”Egentligen skulle man flytta till ett lugnare liv på landet, kanske ha häst och odla egen potatis”. Drömmen att hoppa av ekorrhjulet finns hos många. Men få förverkligar drömmen, ens om man kan ta välbetalda jobbet med sig.

En tröskel är närhet till skolor och butiker, särskilt som bensinskatten drar iväg. Är jag välkommen i bygden eller tar det par generationer för att smälta in? Finns attraktiva tomter? Lönar det sig att bygga? Ofta njet från kommunens byråkrater och i glesbygden är banken njugg med lån.

Svart på vitt i ny rapport

Svensk Fastighetsförmedlings färska trendrapport Från röd stuga till rymdkoloni ger ett antal svar.

Klicka till källan

 

28 % av de 2500 tillfrågade drömmer om en bostad på landsbygden, helst i en villa med sjötomt. Många också i en röd stuga med vit knutar. Samma procent för längtan till landsbygden i Västra Götaland. Men något mindre för storstäder som Stockholm och Göteborg, 14 och 19 %.

Ur rapporten: ”Trots att många flyttar in till storstäderna varje år är det inte vad svenskarna egentligen drömmer om. Tvärtom är det villa med sjötomt som står högst upp på önskelistan. Därefter är det att bo i en mellanstor stad och i skärgården flest drömmer om. Endast var åttonde menar att deras drömboende finns i en storstad.”

Det man anser viktigast att ha 200 meter nära sin bostad är natur och grönområde, hela 53 % tycker det. 57 % vill om tjugo år bo där man bor – men 18 % tror att man flyttat till en röd stuga på landet.

Siors backe i Hjärtum. Klicka till vandringsled.

Har man råd vill 37 % satsa på en egen sommarstuga. 26 % av fritidshusägarna vill bo där permanent. 21 % kan tänka sig ha ett vindkraftverk 50 meter från bostaden. Fast bo nära hårt trafikerad väg avskräcker.

Ett forskningsinstitut i Bohusskogen?

Kolla kommunala översiktsplaner för Stenungsund och Lilla Edet. Inte en rad om hur folk egentligen vill bo. Mest handlar intentionerna om att begränsa  livet i glesbygden sett utifrån ett antal myndigheters restriktioner.

När få vi se en alternativ översiktsplan som tar människor ur de kommunala bakvattnen? Det räcker inte med enkäter som visar hur folk vill bo. Det behövs provbänkar som vill röja hindren för dessa önskningar.

Ett demonstrationshus i Borås. Klicka till forskningsinstitutet Rise.

Det satsas miljarder på institut och annan forskning. Men institut som tar reda på hur människor vill bo det får man leta efter. Och ännu mindre kring insatser för att sänka trösklar för ett drömboende.

Så varför inte ett sådan institut i Bohusläns inland där både problemen och tillväxtmöjligheter finns. Befolka det med beteendevetare, arkitekter och ingenjörer från Chalmers.

Experimentera med miljöer präglade av våra minnen från Bullerbyn och Lönneberga. Eller från torparna som drog till Bredfjället. Slingervägarna behöver kanske inte rätas för snart åker vi förarlöst i solladdat fordon. Varor fås hemskickade med en robotmoppe. Älven korsar vi med robotfärjor till skolor, butiker och tåg. Därför behövs institut med utsträckt horisont för utveckling.

Källarvind, nu ekohus med biodynamiskt växthus i Ucklum.

Haka sedan på ekotrenderna med energisnåla byggen med solfångare på taket. Gårdar som inte bär sig när EU-pengarna sinar styckas för nytorp med odling som bevarar landskapet. Plus en bit skog för att elda med lövved.

 

Avreglera med en ekonomisk frizon?

Går inte för regelverket säger lantmätaren och kommunens arkitekt. Liberalisera då reglerna, i varje fall i en frizon i Bohusläns inland. Som på 1800-talet då socknarna dubblade befolkningen.

När Ulf Kristensson var mer radikal än i dag föreslog han en ekonomisk frizon för städernas problemförorter. Så varför inte en avreglerad frizon för skogsbygderna i Hjärtum och Ucklum med angränsande socknar?

Finklädda skördar vid Öresjö. Klicka till LillaEdetbilder.

Att man söp friskt i Göteborg bidrog. En femtedel av länets brännvinsskatt användes för att förkovra jordbruket. Plöjda arealen i socknar som Hjärtum och Ucklum sjudubblades under en mansålder. Landskapets första lantbruksutställning – vid 1800-talets mitt på Ströms säteri – lärde ut nya metoder. Fler lärde sig läsa och många gick i lära på lantmannaskolan. Avreglering öppnade för lanthandeln och bondesjöfarten på älven.

Rutger Macklean från Hjärtum hyllas som landets jordbruksreformator. När får vi se näste reformator?