2026-spaning. Kyrkbacken modell för Ucklums delamedsig-pool

Ett framtidsscenario 2026.

Från 15 miljarder dollar 2013 till 335 år 2025 enligt spåmännen på PWC. Prognosen för delningsekonomin globalt tycktes slå in. I Sverige samma trend. Regeringen fick eld i baken och kom med en utredning, SOU 2017:26 Delningsekonomi.

Bättre för miljön och lokala sammanhållningen och ett effektivare näringsliv konstaterade Per Bolund. Fast han hade inte varit finansmarknadsminister om han inte oroat sig för skattetappet, oavsett sett som hobby eller skattefusk.

I min barndom var delningsekonomin så självklar att ordet inte existerade. Murare, målare och snickare fanns alltid till hands – med eller utan kvitto. Det hände att joben byttes mot mjölk, ved och potatis. Eller man lånade hästen för att harva på torpstället.

Vadå delningsekonomi frågade man sig i Ucklum? Uber och bilpoolen Sunfleet vågar sig inte utanför städerna. Möjligen en enstaka uthyrning genom Airnb, men de flesta drar sig för att skicka var femte tjänad krona dit. Lika illa med startupparnas delningstjänster med allt från verktyg till elscootrar. I Göteborg kanske, men inte i Ucklum.

2017 gick 42 % av onlineköpen genom Amazon. Facebook hade under en månad fler besökare än hela Internet 2010. Airbnb listade 5 miljoner boenden för 150 miljoner beställare. Sådant kan vi sköta bättre själva resonerade man, på samma sätt som för bondekooperationen hundra år tidigare. Och Konsum men en sådan fanns inte i Ucklum.

I Ucklum har vi delat grejer och tjänster i ett par hundra år, minst. De var så Ucklumpoolen föddes, som en marknadsplats på nätet för allt som gick att byta, med eller utan pengar.


1800-talet

Man hör när Karl Johansson från Tåsteröd är på väg till kyrkan, men inte när han går hem. Det var ett talesätt i Ucklum om urmakaren Johansson. Han lämnade lagade klockor på kyrkbacken och fick med sig söndriga hem.

På 1800-talet läste Ucklumprästen från predikstolen kungörelser, även med reklam för bygdens varor och tjänster. Det kunde handla om tröskverk, hästkastrering eller som här potäter och råg från Marit Larsdotter i Tåsteröd. Affären gjordes upp med ett handslag på kyrkbacken.


(Christian Larsson var häradets förste lanthandlare och bror till Elin Larsdotter, bondmora på Sågen).


Eko som ger eko 

Svenskt ekoodlat dubblade försäljningen i livsmedelshandeln 2013-2016 men planade sedan ut. (Oräknat grönsaker i brist på statistik). Köttet och mjölk minskadeför även ekokossor fjärtade metan. Det kom signaler att ekoodlat inte var nyttigare och inte heller var så bra för miljön.

Att odla utan kemisk bekämpning och bara med stallgödsel kostar mer. Än värre med handlarnas väl tilltagna marginaler. Inte alltid en dans på rosor, det konstaterade Gert Winkler med stor odling på Sågen i Ucklum.

Winklers kompanjon Åke Wikström var snabb med att runda matbutikerna. Först en gårdsbutik Solgläntan, granne med odlingen på Sågen. Sedan initiativet till Bondens marknad i Göteborg.

Lyftet kom med Reko-ringen 2018. Från skyltningen på facebook skrevs beställningen i kommentarsfältet. Tidiga mornar såg vi från torpet hur Gert och hans folk skyndade med skörden, för pinfärskt var viktigt.

Påsarna hämtades en given halvtimma från Åkes baklucka på skolparkeringen i Stenungsund eller Ljungskile och andra mötesplatser. Som en kyrkbacke.

Som bakluckeloppis. Åke Wikström. Klicka till källan.

Inspirerat från Finland sköljde en våg av reko-ringar över landet. Det började i Grästorp 2016 och tre år senare fanns 120 ringar med en kvarts miljon medlemmar.


Matmammorna

Den avmattning som 2019 syntes i Finland spred sig hit året efter. Leverantörernas tama marknadsföring nådde bara de ekofrälsta. Varför betala mer annars?

Det fick kyrkbacken att flytta in på nätet, med kundprofiler och segmentering. Mer företagsamma producenter övertygade med smakupplevelsen, ofta nyskördat och med kampanjer för primörer. Bygdens eget matorakel, TV-kända Birgitta Rasmusson från Ljungskile, lagade närodlat i Youtubekanalen.

