Efter coronan, ett Bullerbyscenario 2026. Fisk ersätter kossan i Hjärtum

Coronan blev en väckarklocka. Exportförbud för sjukvårdsmaterial. Lastbilar med mat och läkemedel som fastnar i gränsköer. Fria rörligheten i EU är inte att lita på. Vad händer om krigsmolnen tornar upp sig? Risk för krig om ryssarna ockuperar västerut när USA kroknar. Särskilt då nationalistiska krafter får EU att krackelera?

New York, Madrid, Stockholm  … Pesthärdarna lamslår först stora städer. Det får många att lämna stadskärnan för hälsans och kriminalitetens skull. Efter första krigets hungerkravaller drog man till koloniträdgårdar och trädgårdsstäder med egnahem.

Coronan 2020 satte fart på ekotrenden med flytt till landsbygden. Många i andanom med drömmen om Astrid Lindgrens Bullerbyn. Finns nätfiber till stugknuten kan man lika gärna jobba hemifrån en stor del av veckan – i vart fall 1-2 timmas resa från kontoret i storstan.

I början trög ekotrend. Fast coronan var som att dra en kork ur flaskan. Klicka till källan.

I praktiken fick bönderna 10 procent sänkt jordbruksstöd från EU efter 2021 . Stöden krympte ännu mer då EUs kassakistor tömdes som följd av Coronan.. Kronofogden knackade på hos lantbrukarna i Hjärtum. Valet ställdes inför konkurs eller satsa på något annat..


Varje gård en Bullerby

Lönar sig inte kor och grisar får man satsa på stadsbor. Så resonerar Hjärtumbönderna och styckar av tomtmark runt gården. Avstyckningarna är så stora att grönavågarna kan odla och till och med hålla sig med  häst och höns. Gärna också en skogsbacke för att hugga ved. Om inte den väl tilltagna tomten på runt hektaret räcker får inflyttarna arrendera en bit åker och kanske lite skog.

Stugorna bygger inflyttarna som regel själva. För bygget av växthuset får man hjälp av händiga lantbrukare. Gråvattnet från tvätt och disk silas genom grusbäddar, biodynamiskt så att vattnet kan användas på nytt. Näringen får växterna i bäddarna att prunka.

Kompost har funnits länge. Fast här bryts matrester och grönt ner mer avancerat till gödning, populärt kallat cirkulär odling. Hos några blir avfallet mumsmums för mjölmaskar

 

Lampor med ström från solcellerna får grönsaker att växa hela året. Inte alla bygger denna nya tidens orangeri utan hyr in sig på gårdens kolonilotter och växthus. 


 

Ladugård nav i ekologisk smartby

Klimatångesten får oss att äta mindre av kött och mejeriprodukter. Producenterna sitter i ett skruvstöd med ökande kostnader och bantade avräkningar för leveranser.

Hoppet ställdes till White arkitekter i samma veva som coronan i mars 2020. Firman med kontor i Göteborg lanserade konceptet ReGen Villages Sweden med cirkulär odling i självförsörjande byar. Husen står till stor del inne i stora växthus där växter har medelhavsklimat året om.

Foto Regen Villages

Som förr i Hjärtum då man i granngården köpte mjölk, ägg och ibland en grispart till jul. Fast nu, inspirerat från Silicon Valley, en högteknologisk Bullerby, med robotar och artificiell intelligens.

Sollumbyn var 2021 först med att integrera energikällorna så att alla delar på kilowatten. Solceller fyller ladugårdstaket, kompletterat med en biogasgenerator för träcken, vindsnurra på höjden och en vattenturbin i Sollumsån. Också för att värma upp fiskodlingarna som nu ryms i var och varannan ladugård.

Kunskap för vattenbruket hämtar Hjärtumbönderna från branschens pionjärer. En är
Lantbruk i Surte och en annan är Gårdsfisk i skånska Tollarp.

Fisken växer i stora kar kopplade till ett reningsverk, som avskiljer fiskbajset mekaniskt och med biologisk nedbrytning. Vattnet syresätts och pumpas tillbaka till fiskarna. Därav namnet akvakultur, eller på engelska RAS, Recirculating Aquaculture System. Dyr och avancerad teknik kräver mycket av skötarna. Problemet är att för ekonomins skull skala verksamheten utan att fastna i miljöbyråkratin.


Byanätet räddar fisken

Fisken växer tre gånger så snabbt i de uppvärmda karen jämfört med odling utomhus. I stället för foderfiskpellets får de i Hjärtum alltmer grönodlat eller mjölmask från byns matrester. Fisken omvandlar foder tre gånger effektivt som kyckling och grisar. Kruxet var att konsumenterna vant sig vid odlad lax och pangalus, trots antibiotikan och giftrester. Mesta regnbågen säljs till Finland. För fiskar med konstiga namn som clarias och tilapia .fanns ett köpmotstånd.

Ladugården i Hjärtum perfekt för fiskodling och fiskrestaurang.

Tills i Hjärtum 2023 då fiskodlingen i Utby utökades med en restaurang i ladan ovanpå. Gästerna fångar Clarias och Tilapia från karen och kocken tillagar. Rätten serveras tillsammans med tomater och grönsaker från bäddarna bakom borden. Frodigt grönt tack vare fiskbajset som pumpats upp från stallet.

Länkad bild. Klicka till källan.


FishingRod AB

Folket i Utby köper gärna fisk och gödning från odlingen. Alltfler ställde frågan om de inte kunde föda upp fiskarna själva hemmavid, som hönsen ungefär. För svårskött och för dyra apparater invände tvivlarna. Fram till att ett par entusiaster skaffade begagnat från Blocket och styra det hela med smartahusteknik från Claes Olsohn.

Fler och fler i byn skaffade sådan miniakvakultur med vattnet uppvärmt från bastun och takets solceller. Likt forna tiders hushållsgrisar föds fisken med matrester och växtrens. Som tack gödslar fisken plantorna i växthuset.

Fiskodlaren Per Karlsson I Utby fick idén från kinesiska visdomen hustrun broderat på bonaden. Varför slita med egen fiskodling om man kan tjäna mer på att lära folk göda fisk till husbehov? Han utvecklade därför ett lättskött minireningsverk som testades på grannarnas fiskodlingar. Hans son, som pluggar på Chalmers, fick Vinnovapengar för att fixa elektroniken, styrt från en app. Resultatet 2023 blev företaget FishingRod AB som i Utby tillverkar apparaturen för hemodlad fisk, Kurser är ett led i marknadsföringen.

Electroluxrobot i Smart Factory

Familjen Karlsson sålde 2025 FishingRod till Electrolux. Tillsammans med annan teknik för SmartHome och självförsörjande byar vill företaget erövra internationella marknaden. .Detta i samarbete med Google och Ericsson i plattformen Internet of Things. Electrolux robotar väntas köra i gång i Utbys Smart Factory våren 2027.


/ Av Ingemar Lindmark


Faktaruta

  • Fiskodling är världens snabbaste livmedelsproduktion. Ökar med 2 miljarder kilo/år.
  • I Sverige odlades 2018 drygt 11 tusen ton fisk som mat.
  • 2025 år vi landet 109 tusen ton fiskfilé och skaldjur. Lika med 11 kilo per person och drygt det dubbla för hel fisk. 75 % importeras. 40 % är odlad. Potentialen är stor för Livsmedelsverket rekommenderar fisk+skaldjur 2-3 gånger i veckan.
  • För varje producerat kilo åtgår 1,4 kilo foder för fisk, 4,8 kilo för kyckling, 5,9 kilo för grisar och 25 kilo för nötkreatur.
  • 85 % av odlad fisk är regnbåge, resten är röding,
  • I recirkulerande akvariekultursystem återvinns efter rening 95 % av vattnet.

Rapporter

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*