Götaälvdalens EU-slantar från Leader i fel fickor?
En lapp att det är stängt är vad som möter besökarna på vikingagården strax söder om Älvängen. Entrén med butik och café vid Vikingavägen är tillbommad. Ett par hundra meter kavelbro leder upp till eklunden med repliken av ett långhus, praktfullt dekorerat. Med sina hus en av de bäst rekonstruerade vikingagårdarna sägs det. Men stängt.
Det började lovande med bygget 2001. Arnfeber rådde i Västergötland, fast i Älvängen mer seriöst än för Götene kommuns praktfiasko Medeltidsbyn. Marken runt vikingahusen är med sina många fornminnen historisk. Några stenkast mot västerut upptäcktes på 1930-talet rester av ett skepp i älvleran. Äskekärrsskeppet är Sveriges enda bevarade vikingaskepp.
Turisterna kom men med en tam exponering blev de allt färre. Därför lastades vikingagården 2011 över på ett byalag, sockrat med en miljon från EU.s Leaderprogram.
En pampig vikingahall fick anstå. Bemanningen skars ner. Förlusterna fick Ale kommun att tröttna. Konstgräsplaner var bättre valfläsk. Till slut orkade eldsjälarna inte längre och gården hamnade i malpåsen, sånär som en enstaka sommarfest.
Bra tänkt
Med Lokal utveckling i Leader vill EU från tre fonder slussa medel för utveckling och nyskapande på landsbygden. Ansvariga myndigheten Jordbruksverket förtydligar: ”Syftet är att mobilisera engagemang och skapa delaktighet för en gemensam utveckling av ett område, men också att stimulera idékraft och stärka samverkan i den lokala miljön. Övergripande mål är en långsiktig och hållbar utveckling i form av tillväxt, arbetstillfällen, företagande och livskvalité”.
Grundtanken att via Leader slussa pengar från främst EUs Jordbruks- och Regionalfond via är god. Initiativen ska komma underifrån och projekten styras i lokala aktionsgrupper, LAG, inom ett avgränsat området. I detta fall landsbygden i älvkommunerna från Vänersborg och söderut med stöd av socialfonden till Angered, Bergsjön Partnerskapet avspeglas i LAG-ledningen med representanter för kommuner, föreningar och näringsliv. Mera om Leader Längs Göta älv.
En grundbult finns i EU-parlamentets förordning 1305 från 2013:
Jobb och tillväxt?
Inom ramen för Leader längs Göta Älv beviljades medel till ett fyrtiotal projekt perioden 2007-2013. Ett par miljoner gick till Ale vikingagård. Varav Sällskapet Vikingaskepp fick 700 tusen 2010 och 1,3 miljoner gick 2011 till Ale kommun frontat med ett byalag.
Frågan är om inte smarta kommuner använder föreningar som gisslan. De hjälps till EU-pengar för att finansiera sådant som kommunen borde sköta. Den aktuella EU-förordningen tillåter inte stöd för sådant som offentlig verksamhet ändå är tvungen att sköta. Om inte dessa projekt strider mot lagens bokstav så lever man nog inte upp till dess anda.
Bara ett av de fyrtio projektstöden gick till företag, ETC Battery and Fuel Cells i Nol. Företaget fick en halvmiljon i bidrag 2009 – med Ale kommun som tung delägare. Några jobb blev det inte och företaget är likviderat.
Det tycks det inte ha blivit av de andra projekten heller, så långt man nu kan lita på en googling. Frågan är om snedvridningen beror på den kommunala medfinansieringen, den kommunala representationen i Leaderstyrelsen eller att kommunen har kansliresurser för att sköta krångliga ansökningar?
Ett tiotal avser förstudier på dryga hundra tusen var. En födkrok för konsulter för att ta reda på sant som man redan vet? Ett syfte med Leader är att dela med sig av framtagen kunskap om inte företagssekretess är ett hinder. Har dessa förstudier nått offentligheten så syns de i varje fall inte på nätet. Lika illa ställt är det med slutrapporterna. Mestadels redovisas processen i projektarbetet för att tillgodose de byråkratiska kraven.
Utredningar behövs som beslutsunderlag för att kunna ta kniviga beslut. Marknadssonderingar är sällsynta. Likaså ekonomiska analyser som stödjer en helhetsbild. För att ta ett exempel: det just ingen vits att utveckla turistattraktioner om bygden saknar kapacitet som ger inkomster, som b&b, gårdsrestauranger och uthyrning.
Enes bröd, den andres död
Fem serveringar/café fick Leaderanslag 2007-2014. Ett var skidbacken i Ale som fick en dryg miljon. Till förtret för andra serveringar som i värsta fall gör konkurs. Här rundas kommunallagen med pengar via en sportklubb.
Kommunallagen förbjuder stöd till enskild verksamhet. Likabehandling är en helig princip. Låter man kommunal medfinansiering ta omvägen genom en samfällighet eller förening tycks det vara OK. Med tillsynsmyndighetens välsignelse trots att EU-förordningen verkar ha samma villkor beträffande störning av konkurrensen.
Ger projekten indirekt och på sikt tillväxt och jobb? Möjligen stöd till ridanläggningar och småskalig odling. En antal projekt som höjer livskvalitén, som vandringsleder och kultur. I Hjärtum en bastu i Utby och evenemang i Ströms Slottspark.
Fler turister är ett populärt argument fast utan att konkreta resultat redovisas. Fast andra orter borde planka Marknadsportalen Halle-Hunneberg, uppbygd med uppemot miljonen från Leader.
EU-förordningen förtydligar: ”Projekt som samtidigt inbegriper jordbruk, landsbygdsturism genom främjande av hållbar och ansvarstagande turism på landsbygden och natur- och kulturarv bör uppmuntras, liksom investeringar i förnybar energi”.
Töjbara mål
Ansvariga för Leader Längs Göta Älv kan skylla på att regeringen 2015 med lagen (2015:266) om lokala aktionsgrupper gled på tolkningen av EU-direktivet:
”De övergripande målen för den lokala utvecklingen ska bidra till att skapa ett gott liv för boende och verksamma i området, med attraktiva miljöer som främjar delaktighet och sysselsättning”
Sämre går det att leva upp till tillväxtkravet i samma lag: ”Att skapa ett bra företagsklimat som främjar entreprenörskap är också betydande för utvecklingen, allt utifrån en social, interkulturell, ekonomisk och ekologisk hållbarhet”.
Eller som samma Leaderledning formulerar det: ”Övergripande mål är en långsiktig, hållbar utveckling i form av tillväxt, arbetstillfällen, företagande och livskvalitet”.
Kulor i fyrkantiga hål
Mindre byråkrati. Det utlovas för nya Leader 2021-2027. Entreprenörer är full upptagna med sitt och orkar inte med omständliga ansökningar. Vilket märks i Leader Längs älven. I styrelsen som beviljar anslag sitter tre personer från varje kommun. De representer företagsamhet, föreningar och kommunen. De två projektledarna för Leader sitter på kommunkontoret i Nol. Den som är van vid byråkratin har naturligtvis närmre till EU:s köttgrytor.
I LAG-styrelsen sitter Ingemar Ottosson som vice ordförande. Han representerar Lilla Edets kommun där han meriterat sig som tung politiker. De två andra från kommunen är idrottskonsulenten Richard Sandler och från näringslivet Agneta Westin, en kreativ mångfrestare som numera sysslar med hälsovård. En typisk konstellation för alla styrelsen. Med sin lokala förankring har de god personkännedom. Men har de rätta kompetensen för att vaska fram projekt som lever upp till Leadermålet att skapa tillväxt och öka sysselsättningen?
Jag har intervjuat många entreprenörer som fungerar på samma sätt. De prövar de sig fram, lär av misstagen och hittar förhoppningsvis sin grej. Formulera sådant i en projektansökan den som kan. Visst behövs affärsmodeller och budgetar. Men kreativa personer är snurrande kulor som är svåra att stoppa i Leaders fyrkantiga hål.
Eller med en annan liknelse: landsbygdsutveckling handlar om att lägga ut en såbädd, inte, som ofta hos Leader, försöka få liv i enstaka plantor.
/ Av Ingemar Lindmark
Lämna ett svar