Några sålde med sin egen trevlighet och öppnade gårdsrestauranger. Utländska turister lättade på pungen för att bjudas hem till en bohuslänsk middag, inte via Airnbs Dinner parties utan lockade från sajten Home2bohusfarm. Tacka bygdens matmammor, inklusive Ucklums egen krogdrottning Lilian Mannerström, för framgången. 2026 är upplevelsen det primära, inte odlingen.

Jessicas servering i Skörbos gamla stall, Västerlanda. Klicka till webben.

I min barndom fanns fem lanthandlare och lika många mackar längs rikstvåan genom Ucklum. De flesta med kafé och även matservering. På sätt en vis en fortsättning på tidiga seklers lönnkrogar, till förtret för gästgivaren i Smedseröd. Gärna vid en bäck där både hästen och kusken kunde släcka törsten. Kanske Åsa Kalles i Sköllunga och Lunds Johanna vid Grössby kvarn återuppstår som krognamn på nya tidens gårdsserveringar?


Robotepa

Kyrkbacken glömdes för färre troende gick i högmässan. Lika illa med bakluckemötena. Att passa en tid varannan vecka fungerade inte för alla. Inte lika många åker till Stenungsund eftersom Coop kör hem matkassar. Till och med apoteket och Systemet experimenterar med hemkört. Fast e-handelspaket fick man mestadels hämta i samhället .

Stenhedes Smycka och Klockmaster startade i pappa Karl Johanssons urmakeri.

Köpcentret Stenungsunds torg (tillkommet på initiativ av urmakare Johanssons son Stenhede) tynar. Oklart om det beror på för få kunder. Eller av att marken sjunker och havet stiger. Snart är Stenungsund Bohusläns Venedig?

Varför ett antal budbilar snurrande i bygden när det räcker med en? Det förlöste affärsidén för ett par ekoproducenter i socknen. Ett klick på appen och samma bil kommer med e-handelspaket, medicin, ICA-kassar – och ekoproducenternas egna produkter. Till och med rykande gråärtsoppa nyss lagad av kokerskan i Grössby.

Traktorer kör obemannat på gärdena programmerade som robotgräslippare. Förarlösa bilar med elddrift blir allt fler och de får sällskap av små varutruckar på vägarna.

Adrian redo för förarlöst

Gamla sortens bilar korkar igen Ucklums bilskrot. Elbilar krånglar mindre så Adrians bilverkstad i Herrgusseröd satsar på annat.

Micke blev av med jobbet som bilmek. Epatraktorer har han byggt sedan han var tretton. Med de färdigheterna konstruerar han en robotvagn med hjälp av kompisar från Hogia. En truckfabrik hos Adrian är på gång.

I detta nådens år 2026 ses Mickes robotepa testa leveranser på Ucklumvägarna. Här var stannar den och en “timmerkran i miniatyr” lyfter av paketen i skåpet utanför villan.


Ucklumpoolen

Bilpool har funnits i socknen ett bra tag. Numera kör vissa bilar fram till villan förarlöst. Byta verktyg i stället för att köpa hade dock en trög start. Tills robottruckar som Mickes kom och bytte verktyg lika automatiserat som industrirobotarna på Volvo.

Inte ens ett knapptryck i mobilen behövs länge. Man säger “behöver en vedkap denna onsdag” i micken. Och trucken greppar en sådan i trädgårdsskåp hos en granne för att sedan lämna kapen på beställarens vedbacke. En vedkap som kapar obemannat naturligtvis.

Betalning sker med lokala valutan Ucklimer, som kan användas för tjänster och köp hos andra i bygden. Skattefritt mellan vänner gäller enligt Skatteverket – och med poolen har alla i socknen blivit vänner. Med bygdens gamla tillit som får verksamheten att fungera.

Det var inte byte med borrmaskiner och andra enkla prylar som gav lyftet. Utan dyra maskiner, som den gemensamma gräsklipparroboten. Eller apparaten som går ut med hunden. Containern med det portabla gymmet är populärt, särskilt bland äldre som även de behöver rastas.

Soldrivna ogräsrensaren Textill. Klicka.
Soldrivna ogräsrensaren Textill. Klicka.

Viktigast i Ucklumpoolen är roboten som kan dyrka jorden och rensa trädgårdens ogräs. Till och med komma till köket med ett fång upptagna morötter.


/ Av Ingemar Lindmark

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *