“Smarta städer” hetare än hett. Smart landsbygd…? Kanske i Bohuslän.

Google ”Smarta städer” och det väller fram träffar. Konferenser där konsulter agerar väckelsepredikanter för stadsbyråkrater med problem upp till hakan. IT-investeringar för smarta städer väntas öka 70 % fram till 2021, ett år då en global marknad tros vara värd 135 miljarder dollar.

Statliga Vinnova lyfter på locket till kassakistan.  Regeringens arbetsgrupper spottar ut lägesrapporter. Hållbarhet är ett  mantra, inte bara med ny teknik som löser upp proppar i infrastrukturen. Det handlar om ett nytt sätt att tänka för att hantera det komplexa i stora städer. Där hjärnan inte räcker till hjälper tekniken med sensorer som matar massdatahantering i snabba nät. I verktygslådan finns artificiell intelligens, blockkedjor och autonoma fordon. Men även digitalisering i små steg, Som i Barcelona, där sensorer tänder gatlyktor när någon passerar.

Byt ordet städer i söksträngen mot glesbygd, landsbygd etc och datorn matar ut  en ynka rännil. Där handlar inte hållbarheten så mycket om miljön för den finns redan. Utan om det finns några kvar i bygden om tjugo år.

Klicka till ekobonden Urban Laurins artikel : Landsbygden saknas i framtidens forskning – “Bucht tycks sovit”

 


Endast städer smarta för regeringen?

“I den smarta staden skapar innovationer, digitalisering och miljö- och klimatteknik möjligheter att möta samhällets utmaningar på ett effektivt och hållbart sätt. Städerna ska vara goda livsmiljöer för människor att leva i utan att för den skull slösa på jordens resurser.” Den programförklaringen ges i regeringens stora satsning för Smarta städer. Inte ett knyst om att utveckla bygderna utanför metropolerna.

Ett antal grupper bidrar i ett strategiskt samverkansprogram. I programförklaringen sägs “Regeringen pekar genom  samverkansprogrammen ut fem svenska styrkeområden där vi tillsammans med partners investerar i framtiden. Det handlar om nya sätt att resa, bo, göra affärer, leva, kommunicera och tillvarata och bevara jordens resurser och ekosystem. Genom samverkan mellan offentliga aktörer, näringsliv och akademi hittas nya, innovativa lösningar som stärker konkurrenskraften, bidrar till en hållbar utveckling och skapar fler jobb. “

Näringsdepartementet leder programmet med åtta statsråd. Vinnova sitter på kassakistan och samordnar myndigheter i Rådet för hållbara städer.

Digital tolkas som två tillstånd, nollor och ettor. Innebär regeringens digitaliseringspolitik att ettorna finns i stan och nollorna på landet? Sådan nedlåtenhet straffar sig. Moderatledaren som påstod att stockholmare är smartare än lantisar får inte längre vara moderatledare.

Varför bara städer vid köttgrytorna? De gör sig hörda med stöd från högskolor och företag med högteknologi. Man blickar inte bara framåt utan också utåt internationellt. Lokal bygdeutveckling förefaller för det mesta vara inåtvänd mot traditionella näringar.  Så här långt. Snart knackar kanske en glesbygd på hos Vinnova. “Ge oss samma chans som städerna för här finns en perfekt provbänk för att en Smart bygd”.

Här tjuvstartas ett scenario för Bohusläns inland, i skuggan av städer och tätorter. Helt enkelt genom att byta ordet Stad mot Bygd i regeringens strategiplan, anpassat för socknarna Hjärtum, Västerlanda, Ucklum och Spekeröd, kanske också Forshälla och Romelanda. Alla vanlottade i kommunens periferi.

Regeringens strategigrupp för smarta städer har gjort grovjobbet i lägesrapporter (här utdrag i blått). Vi byter några ord och vips har man en strategi för Smarta  bygden. Utbytta ord och kommentarer i rött.


Första lägesrapporten (oktober 2016)

“Vilka utmaningar ska programmet möta? Den pågående urbaniseringen gör att städer utgör en växande miljöbelastning stora delar av landsbygden med god miljö utarmas. Vidare bidrar urbaniseringen och den demografiska utvecklingen till utmaningar relaterade till polarisering mellan befolkningsgrupper för en åldrande befolkning och till frågor som hälsa och omsorg. Många  kommuner arbetar aktivt med att hantera dessa (och andra) utmaningar, men  och det saknas relevanta modeller för att nyttja kompetens och erfarenheter mellan kommunerna. Med hjälp av innovationer, digitalisering och miljö- och klimatteknikfinns det möjlighet att möta utmaningar på ett effektivt och hållbart sätt (utifrån socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv), så att städerna bygderna utgör goda livsmiljöer för människor att leva i och utan att slösa på jordens resurser.”

Prioriterade insatser
• Öppna och delade data
• Delningsekonomi (avseende bl.a. mobilitet, energi, ytor, konsumtion)
• Gröna affärsmodeller (resurseffektivitet). Just det.
• Effektivt nyttjande av bebyggelse (som tomma lokaler, ladugårdar till exempel)
Digitaliserad planprocess (Smartare process så att fler får bygga, t ex med stöd av LIS-undantag)
• Lärande och utveckling av intressanta satsningar, t.ex. Göteborg (Frihamnen/Älvstaden) och Kiruna (flytt av staden) Eller en pilot för Bohusläns inland.


Andra lägesrapporten februari 2017

Identifierade behov
• Att utgå från hållbarhet – socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Var är det mest grönt och hållbart?
• Att sätta människan i centrum för arbetet. Var finns undersökningar som visar var folk vill arbeta och bo – om inte om vore om?
• Att bryta stuprörsfokuseringen (silos) – behov av att tänka i system. Först krypa sedan gå. Lättare om man är liten.
• Att arbeta mer med lärande – kunskapsutbyte, kunskapsutveckling, uppskalning (som Hushållningssällskapen och Hushållningsgillena på 1800-talet)
• Att möjliggöra test av nya lösningar (Bohus Inland bästa provbänken?)
• Att skapa standarder och gemensam kompetens(nationell ansats)


Tredje lägesrapporten

Samverkansgruppen för smarta städer hade sitt tredje möte den 29 maj. Då låg fokus på internationalisering. Allt fler flyr från dyra Silicon Valley med trafikinfarkt och en av Trump strypt invandring. Varför bara till orter som Phoenix och Berlin och inte till svensk västkust; lockade med eget hus nära vildmark på Bredfjället? Påspätt med en braindrain från britternas Brexit. Ett forskningcenter i Svartedalen?

Det fjärde mötet hölls den 22 november. Då diskuterades arbetsgruppernas resultat så här långt och tre ytterligare arbetsgrupper bildades.

Bostäder för alla Denna arbetsgrupp har fokus på hur bostäder för alla inkomstgrupper kan möjliggöras. Hur kan de med låga inkomster komma in på bostadsmarknadeni Sverige idag – t.ex. de unga, de utan fast jobb, nya svenskar. Att bygga ett hus i nära Kista kostar runt åtta miljoner. Hälften i Göteborgs förorter och ännu en halvering i Västerlanda om man snickrar själv.

Hur vill människor bo? I centralortens husgytter på bästa åkermarken? Eller som i Astrids Bullerbyn? Eller nära älgar vid en skogstjärn?

Urban mobilitet – Smarta gator. Denna arbetsgrupp rör frågor kring urban mobilitet. Frågor som hur vi för samman bebyggelse- och infrastruktur¬planering och kan bli bättre på att samplanera infrastruktur och bostäder/bebyggelse. Fokus ligger på idén om smarta gator, där gatan kan ses som en plats både för trafik, offentligt liv och angränsande till lokaler och bostadsfasader. Alla vägar bär om inte till Rom så till Göteborg, korkad av E6 och på flera sätt delad av Västlänken. En ny väg mellan Stenungsund och Lilla Edet önskas  i stället för den slingriga formad av en  kostig. Helst byggd som testbana för förarlösa bilar eftersom kompetens finns i grannskapet. I en sådan kan man ta en morgontupplur under förarlösa trippen till Landvetter. Eller ännu hellre en flygande skyttel från Backamo flygfält, på sikt med en taxidrönare. Mer nära tiden är robotbåtar i Göta älv.

Framtidens bebyggelse – effektivt nyttjande av befintlig bebyggelse. Många av frågorna som denna arbetsgrupp hanterat fångas upp av programmet Sharing Cities Sweden. Arbetsgruppen kommer dock att finnas kvar och tydligare fokusera på just effektiv ytanvändning av den befintliga bebyggelsen. Detta gäller både bostäder och andra typer av lokaler. Ladugårdar och källarvindar står tomma för bygglagen hindrar annan användning. Lantmätaren vägrar stycka smågårdar till nytorpare med ett par hektar för ekoodling och kanske en häst. Sterbhuset vill inte sälja för reaskattens skull. Inflyttade skriver sig i en etta i stan för  kommunalskattens skull. Det är några exempel på samhällets tillkortakommanden som får bygden att förtvina. 


Fjärde lägesrapporten maj 2018

Mycket snack, lite verkstad? Det intrycket ger rapporten. Inga konkreta tillämpningar utan mest trampa vatten:

Begreppet smarta städer: Kanske fanns en förväntan på en skarp definition men det är svårt eftersom smarta städer är ett brett arbetsområde. Så varför inte vidga definitionen till Smart Bygd i symbios med metropolerna?

Inom samverkansprogrammet smarta städer har åtta områden prioriterats där arbetsgrupper har fördjupat sig och föreslagit initiativ:
• Öppna data. Till exempel är EUs landsbygdsprogram besvärliga att utvärdera. Lika illa ställt för landsbygdens Leaderprojekt, som ofta är punktinsatser utan förankring i helheten. Här behövs ett Smartbygdtänk med stöd av ny teknik.
• Digital planprocess. På regeringens uppdrag digitaliserar lantmäteriet handläggningen av bygglov. Med grunddata i datorn räcker det med att trycka på en knapp, förutsatt att det finns en detaljplan. Och ingen som vanligt överklagar. 
• Delningsekonomi och gröna affärsmodeller. Förr lämnade mjölkbilen av paket från butikerna på mjölkbordet. Idag saknas fungerande distribution för t ex e-handeln “sista kilometern” till kunden. Sådana problem ger affärsmöjligheter i bygden. Gårdsbutiken sköter trafiken ihop med leverans av egna produkter. Eller en app så att folk som ända passerar enkelt tar med sig varorna, så som man gjorde förr. Som i vägkorsningarna lämnas i skåp med mobilkodslås, gärna tillverkade i traktens nya fabrik. Problemet är att om byns delningsekonomi växer så vill skattmasen ha ett ord med i laget.
• Framtidens bebyggelse. På landsbygden utan detaljplan kvarstår problemen. I översiktsplanerna reserveras marken för olika myndigheters intressen så där ges inte mycket plats för byggen. Om nu någon vill sälja, för som man säger går det mesta går bort i skatt – eftersom vinsten mestadels är inflationsluft.

R-märket reserverar mark för annan användning än boende.

Smart City Sweden är en nationell plattform för smarta städer. Med utgångspunkt i Agenda 2030- målen demonstreras ett antal värdekedjor där svenska företag kan leverera lösningar. Syftet är att visa upp verksamheter och testbäddar för smarta städer runt om i landet och öka spridningen av svenskt kunnande och svensk teknik för smarta och hållbara städer.  Bra tänkt. Glesbygden Bohus Inland med närhet till forskning och högteknologiföretag är som gjord för en testbädd. Googla Sharing Cities Sweden. Just inte mycket mer än predikningar på konferenser så här långt.

Sedan följde en strategisk diskussion om framtida samverkansarbete som i huvudsak rörde inspel och rekommendationer till det fortsatta arbetet. Några av medskicken var:
• Bred förankring, inte minst lokalt, är viktigt. Ute i bygderna finns sådan förankring, förutsatt det ges utrymme för nya tidens nyskapande.
• Bibehåll den starka politiska närvaron i arbetet. Snarare tvärtom. Det gäller att neutralisera politiska maktens benägenhet att koncentrera samhällets resurser till centralorten på bekostnad av periferin
• Arbetet bör vara utmaningsdrivet. Som här.
• Frågor om lagstiftning och regelverk är centralt. Fråga den som vill öppna en gårdsrestaurang om krångel och tillsynsavgifter.


Lokala media nav i bygdesatsning

Det finns massvis av människor som vill komma ut till landsbygden – för ett enklare liv, för att koma närmre naturen och få en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv.

Det säger Jerry Engström. Han  hoppade av ekorrhjulet som hyllad marknadschef för Fjällräven i Stockholm och tog över Skule Camping utanför Örnsköldsvik.  Under lågsäsongen föreläser om landsbygdens potential, som denna om digitaliseringen. Han får 25 000 per gång för folk lyssnar gärna till denne landsbygdens Messias.

Budskapet är att ta med det som landsbygden erbjuder ut i den digitala världen. Det finns en resa att göra. Först att ta reda på vad man vill göra.

Man vill ha mer inflyttning, fler företagare, fler besökare osv. En samsyn behövs för att prioritera – till exempel inflyttade barnfamiljer, vilka besökare och nischa typ av företagare. Sedan gäller det att få  “alla med i bussen” i nätverk i och utanför orten. Att bjuda personer man vill nå ett värde ett viktigt. Ekonomi, upplevelser, berättelser, vad som helst.

– Det gäller att sticka ut med en hemsida på nätet. Ha bra koll på text och bilder. Sedan går man ut på Facebook som är det mest kostnadseffektiva mediet uppmanar Engström.

Bohusinland.redviking.se är en sådan ansats för lokala media, med en blandning av utvecklingsmiljö, historia, kultur och turism. Drömmen är att vitalisera bygden på samma sätt som lokaltidningarna gjorde i slutet på 1800-talet. I annonserna erbjöds varor som ved, smågrisar i stället för som tidigare utbyte på kyrkbacken och kungörelser från predikstolen.

 

 

 

 

Bonden tjänade på havreexporten, såg annonsen och köpte ett tröskverk. Bondmoran kunde handla på Åhlén & Holm med pengar från smör och ägg hon sålt i nya lanthandeln. Det var så Sverige fick ett lyft då och samma gäller idag.

Att locka inflyttare lönar sig inte om det inte finns byggbar mark. Inte heller turistsatsningar och det saknas B&B med mera som kan dra in pengar. Spräng stuprören, det är vad nya tänkandet handlar om.

Det behövs en campingvärd från Skule för att förklara det som strategiska samrådsgrupperna för Smarta städer inte förstår. Allra minst beträffande dynamiken mellan stad och land.


Smart City from scratch i Arizonas öken. Eller i Bohusskogar?

Klicka till källan Business Insider

2017 insåg man i San Francisco att befolkningen minskade, mer än i någon annan amerikansk stad. Silicon Valleys hyror och huspriser rakar i höjden. Trafiken korkar igen. Samhällsservicen kryper för lärare och vårdpersonal har inte råd att bo där. Enorma investeringsbehov för med sig höjda skatter som man försöker lasta över på företagen. Och så nu Trumps invandringspolitik som stryper rekryteringen. Att starta ett IT-företag kan kosta fyra gånger mer än i andra delar av USA.

Startuppare i Kalifornien drar norrut och mot solbältet i sydost,  En vinnare är Arizona, framför allt Phoenix med universitet och generösa villkor.

45 minuter  med bil på Interstate från Phoenix har ett av Bill Gates investeringsbolag köpt ett hundratal kvadratkilometer ökenmark att bygga ett “Smart city from scratch”. Utan befintliga trösklar för ny teknik; med snabba nät, fordonsautomatik, artificiell intelligens,  sensorer för sakernas Internet och blockkedjor. Med plats för 80 000 nybyggare om allt klaffar. Grannsamhället Buckeye har på ett par decennier ökat befolkningen från 6 000 till 60 000, mycket tack vare migrationen från Kalifornien.

Bill Gates äntrar i Göteborg megayachten Skat. Den ägs av vännen Charles Simonyi, i Microsoft miljarder på Excel. Speglad bild. Klicka till källan.

En villa i Kistas närhet kostar väl så mycket som i Silicon Valley. Göteborg med omnejd ligger inte långt efter. Än värre i London, nu med Brexit. Får vi här se samma exodus till glesbefolkade bygder smartbyggda från noll? I så fall ligger skogsbygderna i Inlands härader bra till för att locka  investeringar från Bill Gates och andra med spenderbyxor. Kanske mer än för de smarta ökenstäder som nu är aktuella. Som kanske inte är så smarta.

  • Belmont täcker 100 kvadratkilometer obebodd öken. På ett ungefär samma areal som skogsbygden i Hjärtum .
  • Med bil tar det 45 minuter på Interstate 10 till Phoenix – med halvannan miljon invånare, universitet och flygplats. Ungefär samma restid till Göteborg, med högskolor och Landvetter. Runt Phoenix mest obebodd öken. En helt annan natur från hav till vildmark för en miljon boende i Göteborgsregionen.
  • Solen flödar i Arizona. Världens största solkraftstation finns i grannskapet. I Belmont är tanken att allt ska drivas med solenergi; som luftkonditionering, dataservrar och billaddare. Bohuslän har visserligen inte lika mycket sol med det blåser. Mer mark är reserverad för vindkraft i Inlands härader. Med vårt klimat är serverhallarna billigare att kyla, det visar Facebooks miljardbyggen i Luleå.
  • Exploatering i öknen slukar enorma mängder vatten. Projektet står och faller med vattentillgången från Colorado river, som redan nu har svårt att försörja Kalifornien. I den jämförelsen är Bohusläns inland klar vinnare i klimatsmart uthållighet.
  • I Silicon Valley är 57 av examinerade inom teknik/vetenskap födda utanför USA. Trumps  regler för invandring drabbar regionen. Välutbildade hindras flytta dit och söker sig till Asien eller Europa. Andra startar verksamhet i sina hemländer. Brexit slår mot Storbritannien på samma sätt. Sverige kan locka begåvade människor med tekniskt spjuspetskunnande, naturen och hyfsat kunniga i engelska. Så varför inte i en smart bygd nära Göteborg?
  • Liberala regler för förarlösa fordon lockar bilfabrikanter till Arizona. Även för Uber med sina Volvo XC90, vilket uppmärksammades i staten då en förarlös Volvo körde ihjäl en kvinna. I Belmont är tanken att bilautomatiken kombineras med intelligenta trafiksystem. Västsverige är ett betydligt kluster för nya tekniken, med tungviktare som Volvo, Autoliv, Chalmers och Hogia. Bohusläns Inland är som gjort för ett utvecklingscenter mitt i en innovativ trafikmiljö.

/ Av Ingemar Lindmark

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *