparten är från 1700-talet. Tornet i trä som ersatte en klockstapel är från 1742, inte 1864 som vindflöjeln visar. De arkitektoniskt klumpiga korsarmarna byggdes 1905 för att få plats för alla i församlingen.

Läs mera


Uppenbarelsen i Kungälv julnatten 1938: hur judinnan från Berlin blev “atombombens moder”

 

pension

Kungälvborna lägger knappast märke till det tysktalande paret, som denna julafton 1938 lämnar systrarna Anderssons pensionat och efter torget fortsätter uppför Östra gatan. Det intensiva samtalet hindrar dem att se den snötäckta träshusidyllen och fästningen på andra sidan vattnet.

bergius

Hon är en spenslig dam runt 60, den världsberömda fysikern Lise Meitner, som några månader tidigare flytt från Hitlers judeförföljelse. Nu har hon rest ner från sin enkla studiekammare på Otto Siegbahns institut för att hälsa på sin gamla vän Eva von Bahr Bergius och där äta julmiddag. Den unge mannen är kärnfysikern Otto Robert Frisch, som rest upp från Niels Bohrs institut i Köpenhamn för att få träffa sin moster.

Efter lutfisken fortsätter de vandringen uppför Fontinskogens sluttning. Han på lånade skivor. Hon brydd av ett brev hon just fått från professor Otto Hahn, hennes närmste forskarkollega på Dahleminsitutet söder om Berlin. Neutronbeskjutningen av uran hade avsöndrat barium, inte som väntat radium och tyngre grundämnen. Hade Lise ett svar på gåtan?

Se Hedvig Hedqvist tala om sin Meitnerbok Kärlek och kärnfysik.

Julnatten då två visa judar får en uppenbarelse

fontinDet var då , vid en nerfallen trädstam, som Lise Meitner får sin uppenbarelse. Tänkte de som judar på julnattens tre vise män? Snarare på Jacob Berzelius tabell med atomvikterna som hon kunde utantill. Neutronerna minskade ytspänningen och urankärnan formade sig som en vattendroppe och delade sig – och avsöndrade barium!

Lise satte sig på trädstammen där hon på en papperslapp med hjälp av relativitetsekvationen från sin gode vän, Albert Einstein, snabbt räknade ut vilken enorm energimängd som frigjordes.

Otto Robert tog med nyheten till Niels Bohr i Köpenhamn, som utropade ”vilka idioter vi har varit”. Strax efter tog Bohr amerikabåten från Göteborg. En dansk kände till fission från botaniken och den analogin gav atomklyvningen ett namn.

Upptäckten publicerades och Meitners judiska kollegor som flytt till USA uppmärksammades. Albert Einstein skrev brev till president Roosevelt, som sjösatte världens största forskningsprojekt, döpt till Manhattan.

SiegbahninstMeitner saknade labbresurser på Otto Sighbahns institut ute i Frescati (Det hette då Vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell fysik, granne med Naturhistoriska Riksmuseet).

Meitner forskade teoretiskt, förmodligen också i sitt enkla rum på Årsta damhotell, beläget i på Smålandsgatan 20. Där fick hon av judiska immigranter veta att tyskarna förbjudit export av uran från Tjeckoslovakien, ett faktum som hon brevledes uppmärksammade kollegor i USA.

Tre möten

Jakten på atombomben blev med tiden en mardröm för Meitner och andra forskare. I dramat Copenhagen har Michael Frayn skapat ett fiktivt möte mellan Niels Bohr och Hitlers handgångne atomforskare Werner Heisenberg.

Kista teater har med pjäsen Lise och Otto med teknikens hjälp från två scener åskådliggjort ett lika tänkt möte.

Jacob

Från Hjärtum löper spår till Europas litterära giganter

I mitten på juli 1795 lämnade författaren Mary Wollstonecraft sin dotter och barnflickan Marguerite i Göteborg och for norrut för att komma till Strömstad och Sydnorge. Vilken väg tog hon på den två dygn långa resan till gästgiveriet i Kvistrum, strax söder om Munkedal? I boken Brev skrivna under en kort vistelse i Sverige, Norge och Danmark, avslöjar hon inte mycket. Det var billigt att hyra posthästar för den egna vagnen för resan på de glest trafikerade vägarena skriver hon. 

Hennes reseberättelse blev mäkta populär och översattes till flera språk. Fast mindre populär i Göteborg. De som berikats av kriget levde i överdåd, med mycket sprit och mat. Damerna blev feta och fick dåliga tänder av allt socker och kaffedrickande. Dålig hygien och hunsat tjänstefolk bredde på avsmaken för staden.

Hjärtum ståtar med mer kultur än Svenska Akademiens Jayne Svenungsson från Intagan. Man glömmer Europas stora författare med koppling till socknen. Böckerna finns inte ens på Lilla Edets bibliotek.
Fortsätt läsa “Från Hjärtum löper spår till Europas litterära giganter”