Hjärtum ett Silicon Valley?
Från San José slingrar sig bussen uppför kullarna i Santa Teresa County Park. Först ekdungar och högre upp stäppbuskar och präriegräs. Och så plötsligt IBMs väldiga forskningscenter Almaden, som ett kloster.
Det byggdes på 80-talet då det var på modet att skilja ut labben från fabrikerna, för där hämmade gammalt tänk kreativiteten. Avskildhet för att ge närhet mellan forskarna men ändå nära till universiteten i Stamford och Berkeley. Dit tar det en knapp respektive dryg timma med bil. Och en kvart till San José, Silicon Valleys huvudstad, med jättar som Cisco och eBay.
Inlandshärad redan IT-hotspot
I Sverige finns kreativa forskarbyar och entreprenörskluster i utkanten på högskoleorter, som Kista och Ideon Science Park i Lund. Men inte FoU-kloster som i Almaden, ännu.
Vad lockar utvecklare och entreprenörer till kreativa kluster? Golf och prärievandring som i Almaden? Billiga bostäder som då gräsrökande hippies drog igång PC-revolutionen norr om San Francisco Bay? Svaret finns på närmre håll.
Åse Hogsved i Stenungsund hoppade av jobbet och startade en bokföringsfirma i villan. Maken Bert Inge, som chefade på Unifos, hade köpt en hobbydator och lärde sig programmera. Bokföringsprogram fanns inte då så han skrev ett åt Åse. En handfull kunder hörde av sig och Hogia såg dagens ljus 1980. Efter fyra år var de sjuttio i företaget.
Hogsved: small is beautiful
Hogia programmerade friskt och expanderade utomlands. I slutet på 80-talet fick röda siffror firman att gå i väggen. Hogsved fick en snilleblixt med småskalig företagsfilosofi. Dokumenterat i boken Klyv företaget, som blev 90-talets mest sålda svensk aledarskapsbok. Hogia styckades upp i sex självständigt drivna dotterbolag. 15-30 anställda i varje är idealet enligt Hogsved. Figertoppskänslan mot marknaden förlöste kreativiteten. Vinsterna ökade och företagen växte, även under spruckna IT-bubblor tack vare självfinansieringen.
I dag är Hogia landets störta renodlade programvaruföretag med 550 anställda i 27 autonoma dotterbolag. Först bokföringsprogram och senare stora inom handel, transporter och logistik.
Nu byggs vid Tjörnbron ett kontor till med plats för två hundra. Om man lyckas rekrytera vill säga. Frågan är vad som attraherat medarbetarna mest: avknoppningen till små företag eller boendemiljön, nära till segelbåt och lingonplock?
Small i beautiful också i Hjärtums tassemarker
Brainstorm i Hjärtumskogen
Varför inte en blåkopia på IBM Almaden uppe i Ströms skogar mot Ucklumgränsen. Volvo och Ericsson slår ihop sina påsar för ett FoU-center för e-logistik och förarlösa transporter. Hitta lösningar på e-handelns huvudvärk: sista kilometern till kunden.
Kombinera jobb och livskvalitet: lämna kontoret som speglar sig i Stora Gunnarsvattnet och jogga längs Bohusleden på lunchrasten.
Hjärtum mitt i ? Till Volvo och Chalmers tar den en knapp timma, lika mycket som till Autoliv i Vårgårda. Halva tiden för gamla Saabare till högskolan i Trollhättan och inte mer till Hogia i Stenungsund.
Eller kanske tvärtom. Jobba hemma halva veckan i Hjärtum tack vare bredbandsfibern och pendla andra halvan. Som många gör redan.
Hur fort blir man i Hjärtum en Hjärtumbo? Två generationer sa man förr. Idag är det öppna famnen tack vare föreningar och annat socialt. Eller kan bli.
Reptricket är att kombinera sådant som lockar till Hjärtum – livskvalitet, tradition och natur- med nya tidens innovativa företagare som vill förändra världen. Chalmersingenjören Annika Steiber verkar i Silicon Valley och föreläser för presidenter och tusentals andra om Googlemodellen. Brainsstorm? Reality.
Gaseller Hjärtumbönders nya inkomst
1998 startade två studenter, amerikanen Page och ryssen Brin, Google i ett garage nära Stamforduniversitetet. Strax intill i garaget till Steve Jobs barndomshem förlöstes första Appledatorn 1976. Garagetrenden i området började 1939 med Bill Hewlett och Dave Packard, idag ett företag mest känt som HP .
Garageportarna i Silicon Valley är populära turistmål. Hogia, Skype och Spotify har en mer lågmäld storytelling. Fast även de tog sina första steg i billiga lokaler.
I Hjärtum säljs villor för runt 15 000 kr/kvm. I Partille får man räkna med det dubbla, minst. I Kistas grannkommun Sollentuna 5-10 gånger så mycket. Den som säljer en lågbelånad kåk i Göteborgs eller Stockholms grannkommuner och köper en motsvarande i Hjärtum kan ha fem miljoner i fickan för att starta ett företag. Eller om man vill bli ortens affärsängel. Som när snusfabrikörskan Mellgren från gården Sollum blev bygdens välgörare.
Eller varför inte haka på heta lagårdstrenden. Socknens tomma lokaler kan göras om med plats för både bostad och flådigt kontor.
En tomt i Hjärtum går på 200-300 tusen. I Partille tio gånger så mycket och i Sollentuna stoppar inte fyra miljoner. Hjärtums bönder behöver fler födkrokar när EU-bidragen sinar efter 2020. Är Lilla Edets kommun mer generös med byggloven kan en gårdsägare skapa en Bullerbyn i Astrid Lindgrens anda, med ett tiotal hus längs bygatan. Gärna med ett par hektar tomt för ved, potatis och en häst. Eller för nytorpare efter skogsvägar upp mot Väktorsjöarna. Växlar bönderna köpeskillingen mot aktier i företagsgaseller kan de med lite tur bli multimiljonärer.
Invandrare en språngbräda
Utan immigranter hade inte Silicon Valley varit Silicon Valley. En tredjedel var utlandsfödda 1990. Drygt hälften av Kiseldalens 200 000 forskare och ingenjörer var vid sekelskiftet födda utanför USA, främst Indien och Kina. Vart tredje nytt företag hade en utlandsfödd som grundare. Rysslandsfödde Sergey Brin som medgrundare i Google, taiwnaesen Steve Shih Chen i Youtube och iranrotade Pierre Omidyar i eBay för att nämna några.
Åtskilliga av invandrarna som studerat i USA och lärt sig kiseldalens affärsmodeller har återvänt som entreprenörer till hemländerna. En är Dave Froman, ett föräldalöst barnhemsbarn i Israel som doktorerade i Silicon Valley. Efter en karriär där byggde han i Israel upp Intels labb och chipfabrik, nu med 10 000 anställda landets största arbetsgivare.
Inflyttning från andra länder, från Ryssland inte minst, har bidragit till att Israel ligger världsetta före Sverige beträffande FoU per capita. I Amerika finns två områden där andra än vita eller sant kristna kan slå sig fram: sport och IT. Det konstaterandet hörde jag från en judisk entreprenör som efter en karriär i Silicon Valley återvänt och grundat ett mjukvaruföretag i Tel Aviv.
I boken The New Argonauts: Regional Advantage in a Global Economy målar professor Annalee Saxenian hur en våg av tekniker, företagsledare och finansfolk från Silicon Valley återvänder till ursprungsländerna. Först i Taiwan och Israel och nu i Indien och Kina. Brain drain har blivit brain cirkulation. Finns bördiga från Hjärtum som jobbar i Kista eller Silicon Valley? Hjärtum.se ligger inte i Hjärtum utan på Östermalm i Stockholm.
16 %, en dryg miljon, av Sveriges befolkning är födda utomlands, hälften utanför Europa. Var tredje har minst treårig högskoleutbildning, samma som för de svenskfödda. Nästan varannan om man räknar in kortare eftergymnasial utbildning. Den resursen utnyttjas illa i Sverige. Studenter från tredje land får inte upphållstillstånd i Sverige efter avslutad utbildning. USA är mer generöst.
Ströms slott och Strömfallen sett från Lilla Edetsidan
Om Sverige fungerar som Silicon Valley finns resurser för expansiva näringar, både in och utrikes. Invandrare i Lilla Edets kommun kan bidra till tillverkning och marknader i avlägsna tillväxtländer.
På samma sätt som då skottarna satte fart på Hjärtum. Familjen MacLean med jordbruket på Ström. John Hall med sågar i Strömfallen. Och William Thorburn med havreexporten till England.
Av Ingemar Lindmark
Lämna ett svar